Författare: Hälsorapporten

Den 25 augusti släpptes det första avsnittet av ”En podd om cancer”. Det är ett initiativ av Akademiska sjukhuset med syftet att ge stöd, råd och hjälp till personer som lever med cancer och dess anhöriga. Programledare är sjuksköterskan och samordnaren för Cancerrådet i Uppsala, Lotten Åsén Blomqvist. Var tredje person i Sverige drabbas idag av cancer, vilket innebär att i stort sett alla kommer i kontakt med och berörs av sjukdomen. I varje avsnitt medverkar en patient som tillsammans med en expert pratar om olika aspekter av cancersjukdomen. – Ja, informationsbehovet är stort, så det känns viktigt för oss…

BRIS stödverksamhet har som vanligt haft öppet under sommarlovet. Över 40 procent av kontakterna med barn handlade om psykisk ohälsa. En fråga som BRIS kommer att sätta extra fokus på framöver, meddelar man. Totalt ökade de stödjande kontakterna med 9 procent jämfört med under samma period ifjol. Och det allra vanligaste ämnet som barn och unga pratar, mejlar eller chattar om är alltså psykisk ohälsa. – Att så många behöver BRIS stöd under sommarlovet visar hur viktigt det är att vi fortsätter fokusera på att stoppa den ökande psykiska ohälsan bland barn och unga. Alla barn som behöver det måste…

Allt färre dör i hjärtinfarkt men trots det är hjärt-kärlsjukdomar fortfarande den vanligaste dödsorsaken i Sverige. Det visar Hjärt-Lungfondens kommande Hjärtrapport. – I dag lever 1,8 miljoner människor med hjärt-kärlsjukdom i Sverige och nästan alla känner någon som är drabbad. Det är fantastiskt glädjande att allt färre dör i sjukdomarna, men man ska komma ihåg att bakom varje siffra finns en människa som drabbats, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden. År 2015 var hjärt-kärlsjukdom underliggande orsak i 35 procent av alla dödsfall i Sverige. Detta enligt nya siffror från Socialstyrelsens dödsorsaksregister. Näst vanligaste dödsorsaken är tumörsjukdomar med 26 procent. Dödligheten…

En undersökning i 18 länder visar att antalet blodgivare har minskat med nära en tredjedel under de senaste tio åren. Därför skapades kampanjen Missing Type av NHS Blood and Transplant i England och North Wales 2015. Den fick stor uppmärksamhet och nådde över två miljarder människor. Nu genomförs kampanjen för första gången globalt. 21 länder medverkar i den globala kampanjen, som inleds den 16 augusti. Grundidén är att bokstäverna A, B och O (blodgruppsbeteckningarna) tas bort ur namn, logotyper och skyltar. Detta för att påminna om att A, B och O behövs i blodbanken. Bokstäverna A, B och O tas…

I september inför Akademiska sjukhuset ett snabbspår för patienter i Uppsala län. Syftet är att minska patienternas väntan till diagnos och behandling. Snabbspåret gäller patienter med ospecifika symtom som kan bero på cancer. Primärvården ska kunna remittera direkt till medicinmottagningen för snabbutredning. – Ja, med ett standardiserat vårdförlopp kan vi säkra att även patienter med ospecifika symtom som kan vara cancer utreds utan medicinskt omotiverad väntetid, berättar Anette Skoglund, verksamhetschef för akutsjukvård och internmedicin. – Vi räknar med att ta emot den första remissen 1 september. Snabbspåret är ett led i vårt arbete med standardiserade vårdförlopp som syftar till korta…

Svenskar som ingriper vid plötsligt hjärtstopp blir allt fler. I dag får hela 70 procent av alla som drabbas av hjärtstopp hjärt-lungräddning innan ambulansen kommer. Den positiva utvecklingen beror på att så många svenskar utbildas i hjärt-lungräddning, enligt Hjärt-Lungfonden. Men ännu fler behöver utbilda sig. Under Almedalsveckan tidigare under sommaren genomförde Hjärt-Lungfonden därför massutbildningar i hjärt-lungräddning för att uppmärksamma frågan. – Det är oerhört glädjande att så många lär sig hjärt-lungräddning och vågar ingripa när något händer. Men ännu fler behöver lära sig hjärt-lungräddning och det finns fortfarande ett stort behov av fler hjärtstartare runt om i landet, säger Kristina…

Personer med högt BMI har inte en högre risk att drabbas av hjärtinfarkt. Det visar en uppmärksammad studie som är genomförd av forskare vid Umeå universitet. Studien innefattade 4 046 genetiskt identiska tvillingpar med olika mängd kroppsfett och visar alltså att tvillingar med högre Body Mass Index (BMI), som ett mått på fetma, inte har högre risk att drabbas av hjärtinfarkt och död. Däremot visade sig ett högra BMI vara förenligt med en högre risk för typ 2-diabetes. Studien publicerades igår i JAMA Internal Medicine. – Resultaten talar för att livsstilsförändringar som minskar graden av fetma inte har någon effekt…

Tillgången till nya metoder att undersöka hjärna och ryggvätska ökar möjligheten att tidigt diagnostisera Alzheimers sjukdom. Detta framgår i en stor europeisk studie som har letts av forskare vid Karolinska Institutet och publiceras i den medicinska vetenskapliga tidskriften BRAIN . Fynden kan få stor betydelse för tidig upptäckt av sjukdomen, val av läkemedelsbehandling och vid inkludering av patienter till kliniska läkemedelsprövningar, enligt forskarna. Trots många års intensiv forskning finns i dag ingen effektiv behandling vid Alzheimers sjukdom, som är den vanligaste demenssjukdomen. Det har blivit allt tydligare att om sjukdomen ska kunna behandlas framgångsrikt måste den upptäckas tidigt, kanske redan…

Regelbunden dansträning utan prestationskrav hjälper tonårsflickor med stressrelaterade problem till en bättre hälsa. Bland annat genom att öka upplevelsen av grupptillhörighet och stärka självkänslan. Det har forskaren och fysioterapeuten Anna Duberg nyligen doktorerat på. Nu utbildar hon löpande nya instruktörer i ”Dansprojektet”, som redan spritt sig över hela landet. I sin studie vid Universitetssjukvårdens Forskningscentrum i Örebro har Anna Duberg undersökt effekter och upplevelser av tonårstjejers dansträning två gånger i veckan under två terminer. Resultaten visar bland annat att dansen upplevdes som en fristad från vardagens stress för de deltagande flickorna och därmed kan motverka psykisk ohälsa. Att hennes avhandling…

”Det räcker inte att bara investera i nya moderna journalsystem i vården. Vi måste även ta ansvar för att städa bort många av de ålderdomliga och osäkra IT-system som varje dag stjäl tid och skapar onödig stress för vårdpersonalen.” Det konstaterar innovationslandstingsrådet Daniel Forslund (L) angående att en extra budget på 216 miljoner avsätts under åren 2017-2020 för att gallra i vårdens IT-flora. Bara i Stockholms läns landsting finns det över 1600 IT-system och applikationer, dessutom ofta i flera olika versioner. Målet är att halvera antalet IT-system i vården för att förbättra arbetsmiljön, stärka patientsäkerheten – och på sikt spara…