Författare: Hälsorapporten

Precis som andra delar av sjukvården har cancerområdet sedan länge haft brist på specialistsjuksköterskor. Nu tar Akademiska sjukhuset ett nytt grepp för att attrahera, utveckla och behålla kompetenta sjuksköterskor. Från och med våren 2017 görs en riktad fyraårig rekryterings- och fortbildningssatsning som både ska göra arbetet attraktivare och trygga bemanningen. – Det handlar både om att attrahera nya sjuksköterskor till Akademiska och behålla och utveckla vår kompetenta personal genom ökade satsningar på fortbildning, klinisk handledning och/eller mentorskap. Initialt rekryteras åtta nya sjuksköterskor till utvecklingstjänster där man får möjlighet att varva teori och praktik under handledning i 3-4 år, säger Peter…

”Om politiker menar allvar med att vi ska ha en jämlik vård måste Vårdförbundets modell akademisk specialisttjänstgöring AST snarast införas överallt.” Det hävdar säger Sineva Ribeiro, ordförande i Vårdförbundet. AST innebär att sjuksköterskor kan specialistutbilda sig med full lön inom ramen för kollektivavtal. Samband mellan kunskap och överlevnad Socialstyrelsens nya siffror visar att bristen på specialistsjuksköterskor ökar inom de viktiga områdena medicin, kirurgi och psykiatri. Samtidigt som vården blir alltmer avancerad. Och internationell forskning visar att det finns ett direkt samband mellan sjuksköterskors kunskap och patienternas möjligheter till överlevnad, symtomminskning och välbefinnande. Det är märkligt att det ska ta sån…

Vilket samband finns mellan mat och dryck med tillsatt socker och allvarlig hjärtsjukdom? Det har Emily Sonestedt och hennes forskargrupp belyst i en omfattande studie från Lunds universitet. Forskarna har fokuserat på sackaros i studien. Sackaros finns naturligt i frukt och grönsaker, men huvuddelen av vårt intag sker via tillsatt sackaros. Förutom i sötade drycker, kakor och godis kan sackaros finnas tillsatt i en mängd vanliga livsmedel, t.ex. mejeriprodukter, bröd och sylt/marmelad. I Sverige är sackaros den vanligaste formen av tillsatt socker. Stor konsumtion av socker ökade risken – För det stora flertalet verkar inte konsumtionen av tillsatt socker vara…

Vid lungsjukdomar som KOL diagnostiseras patienter i många fall utan att lungfunktionen mäts. Det vill astma-KOL-rådet i Västerbotten nu ändra på. Eva Sunna, KOL-sjuksköterska på lung- och allergimottagningen på Norrlands universitetssjukhus, tycker att det är onödigt då det idag finns förhållandevis enkla metoder för att upptäcka KOL. – Ja, och kan man göra det tidigt kan man spara mycket lidande för patienten. – När patienter kommer till oss på lungmottagningen är de ofta svårt sjuka. I många fall har de sökt sig till hälsocentraler flera gånger tidigare för att de varit trötta, haft återkommande infektioner eller varit deprimerade. Ofta har…

Läkemedelsanvändningen bör minska. Inte minst bland personer med mag-tarmdiagnosen IBS. Det anser dietisten och IBS-experten Sofia Antonsson. ”Om man har ett läkemedel som hjälper 20 procent av patienterna och det samtidigt finns en kostbehandling som hjälper minst 75 procent. Då borde man testa den sistnämnda metoden först”, säger hon. Sofia Antonsson, som tog kostbehandlingen FODMAP till Sverige, konstaterar att det idag saknas effektiva mediciner som hjälper den stora massan av dem som drabbats av IBS. Trots det får många patienter flertalet läkemedel utskrivna, ofta med låg effekt. Hon anser att det är dags att sluta symtombehandla och se på orsakerna…

Två läkemedel som idag finns som behandling för depression och rökavvänjning har goda möjligheter att också kunna användas mot alkoholberoende. Det visar en avhandling från Sahlgrenska akademin. Det finns idag fyra läkemedel godkända för alkoholberoende. Ett av dem, Antabus, orsakar illamående om man samtidigt dricker alkohol men påverkar inte suget efter alkohol. De övriga tre läkemedlen minskar suget men fungerar inte lika bra för alla. För vissa fungerar läkemedlen inte alls. Forskaren Andrea de Bejczy har skrivit avhandlingen. Det behövs fler alternativ, så att läkaren kan pröva sig fram med de olika läkemedlen mot alkoholberoende, ungefär som man gör vid…

Bort med skärmarna från sovrummet. Detta råd vill Pernilla Garmy ge till barn och föräldrar. Nu ska hon och kollegorna på Högskolan i Kristianstad kartlägga det eventuella sambandet mellan barns medievanor och deras sömn. Barn får allt färre timmars nattsömn. För hundra år sedan sov barn i genomsnitt en timme längre än i dag. Pernilla Garmy är lektor i vårdvetenskap vid Högskolan Kristianstad och har en bakgrund som skolsköterska. Hon har på nära håll sett hur bristen på nattsömn kan påverka barn och ungdomar. – Övervikt, sämre skolresultat, svårigheter att hänga med i den sociala interaktionen, sämre immunförsvar. Det finns…

Nyligen gick startskottet för Livsmedelsverkets kartläggning ”Riksmaten Ungdom” – den första nationella undersökningen i Sverige över ungas matvanor. Målet är att identifiera riskgrupper för att kunna främja en bättre och mer jämlik hälsa bland unga. Under 10 månader kommer närmare 3 000 ungdomar över hela landet att delta i kartläggningen. Fram till sommaren 2017 turnerar Livsmedelsverket runt till grund- och gymnasieskolor över hela Sverige, från Skåne till Lappland. 250 slumpmässigt utvalda skolor har bjudits in till att delta i undersökningen. Underlag för att förbättra barn och ungas hälsa – Nu hoppas vi att även eleverna tycker det är kul och…

”Det finns inga vetenskapliga belägg för att en glutenfri kost är nyttigare för den som inte har celiaki”(glutenintolerans). Det skrev professor Jonas F Ludvigsson, barnläkare vid Örebro universitetssjukhus, i ett debattinlägg på SVT Opinion på kanelbullens dag, den 4 oktober. Jonas F Ludvigsson är en av Sveriges mest framstående celiakiforskare. Under rubriken Okunskapen om gluten leder till problem listar han bland annat flera spridda missuppfattningar om gluten och sjukdomen celiaki. – Att glutenfri kost skulle vara nyttig för alla har snabbt blivit en av de mest spridda vanföreställningarna bland människor som intresserar sig för kost, menar Ludvigsson bland annat i…

Att regelbunden uthållighetsträning har god effekt på hälsan är känt. Men träningen påverkar också aktiviteten hos tusentals gener och ger upphov till en mångfald av förändrade DNA-kopior, RNA. Det visar en studie från Karolinska Institutet som också nyanserar bilden av det så kallade muskelminnet vid upprepad träning. Uthållighetsträning kan också till exempel användas för att förebygga hjärt- och kärlsjukdom, diabetes och övervikt. Det är inte känt exakt hur träning leder till dessa positiva fysiska effekter, men just förändringar i muskelns genaktivitet tros spela en stor roll. Forskare vid Karolinska Institutet har nu studerat genaktiviteten närmare genom att kartlägga genernas molekylära…