Författare: Hälsorapporten

För att fetma ska kunna förebyggas krävs förutom vilja och motivation hos individen även förändringar på samhällsnivå. Det menar allmänläkaren och doktoranden Helena Dreber, som tillsammans med läkar- och forskarkollegorna Anna Gunnerbeck, Erik Hemmingsson och Lars Jerdén gick ut med ett ”fetmaupprop” i slutet av förra året. Enligt Helena Dreber är bakgrunden till att fetmauppropet behövs att vi lever i ett samhälle som ständigt uppmuntrar till matintag och stillasittande. – Ja, ökningen av fetma i samhället beror framförallt på ett ökat matintag. Men ”orsakerna till orsakerna”, dvs. att vi äter mer nu än för 50 år sedan, är mer komplexa.…

Ulrika Wester Oxelgren är överläkare på Akademiska barnsjukhuset. Hon ansvarar för en forskningsstudie som visar att drygt vart tredje barn med Downs syndrom även har autism eller ADHD. Nu efterlyser hon screening i 3–5 årsåldern för autism och tidigt i grundskolan för ADHD. Detta för att tidigt kunna ge rätt stöd till familjen och rätt anpassning i förskola och skola. Enligt Ulrika Wester Oxelgren är många av dessa barn otillräckligt utredda och saknar rätt diagnos. Detta kan bero på att man länge ansåg att barn med Downs syndrom inte kunde ha ADHD eller autism. Tecken på dessa tillstånd kopplades till…

Läkaren och forskaren Susanne Sjöström konstaterar att yrkesgrupper inom vården som utbildas i att utföra säkra aborter måste bli fler för att den globala mödradödligheten ska kunna bekämpas. Osäkra aborter orsakar varje år tiotusentals kvinnors död, framförallt i fattiga delar av världen. Susanne Sjöström presenterade nyligen sin doktorsavhandling i ämnet vid Institutionen för kvinnors- och barns hälsa vis Karolinska Institutet. Hon har studerat förutsättningar för abortvård Ibland annat Indien och Sverige. Osäker abort har konsekvenser för liv och hälsa – Det är välkänt att abortvård som ges av barnmorskor är lika säker som den som tillhandahålls av läkare. Vi visar…

I ett unikt samarbete mellan smärtforskare på Karolinska Institutet startar nu ett tre år långt forskningsprogram med målet att nå ökad kunskap och nya behandlingsmetoder mot långvarig smärta i rörelseapparaten.  Långvarig smärta i rörelseapparaten drabbar cirka 10-20 procent av befolkningen och är den näst vanligaste orsaken till långvariga sjukskrivningar. Även om den ursprungliga orsaken framgångsrikt behandlas fortsätter många människor att ha ont under lång tid. När smärtan dröjer sig kvar byter den skepnad och blir en sjukdom i sig, som idag saknar effektiv behandling, konstaterar forskarna, som fått möjlighet till att genomföra projektet. Smärtsignalerna förstärks av nervsystemet och hjärnan –…

Barn med medfödda och svårbehandlade sjukdomar i mage-tarm ska nu få bättre vård på Akademiska barnsjukhuset i Uppsala. Genom att specialister samarbetar och att bland annat använda sig av videomöten ska alla barn med magsjukdomar kunna erbjudas lika god vård och uppföljningar. – Ja, målsättningen är att vi ska kunna erbjuda barn och ungdomar en bra och effektiv vård oavsett var man bor. Tillsammans med regionens barnkliniker har vi utvecklat telemedicinska lösningar som möjliggör effektiv distanssjukvård. Till exempel gör vi upprepade uppföljningar med hemsjukhusen i form av videomöten, berättar Niklas Nyström, överläkare och ansvarig för barngastroenterologi. På Barngastrocentrum behandlas barn…

”Vi blir sjuka därför att våra egna bakterier mår dåligt”. Det säger den amerikanska forskaren Martin Blaser. Han tror att många av de goda och nödvändiga bakterier som lever i våra kroppar hotas av utrotning på grund av hög användning av antibiotika, överdriven hygien och dålig mat. Martin Blaser är professor i mikrobiologi vid New York University och har skrivit boken ”Maktlös medicin” som nyligen gavs ut på svenska. Han menar att vi är på väg att störa den ekologiska balansen i kroppens bakterieflora mer eller mindre permanent. – Många av de sjukdomar som blivit vanligare sedan efterkrigstiden beror på…

Hur påverkas relationen med närstående om man drabbas av förmaksflimmer? Tomas Dalteg på Hälsohögskolan i Jönköping forskar på omvårdnad och föreslår i sin doktorsavhandling att den drabbades partner får ökad delaktighet i vårdaktiviteterna för att dämpa den oro som ofta uppstår. Personer som lever med diagnosen förmaksflimmer kan uppleva symtom som hjärtklappning, andfåddhet, bröstsmärtor och yrsel. Detta kan i sin tur kan begränsa personens styrka, uthållighet och livsstil. Det skapar också en betydande oro, såväl hos den drabbade som hos partner och andra närstående. Omkring 300 000 personer i Sverige har diagnosen. – Det motsvarar omkring tre procent av befolkningen…

Det nationella målet i Sverige är att personer som drabbats av stroke ska få proppupplösande behandling senast 40 minuter efter ankomst till sjukhus. Men universitetssjukhuset i Malmö (SUS) har lyckats komma ned i åtta minuter. Målet för strokepatienter vid SUS är istället att behandling startar inom tio. Strokepatienter som kommer till SUS behandlas sedan i höstas via ultrasnabbspåret. Det är ett samarbete över specialitetsgränserna som ger strokepatienter möjlighet till snabbare diagnos och behandling och har gjort strokevården vid SUS i Malmö till en av världens snabbaste. Viktigt att minimera skadorna vid stroke Ultrasnabbspåret är ett samarbete mellan akuten, röntgen, den…

Hälsoundersökningen Northpop, som lanserades i maj 2016 av Umeå universitet och Västerbottens läns landsting, är en studie med fokus på risk- och friskfaktorer hos barn. Genom att bjuda in alla blivande föräldrar i Västerbotten att bidra till projektet att samla hälsodata byggs ett material för forskning med målet att förebygga kroniska sjukdomar som astma, fetma och ADHD. Nu har man just rekryterat den 500:e deltagande familjen. – Ja, det är en första milstolpe för Northpop. Genom att samla in denna unika och rika mängd hälsodata bygger vi en blivande guldgruva för framtida medicinsk forskning kring sjukdomar som är vanliga hos…

Anna Palm är överläkare vid kvinnokliniken och ungdomsmottagningen i Sundsvall. Hon har genomfört en studie som visar att över hälften av de unga kvinnor som kommer till ungdomsmottagningen har utsatts för någon typ av våld. Studien visar också en tydlig koppling till psykisk ohälsa bland dem som utsatts. Studien utgör Anna Palms doktorsavhandling som hon disputerade med den 12 januari i år. Studien har genomförts vid ungdomsmottagningarna i Västernorrland och totalt 1 051 kvinnor mellan 15 och 22 år har deltagit. Alla som kom till mottagningen tillfrågades att delta under studieperioden och 73 procent tackade ja. De flesta sökte inte…