I ett unikt samarbete mellan smärtforskare på Karolinska Institutet startar nu ett tre år långt forskningsprogram med målet att nå ökad kunskap och nya behandlingsmetoder mot långvarig smärta i rörelseapparaten.
Långvarig smärta i rörelseapparaten drabbar cirka 10-20 procent av befolkningen och är den näst vanligaste orsaken till långvariga sjukskrivningar. Även om den ursprungliga orsaken framgångsrikt behandlas fortsätter många människor att ha ont under lång tid. När smärtan dröjer sig kvar byter den skepnad och blir en sjukdom i sig, som idag saknar effektiv behandling, konstaterar forskarna, som fått möjlighet till att genomföra projektet.
Smärtsignalerna förstärks av nervsystemet och hjärnan
– Långvarig smärta är ett folkhälsoproblem där det i dag finns ett stort behov av forskning. Den här donationen ökar möjligheten att åstadkomma en verklig förbättring för patienterna, säger Eva Kosek, professor vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet.
Eva Kosek leder projektet tillsammans med Karin Jensen, forskare vid samma institution, och Camilla Svensson, forskare vid institutionen för fysiologi och farmakologi. Ett som är möjligt tack vare en donation på 30 miljoner kronor från entreprenören Leif Lundblad.
Smärta är ett symtom vid många sjukdomar, men kan också vara en svårbehandlad sjukdom i sig. Men nu storsatsar forskarna på att bryta smärtans långvariga grepp. Även om den ursprungliga orsaken framgångsrikt behandlas fortsätter många människor att ha ont under lång tid.
Smärta kan kvarstå även när kroppsdelen tillfrisknat
När smärtan dröjer sig kvar byter den skepnad och blir en sjukdom i sig, som idag saknar effektiv behandling, konstaterar man.
Vid långvarig smärta, till exempel från muskler eller ryggen, är det vanligt att smärtsignalerna börjar förstärkas av nervsystemet och hjärnan. Forskarna tror att detta ger upphov till en rundgång, ett smärtminne, som innebär att smärtan kan kvarstå även när kroppsdelen tillfrisknat och inte längre sänder ut smärtsignaler.
Insikten om dessa mekanismer öppnar upp för potentiellt nya angreppssätt i behandling av smärta.
Bristande kunskap om långvarig smärta inom vården
En nyligen genomförd kartläggning av smärtvården i Sverige, utförd av en expertgrupp på uppdrag av Nationell Samverkansgrupp för Kunskapsstyrning (NSK), pekar på allvarliga brister. Bland annat låg kompetens och omotiverade skillnader i vård och behandling av patienter med kronisk smärta.
– Ett av problemen är bristande kunskap inom vården kring smärtmekanismer vilket försämrar förmåga att välja behandlingar som fungerar. Här är det viktigt att forskningen kommer med tydliga besked, vilket vi nu får bättre förutsättningar att göra, säger Eva Kosek.
– Det känns mycket angeläget att bidra till forskning som kan hjälpa människor som lider av långvarig smärta. För oss var det särskilt viktigt att stödja forskning som bedrivs utifrån olika infallsvinklar, säger donatorn Leif Lundblad, entreprenör och uppfinnare.
Långvarig smärta är en folksjukdom
Forskarna planerar nu att studera hjärnan hos både smärtpatienter och friska personer, med syftet att hitta tidiga markörer för kronisk smärta samt sårbarhetsfaktorer redan innan de första symtomen uppkommit. Dessutom kommer forskarna att studera hur nerv- och immunsystemet samverkar vid uppkomsten av smärta samt vilken roll ärftligheten spelar.
Målet är att bidra till ökad individualisering av smärtbehandling och att identifiera substanser som kan användas i framtida läkemedelsutveckling. Forskarna har redan tidigare visat att vissa inflammatoriska substanser spelar en nyckelroll vid uppkomsten av smärta vid ledgångsreumatism, artros och fibromyalgi och planerar att undersöka om blockering av en sådan substans kan vara en effektiv behandling mot smärtsjukdomen fibromyalgi.
– Långvarig smärta är idag en folksjukdom. Familjen Lundblads donation är en mycket värdefull förstärkning till ett forskningsområde som har potential att förbättra livskvalitén för så många människor, säger Karin Dahlman Wright, vikarierande rektor vid Karolinska Institutet.
Källa: Pressinformation från Karolinska Institutet
