Hur påverkas relationen med närstående om man drabbas av förmaksflimmer? Tomas Dalteg på Hälsohögskolan i Jönköping forskar på omvårdnad och föreslår i sin doktorsavhandling att den drabbades partner får ökad delaktighet i vårdaktiviteterna för att dämpa den oro som ofta uppstår.
Personer som lever med diagnosen förmaksflimmer kan uppleva symtom som hjärtklappning, andfåddhet, bröstsmärtor och yrsel. Detta kan i sin tur kan begränsa personens styrka, uthållighet och livsstil. Det skapar också en betydande oro, såväl hos den drabbade som hos partner och andra närstående. Omkring 300 000 personer i Sverige har diagnosen.
– Det motsvarar omkring tre procent av befolkningen så visst kan man säga att förmaksflimmer är ett folkhälsoproblem. Särskilt som sjukdomen just påverkar anhöriga i så stor utsträckning, säger Tomas Dalteg.
Påverkar nära relationer
Förmaksflimmer skiljer sig på flera sätt från hjärtsjukdomar som hjärtinfarkt och kronisk hjärtsvikt. En betydande skillnad är att drabbade personer kan uppleva längre eller kortare perioder utan något/några symptom eller episoder. Många gånger kan man också ha svårt att få diagnos. Det kan till exempel bero på att den drabbade kan uppleva symptom hemma men vid besök på akuten så har dessa dämpats.
– Ja, och ur ett familjeperspektiv har detta påverkan på nära relationer. Tidigare forskning inom kronisk sjukdom har visat på flera konsekvenser inom parrelationen, men också att det finns en brist på forskning i detta perspektiv av att leva med förmaksflimmer.
”Förmaksflimmer är en lurig sjukdom”
Det handlar om hur par upplever sjukdomen i sitt dagliga liv och hur de hanterar sjukdomen. Tomas Daltegs syfte är att utforska och beskriva hur just parrelationen påverkas då den ena partnern har förmaksflimmer.
Förmaksflimmer är en lurig sjukdom eftersom den har så diffus karaktär. Den kan variera mycket i sitt beteende, både hos den enskilda personen med diagnosen och mellan individer. Vissa är nästan helt symtomfria medan andra påverkas mycket i sin vardag. Det gör att många personer med förmaksflimmer upplever att de har en sämre kontroll över sjukdomen jämfört med andra hjärt- och kärlsjukdomar.
Vanligt att man håller inne med känslor och tankar
Tomas Daltegs avhandling innehåller intervjustudier och en enkätstudie med sammanlagt ett hundratal par där den ena av makarna har förmaksflimmer. Resultaten visar att sjukdomen har stor inverkan på relationen och vardagslivet. Kommunikationen inom paret påverkas, vilket kan leda till att ökad osäkerhet och oro.
– Det är vanligt att man håller inne med känslor och tankar som man är rädd ska påverka partnern negativt. Eftersom sjukdomen är så diffus och man inte riktigt vet vad som väntar från den ena dagen till den andra så påverkas livet för båda parter. Man vågar inte planera in saker och kanske slutar med vissa fritidsaktiviteter.
Reaktionerna från deltagarna har varit positiva.
– Det är många som säger att de aldrig tidigare har fått frågan om hur parrelationen fungerar eller hur partnern mår. Kanske är vi så fokuserade på själva behandlingen att vi glömmer bort vardagslivet?
Eliminera osäkerheten kring förmaksflimmer
Tomas Dalteg drar slutsatsen att partnern till en patient med förmaksflimmer i så stor utsträckning som möjligt bör få vara delaktig i vårdaktiviteterna – från diagnos till behandling, utskrivningssamtal och uppföljning.
– Om båda parterna får ta del av informationen så kan det eliminera mycket av osäkerheten kring sjukdomen, behandlingen och själva relationen, säger Tomas Dalteg.
Fakta: Tomas Dalteg är filosofie magister i omvårdnad och biträdande universitetslektor inom hälsa och vårdvetenskap på Hälshögskolan vid universitetet i Jönköping. Han försvarade framgångsrikt sin avhandling ”Partner Relationship in Couples Living with Atrial Fibrillation” den 16 december 2016.
