Författare: Hälsorapporten

Enligt doktoranden Sabina Brohede är dysmorfofobi eller BDD en relativt vanlig psykisk sjukdom i Sverige, i samma storleksordning som anorexi. Hennes forskning pekar på att personer som lider av BDD är besvikna på kontakten med sjukvården och upplever att sjukdomen är okänd även inom vården. BDD kommer från engelskans body dysmorphic disorder och innebär att den drabbade är kraftigt upptagen av något i sitt utseende som hon eller han upplever som fult eller groteskt. Även om andra säger att det inte är något fel på utseende, har den som är drabbad svårt att ta det till sig. Sjukdomen är förknippad…

Normalviktiga kvinnor som går upp mindre än åtta kilo i vikt under graviditeten ökar risken för icke-affektiva psykossjukdomar hos barnet senare i livet. Det visar en studie med över en halv miljon deltagare som genomförts vid Karolinska Institutet. För dessa kvinnor ökade risken för att barnet skulle utveckla schizofreni med hela 30 procent. Vintern 1944–1945 var svälten stor i Nederländerna och det satte spår hos de ännu ofödda barnen. Flera decennier senare visda sig att risken för icke-affektiva psykossjukdomar hos barnen till de svältande mödrarna var fördubblad. Svält förklarar dock inte förekomsten av schizofreni och andra icke-affektiva psykossjukdomar då tillgången…

Det har funnits relativt lite kunskap om eventuella risker för ohälsa och missbildningar hos nyfödda barn till kvinnor som under graviditeten behandlats med läkemedel mot influensa. Nu visar den hittills största studien på området att dessa barn inte uppvisar någon högre risk att drabbas. Gravida kvinnor har en ökad risk för att bli allvarligt sjuka i influensa. Barn till kvinnor som är svårt sjuka i influensa under sin graviditet kan också drabbas av komplikationer såsom för tidig födsel. Därför har hälsomyndigheterna i både Europa och USA rekommenderat att gravida ska erbjudas behandling vid insjuknande och även förebyggande behandling om de…

Forskare vid Linköpings universitet har försökt att bromsa immunförsvarets attacker på insulinproducerande celler vid typ 1-diabetes. Det handlar om en liten pilotstudie men den tyder på en mycket lovande effekt. Typ 1-diabetes är en autoimmun sjukdom som innebär att kroppen förlorar sin förmåga att producera insulin. Under utvecklingen av sjukdomen attackerar immunsystemet de insulinproducerande betacellerna i bukspottskörteln, vilket märks av att det ofta finns antikroppar riktade mot kroppsegna proteiner i betacellerna. Ett av dessa proteiner är GAD65 (glutamic acid decarboxylase). Flera kliniska prövningar av ett läkemedel baserat på GAD65, GAD-alum, pågår, enligt forskarna. I den aktuella studien, DIAGNODE, har forskarna…

För att fetma ska kunna förebyggas krävs förutom vilja och motivation hos individen även förändringar på samhällsnivå. Det menar allmänläkaren och doktoranden Helena Dreber, som tillsammans med läkar- och forskarkollegorna Anna Gunnerbeck, Erik Hemmingsson och Lars Jerdén gick ut med ett ”fetmaupprop” i slutet av förra året. Enligt Helena Dreber är bakgrunden till att fetmauppropet behövs att vi lever i ett samhälle som ständigt uppmuntrar till matintag och stillasittande. – Ja, ökningen av fetma i samhället beror framförallt på ett ökat matintag. Men ”orsakerna till orsakerna”, dvs. att vi äter mer nu än för 50 år sedan, är mer komplexa.…

Ulrika Wester Oxelgren är överläkare på Akademiska barnsjukhuset. Hon ansvarar för en forskningsstudie som visar att drygt vart tredje barn med Downs syndrom även har autism eller ADHD. Nu efterlyser hon screening i 3–5 årsåldern för autism och tidigt i grundskolan för ADHD. Detta för att tidigt kunna ge rätt stöd till familjen och rätt anpassning i förskola och skola. Enligt Ulrika Wester Oxelgren är många av dessa barn otillräckligt utredda och saknar rätt diagnos. Detta kan bero på att man länge ansåg att barn med Downs syndrom inte kunde ha ADHD eller autism. Tecken på dessa tillstånd kopplades till…

Läkaren och forskaren Susanne Sjöström konstaterar att yrkesgrupper inom vården som utbildas i att utföra säkra aborter måste bli fler för att den globala mödradödligheten ska kunna bekämpas. Osäkra aborter orsakar varje år tiotusentals kvinnors död, framförallt i fattiga delar av världen. Susanne Sjöström presenterade nyligen sin doktorsavhandling i ämnet vid Institutionen för kvinnors- och barns hälsa vis Karolinska Institutet. Hon har studerat förutsättningar för abortvård Ibland annat Indien och Sverige. Osäker abort har konsekvenser för liv och hälsa – Det är välkänt att abortvård som ges av barnmorskor är lika säker som den som tillhandahålls av läkare. Vi visar…

I ett unikt samarbete mellan smärtforskare på Karolinska Institutet startar nu ett tre år långt forskningsprogram med målet att nå ökad kunskap och nya behandlingsmetoder mot långvarig smärta i rörelseapparaten.  Långvarig smärta i rörelseapparaten drabbar cirka 10-20 procent av befolkningen och är den näst vanligaste orsaken till långvariga sjukskrivningar. Även om den ursprungliga orsaken framgångsrikt behandlas fortsätter många människor att ha ont under lång tid. När smärtan dröjer sig kvar byter den skepnad och blir en sjukdom i sig, som idag saknar effektiv behandling, konstaterar forskarna, som fått möjlighet till att genomföra projektet. Smärtsignalerna förstärks av nervsystemet och hjärnan –…

Barn med medfödda och svårbehandlade sjukdomar i mage-tarm ska nu få bättre vård på Akademiska barnsjukhuset i Uppsala. Genom att specialister samarbetar och att bland annat använda sig av videomöten ska alla barn med magsjukdomar kunna erbjudas lika god vård och uppföljningar. – Ja, målsättningen är att vi ska kunna erbjuda barn och ungdomar en bra och effektiv vård oavsett var man bor. Tillsammans med regionens barnkliniker har vi utvecklat telemedicinska lösningar som möjliggör effektiv distanssjukvård. Till exempel gör vi upprepade uppföljningar med hemsjukhusen i form av videomöten, berättar Niklas Nyström, överläkare och ansvarig för barngastroenterologi. På Barngastrocentrum behandlas barn…

”Vi blir sjuka därför att våra egna bakterier mår dåligt”. Det säger den amerikanska forskaren Martin Blaser. Han tror att många av de goda och nödvändiga bakterier som lever i våra kroppar hotas av utrotning på grund av hög användning av antibiotika, överdriven hygien och dålig mat. Martin Blaser är professor i mikrobiologi vid New York University och har skrivit boken ”Maktlös medicin” som nyligen gavs ut på svenska. Han menar att vi är på väg att störa den ekologiska balansen i kroppens bakterieflora mer eller mindre permanent. – Många av de sjukdomar som blivit vanligare sedan efterkrigstiden beror på…