Facebook Twitter Instagram
    Aktuellt
    • Övervikt vid 20 ökar risken för åderförkalkning
    • Våldsutsatta kvinnor får tidigare hjälp i Skåne
    • Jasmines dubbelliv gav PTSD – posttraumatiskt stressyndrom
    • Är så kallad ofarlig fetma en myt?
    • 82 av 88 operationsköer borta på Karolinska
    • Vegokött visar bristande upptag av viktiga näringsämnen
    • Cellterapi kan bevara insulinproduktionen vid typ 1-diabetes
    • Alzheimers kan diagnostiseras innan symtom uppstår
    Hälsorapporten
    • Hem
    • Senaste nytt
    • Kategorier
      • Vården
      • Kost och näring
      • Forskning
      • Psykologi
      • Fysioterapi
      • Träning & Fysiologi
      • Debatt
      • Krönikan
    • Om Hälsorapporten
    • Experterna
    • Föreläsare
    • Kontakt
    Hälsorapporten
    You are at:Home»Forskning»För tidigt födda barn behöver mer resurser
    Karl Rombo berättar om för tidigt födda barn
    Karl Rombo, orförande Prematurförbundet. Fotograf: Peter Knutson

    För tidigt födda barn behöver mer resurser

    0
    By Hälsorapporten on 18 november, 2016 Forskning, Psykologi

    Mycket för tidigt födda barn löper en ökad risk för hjärnskador, neurologiska funktionsnedsättningar, inlärningssvårigheter och sämre hälsa än fullgångna barn. Sverige har världens bästa neonatal intensivvård, men när barnen lämnar sjukhuset är det bara början på en komplicerad och ostrukturerad uppväxt. Resurser, verktyg och rutiner saknas idag för denna grupp. Svenska Prematurförbundet vill därför uppmärksamma denna grupp av barn och deras speciella behov.

    Det finns i dag över 100 000 för tidigt födda barn under 18 år i Sverige. Årligen föds ytterligare 6 500 barn för tidigt och antalet växer hela tiden. Den medicinska utvecklingen ständigt förbättras och fler barn kan räddas till livet. Ändå saknas både kunskap, resurser och samordning, enligt Prematurförbundet.

    – Idag finns det inget samordnat omhändertagande eller riktade resurser för denna grupp av barn efter att de skrivits ut från neonatalvården, vilket sker efter några månader. Dessa små barn är en ny grupp av överlevare som under hela sin uppväxt kommer att ha speciella behov. Hur de bemöts och vilket stöd de får från BVC, förskola, BUP och skola har en direkt påverkan på deras utveckling och hälsa, säger Karl Rombo, ordförande för Svenska Prematurförbundet.

    Stödåtgärder i skolan behövs

    En ny studie (JAMA Pediatrics 2016) om förekomst av avvikelser i hjärnans utveckling vid sex års ålder hos extremt för tidigt födda svenska barn, visar att två tredjedelar i denna grupp har en kognitiv nivå vid skolstart som gör att de kan behöva stödåtgärder i skolan.

    – De barn som föds mycket för tidigt kommer att behöva hjälp i skolan för att deras skolgång och utveckling ska bli så gynnsam som möjligt. Denna grupp av barn har milda problem med flera funktionsnedsättningar såsom motorik, kommunikation och inlärning, vilka sammantaget gör att de får svårigheter i skolan. Oftast är nedsättningarna inom varje färdighet så pass små att de inte uppfyller diagnoskriterierna och faller därmed utanför radarn, berättar Ulrika Ådén, professor vid institutionen för kvinnors och barns hälsa vid Karolinska Institutet.

    Idag är ojämlikheten stor både inom och mellan landsting och kommuner, både då det gäller medicinska, psykosociala och pedagogiska stödåtgärder, menar man.

    Brist på vårdplatser och specialutbildad personal

    Magnus Domellöf, ordförande för Svenska Neonatalföreningen, menar att det råder stor brist på vårdplatser och specialistutbildad personal inom neonatalvården runtom i landet. Mera resurser behövs därför till neonatalvården. Kunskapsbristen om för tidigt födda barns speciella behov är dessutom stor både inom BVC och hos lärare och rektorer. Därför behövs en bättre kunskapsöverlämning. Framför allt mellan neonatalvården, BVC, förskola och skola, vilka är de instanser som främst kan påverka utvecklingen av denna barngrupp så att den blir så gynnsam som möjligt.

    Även forskning om för tidigt födda barn är eftersatt.

    – Det har inom neonatalvården skett en intensiv utveckling såväl medicinskt som av omvårdnaden. Idag kan vården rädda barn som föds så tidigt som vecka 22. Mycket för tidigt födda barn behöver ett helt annat stöd när de lämnar neonatalvården som inte friska fullgångna barn behöver. Det behövs mer forskningsresurser så att vi på bästa sätt även kan ta hand om och förbättra dessa barns framtida hälsa och möjligheter i livet, säger Eva Berggren Broström, ordförande för Lilla barnets fond.

    Fakta: Världsprematurdagen, som i år anordnades den 17 november, arrangeras av Svenska Prematurförbundet, Lilla barnets fond och Svenska Neonatalföreningen, i samarbete med AbbVie. På Världsprematurdagen håller Svenska Prematurförbundet, Lilla barnets fond och Svenska Neonatalföreningen seminarier i Stockholm, Göteborg, Lund och Umeå för att påvisa vikten av fortsatt stöd och bättre samordning genom uppväxtåren för de för tidigt födda barnen.

    Källa: Svenska Prematurförbundet

    • Facebook
    • Twitter
    • Google+
    • LinkedIn
    mm
    Hälsorapporten
    • Website

    Hälsorapporten är ett forum för hälsointresserade. Vi belyser vården och hälsofrågor ur alla synvinklar och lyfter fram starka personligheter som kan göra skillnad. Kontakta oss gärna på [email protected] om du har frågor eller vill tipsa oss om något.

    Related Posts

    Övervikt vid 20 ökar risken för åderförkalkning

    Är så kallad ofarlig fetma en myt?

    Alzheimers kan diagnostiseras innan symtom uppstår

    Våra samarbetspartners:
    Våra samarbetspartners:
    • Aktuellt
    11 mars, 2023

    Våldsutsatta kvinnor får tidigare hjälp i Skåne

    Senaste inläggen
    • Övervikt vid 20 ökar risken för åderförkalkning
    • Våldsutsatta kvinnor får tidigare hjälp i Skåne
    • Jasmines dubbelliv gav PTSD – posttraumatiskt stressyndrom
    • Är så kallad ofarlig fetma en myt?
    • 82 av 88 operationsköer borta på Karolinska
    Följ oss på Facebook
    • Facebook
    • Forskning
    13 mars, 2023

    Övervikt vid 20 ökar risken för åderförkalkning

    24 januari, 2023

    Är så kallad ofarlig fetma en myt?

    22 november, 2022

    Alzheimers kan diagnostiseras innan symtom uppstår

    18 september, 2022

    ADHD ger högre risk för hjärt-kärlsjukdomar

    Om oss

    Hälsorapporten är ett forum för alla hälsointresserade och ska ta upp ämnet ur alla dess synvinklar. Eftersom alla är intresserade av sin egen och/eller någon annans hälsa på ett eller annat sätt så riktar sig Hälsorapporten till alla läsarkategorier och åldersgrupper vilket gör att vi skiljer oss från andra publikationer inom hälsoområdet som ofta har en specifik målgrupp och läsarkrets. Välkommen!

    Senaste inläggen
    • Övervikt vid 20 ökar risken för åderförkalkning
    • Våldsutsatta kvinnor får tidigare hjälp i Skåne
    • Jasmines dubbelliv gav PTSD – posttraumatiskt stressyndrom
    • Är så kallad ofarlig fetma en myt?
    • 82 av 88 operationsköer borta på Karolinska
    Kontakta Hälsorapporten

    För att kontakta redaktör Mats Holmström, övriga skribenter, gästskribenter eller experter, maila: [email protected]

    Vid frågor direkt till experterna, maila redaktionen med expertens namn i ärenderutan. Redaktionen vidarebefordrar frågan till respektive expert som återkommer med svar så fort denne har möjlighet.

    Copyright &copy Hälsorapporten
    • Tipsa redaktionen
    • Samarbeta

    Type above and press Enter to search. Press Esc to cancel.