Minnesceller i näsan bromsar influensa redan när det kommer in i kroppen. De minskar mängden virus och kan bidra till skydd mot svårare sjukdom. Detta kan vara ett steg mot bättre influensavaccin, enligt en studie från Göteborgs universitet.
Dagens influensavacciner ges som spruta i armen och stimulerar främst immunförsvaret i blodet. Samtidigt pågår forskning för att ta fram influensavacciner som kan ges via näsan – där den här studien bidrar med ny kunskap.
Tanken är att stärka kroppens försvar där viruset först möter immunförsvaret.
Minnesceller kvar i näsan efter influensa
Forskarna har identifierat en grupp minnesceller, så kallade CD4-minnes-T-celler, som finns kvar i näsvävnaden efter en influensainfektion. När viruset dyker upp igen kan dessa celler snabbt aktiveras och hjälpa andra delar av immunförsvaret att bekämpa infektionen.
I studien visar forskarna att cellerna kan minska virusets förökning i näsan och därmed bidra till ett bättre skydd mot sjukdom.
Nimitha R. Mathew, forskare på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, är en av studiens huvudförfattare:
– Vi visar att CD4-minnes-T-celler kan stanna kvar i näsans vävnad efter en influensa och snabbt aktiveras igen när viruset dyker upp. Det betyder att immunförsvaret kan reagera direkt där viruset först tar sig in i kroppen, berättar hon.
I studier på möss kunde forskarna visa att dessa immunceller bidrar till att begränsa virusmängden och minska vävnadsskador i näsan vid en ny infektion.
Liknande celler hos människor
Forskarna analyserade även celler från nässlemhinnan hos friska vuxna. Där hittade de samma typ av minnesceller, specifika för influensa, vilket tyder på att ett liknande lokalt immunförsvar kan finnas även hos människor. Studien publiceras i tidskriften Journal of Experimental Medicine.
Davide Angeletti, professor på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, är också en av studiens huvudförfattare:
– Många människor har troligen redan sådana här minnesceller i näsan efter tidigare infektioner, men de räcker inte alltid för att stoppa viruset helt.
– Det viktiga med våra resultat är att vi nu vet vilka immunceller som kan bromsa viruset där infektionen börjar. Den kunskapen kan användas när man utvecklar framtida näsvacciner, konstaterar han.
Källa: Pressmeddelade från Göteborgs universitet
