Författare: Hälsorapporten

Konsumentföreningen Stockholm (KfS) har genomfört en granskning av salthalten i cirka 300 vanliga livsmedel. Den visar att salthalten sänkts i exempelvis färdiga köttbullar, falukorv, kex och flingor. Samtidigt har saltmängden ökat i färdiga pannkakor, varmkorv och smörgåsskinka. Vi svenskar får i oss mer salt än vad myndigheterna rekommenderar. Världshälsoorganisationen (WHO) och Livsmedelsverket rekommenderar att en vuxens intag av salt bör vara max 5 gram per dag. För stor konsumtion av salt, eller rättare sagt det natrium som finns i salt, ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Idag får en genomsnittlig svensk i sig 11 gram salt per dag. Cirka 75…

Obehandlat förmaksflimmer medför en femfaldigt högre risk för stroke, enligt flera studier. En forskargrupp på Danderyds sjukhus har undersökt hur många obehandlade förmaksflimmer som upptäcks genom screening. Resultaten är tydliga och har påverkat de Europeiska riktlinjerna. Dock ännu inte Socialstyrelsens riktlinjer. Förmaksflimmer kan vara svårt att upptäcka av den som är drabbad, då många inte har några symtom och hjärtrytmrubbningen kan komma och gå. Därför antar man att mörkertalet är stort och många går obehandlade. Risken att få en stroke är upp till fem gånger så stor för en person med obehandlat förmaksflimmer. Emma Svennberg ingår i ett forskarteam lett…

Ett befintligt läkemedel kan bidra till att patienter snabbare kommer på benen efter en höftfraktur. Detta enligt en europeisk samarbetsstudie som pekar på att behandlingen kan påskynda läkningen av benbrott. – Vi har visat att patienterna rör sig snabbare och med mindre smärta efter en höftfraktur när de får den här behandlingen, säger Per Aspenberg, professor i ortopedi vid Linköpings universitet och huvudförfattare till studien. Används för att behandla benskörhet Läkemedlet, teriparatid, som forskarna har testat är baserat på hormonet parathormon, PTH, som finns i kroppen. Teriparatid är den aktiva delen av mänskligt PTH och används i dag för att…

Mycket för tidigt födda barn löper en ökad risk för hjärnskador, neurologiska funktionsnedsättningar, inlärningssvårigheter och sämre hälsa än fullgångna barn. Sverige har världens bästa neonatal intensivvård, men när barnen lämnar sjukhuset är det bara början på en komplicerad och ostrukturerad uppväxt. Resurser, verktyg och rutiner saknas idag för denna grupp. Svenska Prematurförbundet vill därför uppmärksamma denna grupp av barn och deras speciella behov. Det finns i dag över 100 000 för tidigt födda barn under 18 år i Sverige. Årligen föds ytterligare 6 500 barn för tidigt och antalet växer hela tiden. Den medicinska utvecklingen ständigt förbättras och fler barn…

Precis som andra delar av sjukvården har cancerområdet sedan länge haft brist på specialistsjuksköterskor. Nu tar Akademiska sjukhuset ett nytt grepp för att attrahera, utveckla och behålla kompetenta sjuksköterskor. Från och med våren 2017 görs en riktad fyraårig rekryterings- och fortbildningssatsning som både ska göra arbetet attraktivare och trygga bemanningen. – Det handlar både om att attrahera nya sjuksköterskor till Akademiska och behålla och utveckla vår kompetenta personal genom ökade satsningar på fortbildning, klinisk handledning och/eller mentorskap. Initialt rekryteras åtta nya sjuksköterskor till utvecklingstjänster där man får möjlighet att varva teori och praktik under handledning i 3-4 år, säger Peter…

”Om politiker menar allvar med att vi ska ha en jämlik vård måste Vårdförbundets modell akademisk specialisttjänstgöring AST snarast införas överallt.” Det hävdar säger Sineva Ribeiro, ordförande i Vårdförbundet. AST innebär att sjuksköterskor kan specialistutbilda sig med full lön inom ramen för kollektivavtal. Samband mellan kunskap och överlevnad Socialstyrelsens nya siffror visar att bristen på specialistsjuksköterskor ökar inom de viktiga områdena medicin, kirurgi och psykiatri. Samtidigt som vården blir alltmer avancerad. Och internationell forskning visar att det finns ett direkt samband mellan sjuksköterskors kunskap och patienternas möjligheter till överlevnad, symtomminskning och välbefinnande. Det är märkligt att det ska ta sån…

Vilket samband finns mellan mat och dryck med tillsatt socker och allvarlig hjärtsjukdom? Det har Emily Sonestedt och hennes forskargrupp belyst i en omfattande studie från Lunds universitet. Forskarna har fokuserat på sackaros i studien. Sackaros finns naturligt i frukt och grönsaker, men huvuddelen av vårt intag sker via tillsatt sackaros. Förutom i sötade drycker, kakor och godis kan sackaros finnas tillsatt i en mängd vanliga livsmedel, t.ex. mejeriprodukter, bröd och sylt/marmelad. I Sverige är sackaros den vanligaste formen av tillsatt socker. Stor konsumtion av socker ökade risken – För det stora flertalet verkar inte konsumtionen av tillsatt socker vara…

Vid lungsjukdomar som KOL diagnostiseras patienter i många fall utan att lungfunktionen mäts. Det vill astma-KOL-rådet i Västerbotten nu ändra på. Eva Sunna, KOL-sjuksköterska på lung- och allergimottagningen på Norrlands universitetssjukhus, tycker att det är onödigt då det idag finns förhållandevis enkla metoder för att upptäcka KOL. – Ja, och kan man göra det tidigt kan man spara mycket lidande för patienten. – När patienter kommer till oss på lungmottagningen är de ofta svårt sjuka. I många fall har de sökt sig till hälsocentraler flera gånger tidigare för att de varit trötta, haft återkommande infektioner eller varit deprimerade. Ofta har…

Läkemedelsanvändningen bör minska. Inte minst bland personer med mag-tarmdiagnosen IBS. Det anser dietisten och IBS-experten Sofia Antonsson. ”Om man har ett läkemedel som hjälper 20 procent av patienterna och det samtidigt finns en kostbehandling som hjälper minst 75 procent. Då borde man testa den sistnämnda metoden först”, säger hon. Sofia Antonsson, som tog kostbehandlingen FODMAP till Sverige, konstaterar att det idag saknas effektiva mediciner som hjälper den stora massan av dem som drabbats av IBS. Trots det får många patienter flertalet läkemedel utskrivna, ofta med låg effekt. Hon anser att det är dags att sluta symtombehandla och se på orsakerna…

Två läkemedel som idag finns som behandling för depression och rökavvänjning har goda möjligheter att också kunna användas mot alkoholberoende. Det visar en avhandling från Sahlgrenska akademin. Det finns idag fyra läkemedel godkända för alkoholberoende. Ett av dem, Antabus, orsakar illamående om man samtidigt dricker alkohol men påverkar inte suget efter alkohol. De övriga tre läkemedlen minskar suget men fungerar inte lika bra för alla. För vissa fungerar läkemedlen inte alls. Forskaren Andrea de Bejczy har skrivit avhandlingen. Det behövs fler alternativ, så att läkaren kan pröva sig fram med de olika läkemedlen mot alkoholberoende, ungefär som man gör vid…