Författare: Hälsorapporten

Enligt en Örebrostudie minskar hjärtmedicin plack i hjärnans kärl hos möss. Om detta visar sig gälla även hos människor skulle det kunna vara ett steg närmare en medicin mot Alzheimers sjukdom, menar forskarna. Studien publicerades i tidskriften Science Signaling den 25 maj. Örebroforskarna har tillsammans med tyska och italienska kollegor avslöjat hur en tidigare okänd mekanism ligger bakom en snabb uppbyggnad av plack i hjärnans blodkärl. Sedan har de i försök på möss testat om en hjärtmedicin kan minska plackbildningen. – Man kan inte dra för stora slutsatser från experimentella studier, men vi har definitiv identifierat en intressant angreppspunkt som…

Att träna under ledning av fysioterapeut och med fokus på de djupaste nackmusklerna. Det är den bästa behandlingen vid långvariga besvär av whiplash-skada. Den är också samhällsekonomiskt mest kostnadseffektiv, enligt forskning vid Linköpings universitet. Whiplash eller pisksnärtskada är en skada i nacken som ger nacksmärta och ofta huvudvärk. Skadan uppkommer oftast i samband med trafikolyckor, särskilt vid kollision bakifrån när nacken trycks bakåt och sedan slungas framåt. Antalet whiplashskador i västvärlden har ökat under de senaste decennierna. I Sverige drabbas mer än 30 000 personer varje år, med stort personligt lidande och samhällskostnader på över 1,5 miljarder kronor årligen som…

Under de senaste tio åren har drygt hundra MS-sjuka framgångsrikt behandlats med blodstamcellstransplantation. Två tredjedelar har blivit stabila och klarar sig utan medicinering. Det är en stor framgång för vården av en diagnos som tidigare sågs som en livslång obotlig sjukdom som ledde till ökande funktionshinder och en för tidig död. Akademiska sjukhuset tillhör pionjärerna och genomförde den första transplantationen 2004. – Blodstamcellstransplantation syftar till att nollställa immunförsvaret så att det upphör att skada hjärnan, förklarar Joachim Burman, överläkare i neurologi på Akademiska sjukhuset, som sedan flera år arbetat med att utveckla behandlingsmetoden. Trots framgången med de transplantationer som gjorts…

Många lider av sköldkörteldiagnoserna Hypotyreos och Hashimoto´s sjukdom men det krävs en rejäl förändring inom vården för att fler ska få hjälp. Sköldkörtelföreningens ordförande Nadja Öström konstaterar att det börjat röra på sig ordentligt i rätt riktning under de senaste åren. ”Frågan har nått riksdagsnivå”, berättar hon bland annat. Nadja Öström har varit ordförarande i Sköldkörtelföreningen i drygt två år nu och har under den tiden upplevt att de diagnoser som så många kämpar med äntligen börjat uppmärksammas, såväl medialt som politiskt. – Ja, vi har bland annat uppmärksammats i flera tidningar och det har varit inslag i TV. Vi…

Genom ett samarbete med Sjuksköterskor mot Tobak har Vårdförbundet varit med i ett forskningsprojekt där sjuksköterskor hjälpt varandra att bli rökfria i internatform på Gotland. I utvärderingen har de sjuksköterskor som deltagit i projektet visat att metoden ger mycket goda resultat. – Det är fantastiskt att se hur sjuksköterskor kan stötta varandra för målet att bli tobaksfria och hur de i sin profession blir bättre på att motivera patienter till samma val, kommenterar Sineva Ribeiro, ordförande Vårdförbundet. Grundtanken har varit att det förutom en stor personlig vinst för varje deltagare som lyckats bli tobaksfri också ger en möjlighet att fungera…

I veckan delade Prins Daniel ut Hjärt-Lungfondens Stora forskningsanslag på 15 miljoner kronor till professor Magnus Sköld på Karolinska Institutet för hans nationella forskningsprojekt kring KOL. Målet är att ta reda på varför icke-rökare drabbas av KOL. – KOL är en vanligt förekommande sjukdom som traditionellt har varit förknippad med rökning, men omkring 20-25 procent av alla som drabbas har aldrig rökt och den gruppen vet vi fortfarande väldigt lite om. Nu får vi möjlighet att studera sjukdomen och få en förklaring till varför så många drabbas, säger Magnus Sköld, professor i lungmedicin på Karolinska Institutet. Projektet kommer, med hjälp…

Mindre än hälften av hjärtpatienterna lyckas med den viktiga åtgärden att ändra sina levnadsvanor efter en infarkt för att undvika att drabbas igen. Det har lett till ett nytt projekt där hjärtsköterskan fungerar som patientens ”levnadsvanecoach” i eftervården. En viktig del av vården efter en hjärtinfarkt är att stödja patienter på vägen till hälsosamma levnadsvanor för att undvika en ny infarkt. De hälsosamma levnadsvanorna som krävs för att säkra en god rehabilitering för hjärtpatienterna är exempelvis att bli mer fysiskt aktiva, sluta röka och ha goda matvanor. Tyvärr visar dock statistik från kvalitetsregistret SEPHIA att färre än hälften av svenska…

Enligt ett pressmeddelande ger regeringen Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket i uppdrag att se över vilka insatser som behövs för att främja hälsa relaterad till matvanor och fysisk aktivitet. Myndigheterna tilldelas totalt 4,4 miljoner under 2016, meddelar man. Ohälsosamma matvanor och fysisk inaktivitet är de viktigaste bidragande orsakerna till våra vanligaste folksjukdomar. Tillsammans med övervikt och fetma hör dessa till de vanligaste riskfaktorerna för ohälsa i Sverige, konstaterar man. – Vi vet att alldeles för många rör sig alldeles för lite. Vi vet också att särskilt unga har svårt att få i sig tillräckligt hälsosam mat. Dessutom finns tydliga socioekonomiska skillnader när…

“tRAppen” är en ny mobilanpassad webbtjänst som hjälper personer med inflammatoriska reumatiska sjukdomar att upprätthålla regelbunden motion och träning. Detta genom att i grupper på internet stötta och ge råd åt varandra samt planera och sätta individuella mål för sin egen fysiska aktivitet. Den unika tjänsten är resultatet av ett forskningsprojekt vid Karolinska Institutet och Uppsala universitet i samarbete med Reumatikerförbundet och företaget We+. tRAppen är framtagen tillsammans med patienter, forskare, fysioterapeuter och systemutvecklare. Åsa Revenäs, fysioterapeut och doktor i medicinsk vetenskap vid Karolinska Institutet, är ansvarig för projektet och hennes mål har varit att i sitt doktorandprojekt skapa en…

”Detta är mycket positivt och innebär att e-hälsa prioriteras även i det gränsöverskridande perspektivet”. Det konstaterar Lisa Hagberg, utredare på eHälsomyndigheten angående att Sverige nu lämnat in ansökan till EU-kommisionen om att förverkliga tjänster för gränsöverskridande utbyte av patientöversikt och e-recept under perioden 2017-2020. eHälsomyndigheten har för svensk räkning lämnat in en ansökan om finansiering för e-hälsa inom EU-kommissionens infrastruktursatsning Connecting Europe Facility (CEF). Utöver Sverige har totalt 20 andra länder ansökt om att delta i programmet. Detta är ett första steg – fler länder kan komma att ansluta vid ett senare skede, meddelar man. Länderna har redan ett väl…