Författare: Hälsorapporten

Mindre än hälften av hjärtpatienterna lyckas med den viktiga åtgärden att ändra sina levnadsvanor efter en infarkt för att undvika att drabbas igen. Det har lett till ett nytt projekt där hjärtsköterskan fungerar som patientens ”levnadsvanecoach” i eftervården. En viktig del av vården efter en hjärtinfarkt är att stödja patienter på vägen till hälsosamma levnadsvanor för att undvika en ny infarkt. De hälsosamma levnadsvanorna som krävs för att säkra en god rehabilitering för hjärtpatienterna är exempelvis att bli mer fysiskt aktiva, sluta röka och ha goda matvanor. Tyvärr visar dock statistik från kvalitetsregistret SEPHIA att färre än hälften av svenska…

Enligt ett pressmeddelande ger regeringen Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket i uppdrag att se över vilka insatser som behövs för att främja hälsa relaterad till matvanor och fysisk aktivitet. Myndigheterna tilldelas totalt 4,4 miljoner under 2016, meddelar man. Ohälsosamma matvanor och fysisk inaktivitet är de viktigaste bidragande orsakerna till våra vanligaste folksjukdomar. Tillsammans med övervikt och fetma hör dessa till de vanligaste riskfaktorerna för ohälsa i Sverige, konstaterar man. – Vi vet att alldeles för många rör sig alldeles för lite. Vi vet också att särskilt unga har svårt att få i sig tillräckligt hälsosam mat. Dessutom finns tydliga socioekonomiska skillnader när…

“tRAppen” är en ny mobilanpassad webbtjänst som hjälper personer med inflammatoriska reumatiska sjukdomar att upprätthålla regelbunden motion och träning. Detta genom att i grupper på internet stötta och ge råd åt varandra samt planera och sätta individuella mål för sin egen fysiska aktivitet. Den unika tjänsten är resultatet av ett forskningsprojekt vid Karolinska Institutet och Uppsala universitet i samarbete med Reumatikerförbundet och företaget We+. tRAppen är framtagen tillsammans med patienter, forskare, fysioterapeuter och systemutvecklare. Åsa Revenäs, fysioterapeut och doktor i medicinsk vetenskap vid Karolinska Institutet, är ansvarig för projektet och hennes mål har varit att i sitt doktorandprojekt skapa en…

”Detta är mycket positivt och innebär att e-hälsa prioriteras även i det gränsöverskridande perspektivet”. Det konstaterar Lisa Hagberg, utredare på eHälsomyndigheten angående att Sverige nu lämnat in ansökan till EU-kommisionen om att förverkliga tjänster för gränsöverskridande utbyte av patientöversikt och e-recept under perioden 2017-2020. eHälsomyndigheten har för svensk räkning lämnat in en ansökan om finansiering för e-hälsa inom EU-kommissionens infrastruktursatsning Connecting Europe Facility (CEF). Utöver Sverige har totalt 20 andra länder ansökt om att delta i programmet. Detta är ett första steg – fler länder kan komma att ansluta vid ett senare skede, meddelar man. Länderna har redan ett väl…

Tungt cannabisbruk i ungdomen ökar risken för tidig död och drogens psykiska effekter är den mest framträdande faktorn. Detta enligt den längsta uppföljningsstudien hittills som gjorts kring cannabisbruk. Den nya studien från Karolinska Institutet publiceras i tidskriften American Journal of Psychology . Cannabisbruk ökar risken för att senare få schizofreni och andra psykossjukdomar, något som forskargruppen bakom den aktuella studien tidigare rapporterat efter att de följt upp samtliga män som mönstrade för värnplikt åren 1969–70. Vid mönstringen svarade männen på frågor om bland annat droganvändning. I dag är männen runt 60 år gamla, en ålder då eventuella skadliga långtidsverkningar av…

Konsumtionen av ekomat har nått en nivå då man inte längre kan prata om en trend. Detta enligt statistik från matkedjan Willys som bland annat visar att mer än var tredje kundkorg innehåller en ekologisk vara och att antalet ekokunder har ökat med 50 procent sedan förra året. Ekologisk mat har fått sitt definitiva genombrott. Från att ha varit en angelägenhet främst för den trendkänsliga innerstadsbon finns nu ekologisk mat på snart sagt var mans bord. Dagligvaruhandeln har rapporterat stora försäljningsökningar de senaste åren och en djupdykning i lågpriskedjan Willys försäljningsstatistik visar ett förändrat konsumtionsmönster på bred front. En förklaring till…

”Just nu pågår en intensiv debatt efter att flera elitidrottare använt syrgas för att förbereda sig inför tävlingar och det är bra att syrgasträning tas upp och diskuteras.” Det konstaterar Daniele Cardinale, doktorand vid GIH, som studerar hur syrgastillförsel fungerar, effekten av syrgasträning och eventuella skaderisker. Idrottare som andas syrgas ökar omedelbart prestationen. Det innebär att de kan träna hårdare och längre, men trots det är metoden inte dopingklassad. Under tävlingar skulle syrgasandning ha en signifikant effekt, men som träningsmetod är det oklart om det är mer effektivt än vanlig luft. – Anledningen till att syrgastillförsel används är att utövare…

Patienter ställer allt större krav på tillgänglighet i vården. Det är utgångsläget för området telemedicinsk utveckling på Innovationsplatsen vid Karolinska Universitetssjukhuset. Kristina Groth, docent i människa-datorinteraktion, är ansvarig för området. Innovationsplatsen har varit en del av Karolinska i Solna och Huddinge sedan 2012 och uppstod utifrån behoven av att vården behöver fler redskap för att bli effektivare. – Grunden lades egentligen redan 2004 då man började sträva efter en sammanhållen vårdprocess och kommunikationsteknik för att kunna genomföra så kallade multidisciplinära rondmöten bland läkare en dag i veckan för att förbättra vården av patienterna, berättar Kristina Groth. Idag drivs många projekt…

Var femte svensk lägger nästan en timme på att laga middag under vardagarna – men nära hälften skulle vilja få ner det till 30 minuter eller mindre. Det visar en Sifo-undersökning som ViktVäktarna låtit genomföra bland 1 134 svenskar. De vanligaste strategierna för att spara tid är att storhandla inför veckan samt att laga storkok. Betydligt färre väljer att utnyttja gårdagens rester och endast 5 procent har testat förberedda matkassar för att effektivisera matlagningstiden. Var femte svensk lägger alltså nästan en timme, det vill säga 40-60 minuter, på att laga middag under vardagarna – men 42 procent skulle vilja effektivisera…

Läkarnas förskrivning av läkemedel som är olämpliga för ålderskategorin 80+ har minskat från 31 procent till 17,9 procent från 2010 till 2015. Det är en stor framgång för PRO, SPF Seniorerna och Apoteket AB som i projektet ”Koll på Läkemedel” arbetat för att minska andelen olämpliga läkemedel hos äldre sedan 2008. – 245 av de 290 kommunerna (83,8%) har lägre andel användning av olämpliga läkemedel till äldre 2015 än de hade 2014. Det visar tydligt att man arbetar aktivt med att minska användningen av olämpliga läkemedel, kommenterar Gunnar Sandell, PRO. I projektet har man arbetat med opinionsbildning kring äldre och…