Författare: Hälsorapporten

Enligt statistik från Socialstyrelsen står malignt melanom och övrig hudcancer för den snabbaste ökningstakten av alla cancerformer. Nu har Fritzi Töpfer, forskarstuderande på avdelningen för mikro- och nanosystem vid KTH, tagit fram ett diagnosverktyg som ska kunna hjälpa till att lösa denna utmaning genom att ställa en snabb diagnos. Sommaren är en period på året då många människor passar på att befinna sig i solen. Skönhetsideal och allt fler utlandsresor till soligare breddgrader bidrar till de ökande hudcancersiffrorna. Enligt Cancerfonden drabbas 40 000 personer årligen av hudcancer, och detta leder i sin tur till 500 dödsfall per år i malign…

Forskare från USA och Europa har identifierat en gen som förklarar varför vissa personer lättare drabbas av stroke än andra. Studier på möss, som utförts av en forskargrupp i Göteborg, visar att genen FoxF2 är nödvändig för normal funktion hos hjärnans blodkärl. Stroke är en hjärnskada som uppstår då delar av hjärnan drabbas av syrebrist, antingen som resultat av en blodpropp, eller ett brustet blodkärl. Högt blodtryck, rökning och stress är exempel på faktorer som ökar risken för stroke, men även ärftliga faktorer spelar stor roll. I tidskriften Lancet Neurology publiceras nu en studie baserat på ett stort internationellt samarbete…

Den svenska vården har blivit mer jämställd under de senaste 10 åren och allt tyder på att det fortsätter i rätt riktning. Det visar Jämställdhetsutredningen som överlämnade sitt betänkande till regeringen i december 2015. Men det är också tydligt att det fortfarande finns mycket kvar att göra. Ett exempel är att män fortfarande har större chans än kvinnor att få vård på en strokeenhet när de drabbats av stroke. Inom cancervården och hjärtsjukvården finns också fortfarande könsskillnader. En betydande orsak till det anses vara att kvinnor och män reagerar olika på behandling, samtidigt som experimentell forskning till största delen sker…

Många gravida kvinnor upplever att de får otillräcklig och motsägelsefull kostinformation inom mödravården, enligt en avhandling vid Umeå universitet. Samtidigt har nästan en tredjedel av gravida kvinnor lägre blodnivåer av D-vitamin än rekommenderat. Bristen på D-vitamin beror delvis på antalet soltimmar, men går att åtgärda genom ökat intag av D-vitaminrika livsmedel eller kosttillskott. Anette Lundqvist, som är barnmorska och doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, har undersökt hur gravida kvinnor upplever kostrådgivning inom mödravården. I en studie intervjuades 23 kvinnor i mitten av graviditeten om sina erfarenheter av kostrådgivning och hur de hanterat sina kostförändringar. – Gravida kvinnor…

Effektiva nya metoder för att diagnosticera, förebygga och behandla sjukdomar utvecklas i snabb takt. Men trots potentiellt stor nytta tar det ofta lång tid för evidensbaserade metoder att omsättas till praktik i hälso- och sjukvården. Det visar en ny avhandling vid Umeå universitet. Linda Richter Sundberg, doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, har undersökt hur evidensbaserade kunskapsunderlag produceras, sprids och tas emot inom det svenska hälso- och sjukvårdssystemet. Hon visar i studien att de nationella aktörerna med ansvar för att främja evidensbaserad vårdkunskap, till exempel Socialstyrelsen och Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU), står inför en…

Det finns en uppfattning att man inte ska konditionsträna innan styrketräning då det kan hämma muskeltillväxten, men så är inte fallet. Det visar studier som genomförts vid Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH. Muskelmassan är beroende på förhållandet mellan uppbyggnaden och nedbrytningen av muskelprotein – två processer som pågår konstant. Syftet med doktorand Marcus Mobergs avhandling var att förstå de bakomliggande mekanismerna som styr muskeltillväxten och hur dessa processer påverkas av olika typer av träning och aminosyror. – Förutom att det går att kombinera styrketräning med konditionsträning med bibehållen muskeltillväxt ser vi också att ett tillskott av essentiella aminosyror ger kraftigast förstärkning…

I december 2015 meddelades att regeringen satsar 150 miljoner kronor på olika insatser för bättre vård till personer med kroniska sjukdomar. Hälsorapporten ställde några frågor om satsningen till Gabriel Wikström, Folkhälso- sjukvårds- och idrottsminister. Satsningen görs genom en överenskommelse med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och att ge uppdrag till Socialstyrelsen och Livsmedelsverket. Framförallt vill man främja en utveckling av primärvården, en överenskommelse med SKL där 78 miljoner avsätts och varav 48 miljoner kronor går till landstingen. – Ja, vi höjer ambitionerna för arbetet med en vård anpassad till personer med kroniska sjukdomar. Det handlar bland annat om att få…

För att vända den negativa trenden med ökande förekomst av Alzheimers sjukdom är det nödvändigt med en samlad ansträngning och en gemensam plan. Det anser en expertgrupp med internationellt ledande forskare inom området som i aprilnumret av tidskriften Lancet Neurology ger rekommendationer om hur patientvård, grundforskning och klinisk forskning om Alzheimers sjukdom och andra demenssjukdomar ska organiseras i framtiden. Arbetet presenterades nyligen vid en workshop i Europaparlamentet i Bryssel i samband med Brain Awareness Week 2016. Bengt Winblad, professor vid Karolinska Institutet och dess Centrum för Alzheimerforskning, fick uppdraget att organisera och leda expertkommissionen. Fler än 30 internationellt ledande forskare…

Skype-möten för diabetespatienter har kraftigt ökat närvarofrekvensen hos vården och patienterna känner sig mer motiverade till sin egenvård. Det visar ett 4-årigt pilotprojekt som genomförts i den engelska staden Newham. Projektet Diabetes Appointments via Webcam in Newham (DAWN) lanserades av diabetesteamet vid Newham University Hospital (numera en del av Barts Health NHS Trust) 2011. I inledningsskedet riktade sig projektet mot diabetiker i åldrarna 16-25 år, och syftet var att minska den höga frånvarofrekvensen hos patienterna gällande möten med vården. Under de fyra åren som projektet pågick genomfördes 480 möten med webbkamera och frånvarofrekvensen minskade från 30-50 procent till 16 procent.…

Kan lättare motion och styrketräning förbättra hälsan för personer efter akut stroke och minska risken för återinsjuknande? Det ska en ny patientstudie på Akademiska sjukhuset ge svar på. I studien inkluderas även patienter som haft en ischemisk attack, så kallad TIA. – Det är känt att lättare konditionsträning kan förebygga typ 2-diabetes, stroke och hjärtinfarkt men kopplingen mellan träning direkt efter akut stroke eller TIA och effekter på hälsa och livskvalitet behöver studeras mer. Vi har för lite kunskap om vilken frekvens av fysisk aktivitet som har mest gynnsam effekt och hur träning påverkar den upplevda livskvaliteten, berättar Birgit Vahlberg,…