Forskare vid Karolinska Institutet kan vara en ny behandlingsform för patienter med inflammatoriska tarmsjukdomar på spåren. I en studie har man upptäckt att nedbrytningsprodukter av kolesterol får särskilda immunceller i tjocktarmen att röra på sig vilket ligger bakom bildandet av immunsystemets viktiga lymfoida vävnad i tarmen. Inflammatorisk tarmsjukdom är en vanlig och allvarlig sjukdom som saknar botemedel. Normalt samlas tarmens immunceller och kommunicerar med varandra i den lymfoida vävnaden. Men för den som har en autoimmun inflammatorisk tarmsjukdom, som till exempel ulcerös kolit, kan den lymfoida vävnaden reagera mot kroppens egna celler och orsaka kronisk inflammation. Viktig vävnad bildas i…
Författare: Hälsorapporten
Antiinflammatoriska läkemedel kan hämma muskeltillväxt hos unga personer i samband med styrketräning. Det visar en studie som publicerades i höstas. Tommy Lundberg är doktor i fysiologi vid institutionen för laboratoriemedicin på Karolinska Institutet och huvudansvarig för studien. Tommy Lundberg och hans team har studerat hur NSAID-läkemedlet ibuprofen (Ipren) påverkar musklerna vid träning. Idén fick han när han deltog vid en konferens i USA 2012. – Jag deltog i ett symposium om antiinflammatoriska tabletter. Med tanke på hur vanliga det här läkemedlen är så tyckte jag att de studier som fanns visade motstridiga resultat. Det vill säga att läkemedlen skulle dämpa…
Förekomsten av så kallade dödsreceptorer i blodet är ett direkt mått på risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar och typ 2-diabetes. Det har forskare vid Lunds universitet kommit fram till. Nu hoppas forskarna att dödsreceptorer ska kunna användas i kliniska studier i framtiden eller när man utvecklar nya läkemedel. Dödsreceptorer sitter på alla celler och aktiverar celldödsprogrammet inne i cellen. Ofta aktiverar immunförsvaret dödsreceptorn hos celler som infekterats av virus för att de ska dö innan viruset hinner föröka sig. – Vi ser att personer med kända riskfaktorer som högt blodsocker och blodfetter också har förhöjda nivåer av dödsreceptorer, säger professor…
Kostfibrer är en viktig näringskälla åt tarmbakterierna och mängden fibrer i kosten påverkar viktökning, blodsocker och insulinkänslighet. Nu visar forskning att kostfibrer även påverkar hälsotillståndet i tjocktarmen och samtidigt konstaterar professor Fredrik Bäckhed att den genomsnittliga personens fiberintag har minskat drastiskt under de senaste decennierna. En studie har genomförts där forskare vid Sahlgrenska akademin är med och bringar klarhet i hur och varför fibrer påverkar tarmhälsan. Fynden presenteras samtidigt som många väljer en annan kosthållning. – Det blir allt tydligare i västvärlden att den genomsnittliga personens fiberintag har minskat drastiskt under de senaste decennierna, säger Fredrik Bäckhed, som är en…
E-hälsa och digital vård tar en allt större plats i våra liv men en förhållandevis liten andel av entreprenörerna inom området är kvinnor. Vi har träffat de två färgstarka undantagen Lovisa Ryding och Sofia Antonsson och frågat varför. Biomedicinska analytikern Lovisa Ryding fick idén till Blodkollen då hon själv sökte mer detaljerade provsvar på sina blodvärden medan dietisten och IBS-experten Sofia Antonsson i sin tur startade Belly Balance för att kunna hjälpa fler med magproblem. Lovisas och Sofias affärsidéer är båda sprungna ur ett tydligt behov hos befolkningen och de har också båda egen erfarenhet av att behöva den hjälpen…
Nadja Öström har i många år kämpat för att det stora antal personer som drabbas av sköldkörteldiagnosen Hypotyreos ska få rätt hjälp och behandling. Efter årsskiftet släpps hennes biografi Sköldkörtelsjuk & Frisk – Ett inre kaos. En av många efterlängtad bok där hon öppenhjärtigt berättar om sin egen resa som sköldkörtelsjuk. Nadja har under 2017 avslutat sitt treåriga ordförandeskap i Sköldkörtelföreningen som nyligen ombildats till förbund. Samtidigt som hennes egen kamp mot Hashimotos sjukdom och Hypotyreos pågått har hon också hunnit med att utbilda sig till kost- och näringsrådgivare och är numera en flitigt anlitad föreläsare och stark profil i…
Risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar ökar markant för den som varit inlagd på sjukhus för en svår infektion som lunginflammation eller sepsis. Under det första året efter infektionen är risken sex gånger högre och en ökad risk finns kvar under flera år, berättar Cecilia Bergh, forskare vid Örebro universitet. – Våra resultat pekar på vikten av att vara uppmärksam på patienter som haft svåra sjukhuskrävande infektioner eftersom risken för hjärt-kärlsjukdom är förhöjd, inte bara i samband med infektionen utan även i flera år framåt, säger Cecilia Bergh. Hjärt-kärlsjukdom är ett samlingsbegrepp för sjukdomar som drabbar hjärta och blodkärl och innefattar…
Ospecifik nacksmärta drabbar många och påverkar både socialt och i arbetslivet. Hög stress och låg kontroll i arbetet har ett tydligt samband med rehabiliteringen av detta tillstånd, konstaterar Åsa Svedmark, doktorand och magister i fysioterapi. Ospecifik nacksmärta handlar om fall där smärttillståndet inte kan förklaras av andra diagnoser som exempelvis Whiplash-skador eller diskbråck. Åsa Svedmark har gjort en avhandling vid Umeå universitet som studerat behandlingsmodeller och effekterna av individanpassad rehabilitering och arbetsmiljöfaktorer. – I Sverige anger 30–40 procent av den arbetande befolkningen att de under den senaste veckan upplevt besvär från detta område. Generellt rapporterar kvinnor oftare att de har…
När psykologen Camilla Gunnarsson började jobba på vårdcentralen i Sälen förvånades hon över hur många vuxna som kom till henne med stressrelaterade besvär som utmattningssyndrom. Då fick hon idén att skriva barnboken Superhjälte-mamman flyger in i väggen. ”I deras närhet finns ofta barn som ska försöka förstå och hantera vad som hänt med den vuxna”, berättar hon. – Det var fler vuxna som hade dessa problem än vad jag förväntade mig när jag flyttade med familjen till Sälen förra året för att leva ett enklare liv med mer tid för att göra sådant vi vill och mår bra av, berättar…
Enligt forskaren Lena Thunander Sundbom ser man oftare kvinnors problem som psykiska och behandlar med antidepressiva läkemedel, fast man kanske inte borde göra det. Faktum är att kvinnor diagnostiseras med depression dubbelt så ofta som män. Men när Lena lät män och kvinnor själva skatta depression och hur de mådde, fick hon väldigt intressanta resultat. Det visade sig att män rapporterade mer depression än kvinnor, men använde mycket mindre antidepressiva läkemedel. Detta medan kvinnor rapporterade mindre depression än män, men använde mycket mer antidepressiva. – I min studie var det också dubbelt så vanligt att kvinnor, jämfört med män, hade…