Facebook Twitter Instagram
    Aktuellt
    • Övervikt vid 20 ökar risken för åderförkalkning
    • Våldsutsatta kvinnor får tidigare hjälp i Skåne
    • Jasmines dubbelliv gav PTSD – posttraumatiskt stressyndrom
    • Är så kallad ofarlig fetma en myt?
    • 82 av 88 operationsköer borta på Karolinska
    • Vegokött visar bristande upptag av viktiga näringsämnen
    • Cellterapi kan bevara insulinproduktionen vid typ 1-diabetes
    • Alzheimers kan diagnostiseras innan symtom uppstår
    Hälsorapporten
    • Hem
    • Senaste nytt
    • Kategorier
      • Vården
      • Kost och näring
      • Forskning
      • Psykologi
      • Fysioterapi
      • Träning & Fysiologi
      • Debatt
      • Krönikan
    • Om Hälsorapporten
    • Experterna
    • Föreläsare
    • Kontakt
    Hälsorapporten
    You are at:Home»Forskning»Antiinflammatoriska läkemedel kan hämma muskeltillväxt
    muskeltillväxt
    Tommy Lundberg. Foto: Mats Holmström

    Antiinflammatoriska läkemedel kan hämma muskeltillväxt

    0
    By Hälsorapporten on 9 januari, 2018 Forskning, Träning & Fysiologi

    Antiinflammatoriska läkemedel kan hämma muskeltillväxt hos unga personer i samband med styrketräning. Det visar en studie som publicerades i höstas. Tommy Lundberg är doktor i fysiologi vid institutionen för laboratoriemedicin på Karolinska Institutet och huvudansvarig för studien.

    Tommy Lundberg och hans team har studerat hur NSAID-läkemedlet ibuprofen (Ipren) påverkar musklerna vid träning. Idén fick han när han deltog vid en konferens i USA 2012.

    – Jag deltog i ett symposium om antiinflammatoriska tabletter. Med tanke på hur vanliga det här läkemedlen är så tyckte jag att de studier som fanns visade motstridiga resultat. Det vill säga att läkemedlen skulle dämpa musklernas utveckling hos yngre men att äldre samtidigt fick bättre muskelmassa och styrka.

    – Då blev jag nyfiken vad som egentligen gäller. Det fanns inte heller någon tidigare studie med en hög dos antiinflammatoriska på yngre personer, berättar han.

    Styrketränade i åtta veckor

    Studien genomfördes bland friska 18–35-åriga män och kvinnor som antingen fick ta en relativt hög dos NSAID (1 200 mg ibuprofen) eller en låg dos NSAID (75 mg acetylsalicylsyra/Trombyl) dagligen under det åtta veckorna som studien pågick. Under samma period genomförde försökspersonerna övervakad styrketräning för lårmusklerna två till tre gånger per vecka.

    – De som tog den högre dosen ibuprofen tog sina tabletter fördelat under dagen enligt normala rekommendationer. Deltagarna fick också skriva en läkemedelsdagbok. De styrketränade i vårt labb i åtta veckor och vi pushade dem att ta i max, berättar Tommy Lundberg.

    Kontrollgruppen hade dubbel muskeltillväxt

    Före och efter studieperioden tittade man på låren med en magnetkamera och kunde därmed mäta muskelvolymen väldigt exakt. Maximal styrka och antiinflammatoriska markörer mättes också.

    Det vi kunde se efteråt var att kontrollgruppen, alltså de som inte tog ibuprofen, ökade 8 procent i muskeltillväxt medan ibuprofen-gruppen bara ökade hälften så mycket, dvs. 4 procent. Man såg också en skillnad gällande den maximala styrkan, om än något mindre tydlig.

    – Det är väldigt intressanta resultat eftersom intaget av antiinflammatoriska läkemedel är väldigt stort över hela världen, och då inte minst bland elitidrottare och motionärer. Våra resultat antyder att unga individer som styrketränar för att öka muskelmassan och bli starkare bör undvika regelbundet intag av höga doser antiinflammatoriska läkemedel, konstaterar Tommy Lundberg.

    Mitokondrier är associerade till uthållighet

    Studien publicerades i höstas och strax innan jul 2017 fick Tommy och hans forskargrupp en uppföljningsstudie accepterad. Här ska man titta på mitokondriernas enzymaktiviteter och hur de påverkas.

    – Det stämmer, och de här studierna kommer vi att kunna genomföra på muskelbiopsier som vi har kvar sedan den första studien. Mitokondrierna är viktiga för energiomsättningen i muskeln och associerade med uthållighet. Man får alltså mer mitokondrier i musklerna vid konditionsträning. Men hur det fungerar med styrketräning vet man ännu inte, förklarar Tommy Lundberg.

    Tommy, NSAID-läkemedel används väldigt mycket inom elitidrott. Vad är främsta anledningen?

    – Det är egentligen två saker. Dels har de som tränar hårt också en hel del skavanker men många tror också att tabletterna påskyndar återhämtning eller minskar träningsvärk. Något som det inte finns några starka bevis för.

    Finns det alltså en överanvändning och en övertro på de här preparaten?

    – Bland idrottare och tränande så är det nog så. Samtidigt är läkemedlen i sig effektiva när de tas för det de är till för, dvs. att lindra inflammation och smärta. Men det är fel att använda dem i onödan då det ju finns risk för biverkningar som mag-tarmbesvär och blödningar. Så om det inte finns några fördelar så överväger nackdelarna, säger Tommy Lundberg.

    Mer om Tommy Lundberg: Tillsammans med sin forskarkollega och tillika Blodkollens medgrundare Håkan Rundqvist har Tommy Lundberg nyligen initierat en uppdragsutbildning i avancerad träningsfysiologi. Utbildningen motsvarar tre veckor heltid och riktar sig till redan yrkesverksamma, exempelvis fysioterapeuter, läkare, kiropraktorer och naprapater. En stor del av utbildningen kommer att ske online.

    Text och foto: Mats Holmström

    • Facebook
    • Twitter
    • Google+
    • LinkedIn
    mm
    Hälsorapporten
    • Website

    Hälsorapporten är ett forum för hälsointresserade. Vi belyser vården och hälsofrågor ur alla synvinklar och lyfter fram starka personligheter som kan göra skillnad. Kontakta oss gärna på [email protected] om du har frågor eller vill tipsa oss om något.

    Related Posts

    Övervikt vid 20 ökar risken för åderförkalkning

    Är så kallad ofarlig fetma en myt?

    Alzheimers kan diagnostiseras innan symtom uppstår

    Våra samarbetspartners:
    Våra samarbetspartners:
    • Aktuellt
    11 mars, 2023

    Våldsutsatta kvinnor får tidigare hjälp i Skåne

    Senaste inläggen
    • Övervikt vid 20 ökar risken för åderförkalkning
    • Våldsutsatta kvinnor får tidigare hjälp i Skåne
    • Jasmines dubbelliv gav PTSD – posttraumatiskt stressyndrom
    • Är så kallad ofarlig fetma en myt?
    • 82 av 88 operationsköer borta på Karolinska
    Följ oss på Facebook
    • Facebook
    • Forskning
    13 mars, 2023

    Övervikt vid 20 ökar risken för åderförkalkning

    24 januari, 2023

    Är så kallad ofarlig fetma en myt?

    22 november, 2022

    Alzheimers kan diagnostiseras innan symtom uppstår

    18 september, 2022

    ADHD ger högre risk för hjärt-kärlsjukdomar

    Om oss

    Hälsorapporten är ett forum för alla hälsointresserade och ska ta upp ämnet ur alla dess synvinklar. Eftersom alla är intresserade av sin egen och/eller någon annans hälsa på ett eller annat sätt så riktar sig Hälsorapporten till alla läsarkategorier och åldersgrupper vilket gör att vi skiljer oss från andra publikationer inom hälsoområdet som ofta har en specifik målgrupp och läsarkrets. Välkommen!

    Senaste inläggen
    • Övervikt vid 20 ökar risken för åderförkalkning
    • Våldsutsatta kvinnor får tidigare hjälp i Skåne
    • Jasmines dubbelliv gav PTSD – posttraumatiskt stressyndrom
    • Är så kallad ofarlig fetma en myt?
    • 82 av 88 operationsköer borta på Karolinska
    Kontakta Hälsorapporten

    För att kontakta redaktör Mats Holmström, övriga skribenter, gästskribenter eller experter, maila: [email protected]

    Vid frågor direkt till experterna, maila redaktionen med expertens namn i ärenderutan. Redaktionen vidarebefordrar frågan till respektive expert som återkommer med svar så fort denne har möjlighet.

    Copyright &copy Hälsorapporten
    • Tipsa redaktionen
    • Samarbeta

    Type above and press Enter to search. Press Esc to cancel.