Författare: Hälsorapporten

På Sahlgrenska Universitetssjukhusets Smärtcentrum får 95 procent av patienter sitt första besök inom vårdgarantins tidsram. Det är tre gånger så många som för ett år sedan. Bakom de kraftigt förbättrade tillgänglighetssiffrorna ligger ett gediget förändringsarbete som förbättrat arbetsflödet och väntetiderna. Varje år söker tusentals patienter vård för långvarig smärta. I höstas blev Smärtcentrum, på Östra Sjukhuset, ett sjukhusövergripande kompetenscentrum för patienter med akut, cancer- och långvarig smärta i behov av specialistvård. Samtidigt som många andra smärtmottagningar i regionen lade ner sina verksamheter. Antalet patienter med långvarig smärta ökade – 2018 såg vi hur antalet remisser och patienter ökade. För våra…

Vårdförbundet har låtit Novus undersöka hur förbundets medlemmar ser på sin framtid i yrket. Resultatet är inte uppmuntrande. Undersökningen visar att nära hälften har funderat på att byta yrke och lämna hälso- och sjukvården. Dålig arbetsmiljö och dålig lön är huvudorsaken. Hela 61 procent av dem som övervägt att byta yrke är i åldern 30-49 år. Samtidigt har dagens vårdköer ett tydligt samband med bristen på främst specialistsjuksköterskor. Men bristen gäller också barnmorskor, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor och sjuksköterskor. Vårdförbundet menar att vårdköerna kommer att fortsätta att öka och patientsäkerheten hotas, om inte arbetsgivarparterna SKL och Sobona går Vårdförbundet till mötes…

En spiral med läkemedel som ligger i patientens mage under en längre period och utsöndrar läkemedel i rätt dos under tiden. Det är resultatet av ny forskning från KTH i samarbete med MIT i USA. Idén fick docent Niclas Roxhed från s.k. godishalsband som många av oss hade som barn. Om en patient får för lite läkemedel blir inte behandlingen tillräckligt verksam. Om hon får för mycket kan läkemedlet bli giftigt för kroppen. Nu har forskare vid KTH och MIT hittat en lösning på problemet. Första sjukdomen att bekämpa med läkemedelsspiralen är tuberkulos, en sjukdom dödligare än HIV/AIDS. Många minns…

En svensk metod för att renovera donerade lungor som inte uppfyller traditionella kriterier för donation kan ge fler lungsjuka människor chansen att överleva. Nu bekräftar en studie finansierad av Hjärt-Lungfonden att metoden fungerar och är säker att använda vid lungtransplantationer. – Vår forskning visar att patienter som fått renoverade lungor inopererade lever lika länge och förblir friska i samma utsträckning som patienter med vanliga donatorslungor. Det betyder att tillgången till lungor som kan transplanteras ökar, vilket kan leda till kortade köer och förhoppningsvis fler räddade liv, berättar Tobias Nilsson, överläkare i Region Norrbotten och studiens huvudförfattare. Restaurerar lungor i specialbyggd…

Självmorden minskar i hela samhället – förutom bland äldre män och unga under 19 år. Nu kallar BUP Göteborg till en landskongress med tema suicid, för att öka kunskapen hos alla som jobbar med frågan i hela Sverige. Allt fler barn och unga söker hjälp hos barn- och ungdomspsykiatrin. De senaste åren har BUP över hela landet sorterat i vad som är högspecialiserad barn- och ungdomspsykiatri, och vad patienterna lättare kan få hjälp med hos primärvården. Årlig kongress – Suicid, eller självmord, är självklart en sådan sak vi ska ta hand om i den högspecialiserade vården, det går före allt…

Av 5 miljoner yrkesverksamma i Sverige upplever 1,4 miljoner hälsobesvär orsakade av arbetet. (Ur rapporten Arbetsorsakade besvär 2018). Arbetsmiljöverket genomför nära 2 000 inspektioner i år för att arbetsgivare ska förebygga arbetsrelaterad psykisk ohälsa. Verksamheter som inspekteras är bland annat hem för vård eller boende, ambulans och vårdcentraler, men även reklam- och webbyråer. – Vi genomför omkring 2 000 inspektioner för att se till att arbetsgivarna tar sitt ansvar och systematiskt förebygger skador och ohälsa orsakade av brister i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön, berättar Peter Burman, regionchef på Arbetsmiljöverket och ansvarig för inspektionsinsatserna. Hälsa och säkerhet på jobbet hänger…

Vi mår alla bra av fysisk aktivitet, men mekanismerna bakom detta och varför vi reagerar olika på träning är fortfarande relativt outforskat. Carl Johan Sundberg, professor i arbetsfysiologi vid Karolinska Institutet, forskar bland annat om anpassad träning för olika patientgrupper. Att uthållighetsträna regelbundet leder bland annat till att nya blodkärl och mitokondrier bildas i skelettmuskulatur och hjärta. Inflammationssubstanser i blodet blir mindre aktiva och blodtrycket förbättras. Att vi trots detta reagerar olika på träning har förutom med genetik även med epigenetik att göra, enligt Carl Johan Sundberg. Epigenetik handlar om de faktorer som styr hur aktiva enskilda gener ska vara.…

Cirka en tredjedel av alla barn med epilepsi svarar inte tillräckligt bra på läkemedelsbehandling. På Akademiska barnsjukhuset finns sedan ett år ketogen kostbehandling som ett behandlingsalternativ. Det handlar om en diet med mycket fett och väldigt lite kolhydrater och protein. Ketogen kost syftar till att ändra kroppens energiomsättning och därmed i det här fallet att minska anfallen hos barn med epilepsi. Behandlingen lyfts fram med anledning av internationella epilepsidagen 11 februari. – Just nu behandlas åtta barn med så kallad ketogen diet på barnsjukhuset och de flesta har fått en tydlig förbättring med färre anfall. I vissa fall kan man…

En tydlig ökning av antalet hjärtinfarkter vid kallt väder har uppmärksammats av svenska forskare. Med stöd av Hjärt-Lungfonden har en studie som omfattar samtliga 274 000 hjärtinfarkter som inträffade i Sverige mellan 1998 och 2013 genomförts. Nu behövs ytterligare forskning för att ta reda på orsaken. – Vår forskning visar en klar relation mellan risk för hjärtinfarkt och dagar med låg temperatur. Vi behöver forska mer om vad det här beror på. En möjlig förklaring är att det skapas ett större motstånd i hjärtat när blodkärlen i huden drar sig samman vid kyla, berättar David Erlinge, överläkare och professor i…

Efter stora globala framgångar i bekämpningen av malaria avstannade den positiva utvecklingen kring år 2015. Undantaget är Zanzibar i Östafrika, där endast en bråkdel av sjukdomen återstår. I en ny studie förklarar forskare vid Karolinska Institutet varför. Forskarna visar att nya strategier behövs för att utrota sjukdomen. Bland problemen finns ett förändrat beteende hos myggorna och en selektering hos parasiterna. Tiden kring år 2000 beskriver professor Anders Björkman som ett katastrofläge vad gäller utbredningen av malaria i världen. Detta triggade en stor global insats som fick skjuts av nya former av läkemedel samt en bred utdelning av impregnerade myggnät och…