Kostbehandling för barn med svår epilepsi

0

Cirka en tredjedel av alla barn med epilepsi svarar inte tillräckligt bra på läkemedelsbehandling. På Akademiska barnsjukhuset finns sedan ett år ketogen kostbehandling som ett behandlingsalternativ. Det handlar om en diet med mycket fett och väldigt lite kolhydrater och protein.

Ketogen kost syftar till att ändra kroppens energiomsättning och därmed i det här fallet att minska anfallen hos barn med epilepsi. Behandlingen lyfts fram med anledning av internationella epilepsidagen 11 februari.

– Just nu behandlas åtta barn med så kallad ketogen diet på barnsjukhuset och de flesta har fått en tydlig förbättring med färre anfall. I vissa fall kan man bli helt anfallsfri av behandlingen. Det är väldigt positivt eftersom en del av barnen kan ha 10–30 anfall om dagen eller mer, säger Susanne Fredén, dietist på Akademiska barnsjukhuset.

Behandlingen pågår under minst två år

Kostbehandlingen introducerades på Akademiska barnsjukhuset våren 2018. Innan dess var barnen hänvisade till andra sjukhus i landet. Behandlingen innebär att barnen får en så kallad ketogen diet, individuellt utformad, med måltider bestående av mycket fett och lite protein och kolhydrater. Barnet får inte äta något utöver det som ingår i dieten. Behandlingen pågår två år eller längre. Oftast består dieten av fyra till fem måltider som intas regelbundet. Både mat och vätska fördelas jämnt över dagen.

Syftet med dieten är att barnen ska få färre, kortare och /eller lindrigare anfall. Man kan inte screena patienterna utan måste prova och se om dieten fungerar. I vissa fall kan där kosten ger bra resultat kan man, enligt Susanne Fredén, trappa ned på läkemedelsbehandling som ofta ger biverkningar. Dieten kan vara ett alternativ för barn som inte kan bli aktuella för epilepsikirurgi.

De flesta med epilepsi kan behandlas med läkemedel

Fem av 1 000 barn i Sverige har epilepsi, totalt cirka 10 000 barn. De allra flesta kan behandlas med konventionell läkemedelsbehandling, ofta en eller två mediciner. Men ungefär en tredjedel svarar inte tillräckligt bra på farmakologisk behandling.

– Det är dessa svårbehandlade barn som är vår målgrupp. De har ofta prövat flera läkemedel med otillräcklig effekt. Dieten förändrar kroppens energiomsättning. Kroppen övergår till att förbränna fett istället för kolhydrater, ungefär som vid fasta, förklarar Susanne Fredén.

Ketogen diet användes mot epilepsi på 20-talet

Den exakta mekanismen bakom effekterna på epilepsianfall är inte helt klarlagd. När fett förbränns producerar levern ketoner, ett slags bränslemolekyler, som påverkar hjärnan. Det kan, enligt Susanne Fredén, liknas vid ett alternativt bränsle för kroppen, som används när kroppen inte har tillgång till blodsocker (glukos).

– Ketogen diet är känt sedan lång tid och användes redan på 1920-talet, innan läkemedel mot epilepsi fanns. När läkemedel mot epilepsi utvecklades och började användas blev behandling med ketogen diet mer ovanlig men användes kontinuerligt vid några större epilepsisjukhus i USA. Efter att en filmproducent på 1980- talet gjort en spelfilm om kosten, då hans egen son fick prova ketogen diet och blev anfallsfri, kom kosten mer i bruk igen. Dieten är nu ett väl beprövat behandlingsalternativ mot svårbehandlad epilepsi.

Källa: Akademiska Sjukhuset

Om författaren

mm

Hälsorapporten är ett forum för hälsointresserade. Vi belyser vården och hälsofrågor ur alla synvinklar och lyfter fram starka personligheter som kan göra skillnad. Kontakta oss gärna på [email protected] om du har frågor eller vill tipsa oss om något.