Författare: Hälsorapporten

Vid lungsjukdomar som KOL diagnostiseras patienter i många fall utan att lungfunktionen mäts. Det vill astma-KOL-rådet i Västerbotten nu ändra på. Eva Sunna, KOL-sjuksköterska på lung- och allergimottagningen på Norrlands universitetssjukhus, tycker att det är onödigt då det idag finns förhållandevis enkla metoder för att upptäcka KOL. – Ja, och kan man göra det tidigt kan man spara mycket lidande för patienten. – När patienter kommer till oss på lungmottagningen är de ofta svårt sjuka. I många fall har de sökt sig till hälsocentraler flera gånger tidigare för att de varit trötta, haft återkommande infektioner eller varit deprimerade. Ofta har…

Läkemedelsanvändningen bör minska. Inte minst bland personer med mag-tarmdiagnosen IBS. Det anser dietisten och IBS-experten Sofia Antonsson. ”Om man har ett läkemedel som hjälper 20 procent av patienterna och det samtidigt finns en kostbehandling som hjälper minst 75 procent. Då borde man testa den sistnämnda metoden först”, säger hon. Sofia Antonsson, som tog kostbehandlingen FODMAP till Sverige, konstaterar att det idag saknas effektiva mediciner som hjälper den stora massan av dem som drabbats av IBS. Trots det får många patienter flertalet läkemedel utskrivna, ofta med låg effekt. Hon anser att det är dags att sluta symtombehandla och se på orsakerna…

Två läkemedel som idag finns som behandling för depression och rökavvänjning har goda möjligheter att också kunna användas mot alkoholberoende. Det visar en avhandling från Sahlgrenska akademin. Det finns idag fyra läkemedel godkända för alkoholberoende. Ett av dem, Antabus, orsakar illamående om man samtidigt dricker alkohol men påverkar inte suget efter alkohol. De övriga tre läkemedlen minskar suget men fungerar inte lika bra för alla. För vissa fungerar läkemedlen inte alls. Forskaren Andrea de Bejczy har skrivit avhandlingen. Det behövs fler alternativ, så att läkaren kan pröva sig fram med de olika läkemedlen mot alkoholberoende, ungefär som man gör vid…

Bort med skärmarna från sovrummet. Detta råd vill Pernilla Garmy ge till barn och föräldrar. Nu ska hon och kollegorna på Högskolan i Kristianstad kartlägga det eventuella sambandet mellan barns medievanor och deras sömn. Barn får allt färre timmars nattsömn. För hundra år sedan sov barn i genomsnitt en timme längre än i dag. Pernilla Garmy är lektor i vårdvetenskap vid Högskolan Kristianstad och har en bakgrund som skolsköterska. Hon har på nära håll sett hur bristen på nattsömn kan påverka barn och ungdomar. – Övervikt, sämre skolresultat, svårigheter att hänga med i den sociala interaktionen, sämre immunförsvar. Det finns…

Nyligen gick startskottet för Livsmedelsverkets kartläggning ”Riksmaten Ungdom” – den första nationella undersökningen i Sverige över ungas matvanor. Målet är att identifiera riskgrupper för att kunna främja en bättre och mer jämlik hälsa bland unga. Under 10 månader kommer närmare 3 000 ungdomar över hela landet att delta i kartläggningen. Fram till sommaren 2017 turnerar Livsmedelsverket runt till grund- och gymnasieskolor över hela Sverige, från Skåne till Lappland. 250 slumpmässigt utvalda skolor har bjudits in till att delta i undersökningen. Underlag för att förbättra barn och ungas hälsa – Nu hoppas vi att även eleverna tycker det är kul och…

”Det finns inga vetenskapliga belägg för att en glutenfri kost är nyttigare för den som inte har celiaki”(glutenintolerans). Det skrev professor Jonas F Ludvigsson, barnläkare vid Örebro universitetssjukhus, i ett debattinlägg på SVT Opinion på kanelbullens dag, den 4 oktober. Jonas F Ludvigsson är en av Sveriges mest framstående celiakiforskare. Under rubriken Okunskapen om gluten leder till problem listar han bland annat flera spridda missuppfattningar om gluten och sjukdomen celiaki. – Att glutenfri kost skulle vara nyttig för alla har snabbt blivit en av de mest spridda vanföreställningarna bland människor som intresserar sig för kost, menar Ludvigsson bland annat i…

Att regelbunden uthållighetsträning har god effekt på hälsan är känt. Men träningen påverkar också aktiviteten hos tusentals gener och ger upphov till en mångfald av förändrade DNA-kopior, RNA. Det visar en studie från Karolinska Institutet som också nyanserar bilden av det så kallade muskelminnet vid upprepad träning. Uthållighetsträning kan också till exempel användas för att förebygga hjärt- och kärlsjukdom, diabetes och övervikt. Det är inte känt exakt hur träning leder till dessa positiva fysiska effekter, men just förändringar i muskelns genaktivitet tros spela en stor roll. Forskare vid Karolinska Institutet har nu studerat genaktiviteten närmare genom att kartlägga genernas molekylära…

”En idrottslektion i veckan försvann på 90-talet. Därför är det desto mer trist att lektionerna idag inte ger mer av fysisk aktivitet”. Det säger Anders Raustorp, docent i fysioterapi vid Göteborgs universitet, angående en undersökning som visar att endast en fjärdedel av lektionstiden i ämnet idrott och hälsa innebär att eleverna anstränger sig åtminstone på en måttlig fysisk nivå. I undersökningen, som presenteras i tidskriften Acta Paediatrica, har 149 elever i årskurs två, fem och åtta följts under 39 idrottslektioner där den fysiska aktiviteten mätts med accelerometrar. Enligt internationella rekommendationer bör ungdomar vara fysiskt aktiva minst 60 minuter per dag,…

ViktVäktarna har genom Sifo undersökt hur många glas av olika drycker vi svenskar dricker varje vardag respektive helgdag. Syftet var att kartlägga hur mycket socker vi får i oss bara av det vi dricker. Resultatet, om man adderar veckokonsumtionen av juice, saft, läsk, lättöl och vin, visar att svenskarna dricker nära 40 sockerbitar i veckan. Enligt undersökningen dricker vi svenskar i snitt 3,4 glas juice, 3,6 glas vin, 1,5 glas lättöl, 2,2 glas läsk och 2 glas saft i veckan. Totalt motsvarar det 39,2 sockerbitar i veckan. Ett glas motsvarar 2 dl vätska. Männen dricker betydligt mer socker än kvinnorna;…

Allergisymtom går inte alltid att medicinera bort och de uppstår ofta på grund av någon annans förhållningssätt. Det handlar till stor del om matallergier men också om exempelvis dofter som vi möter i hela samhället. ”Vår största funktion är att sprida kunskap till allmänhet och myndigheter. Men också att stärka den enskilda individen som drabbats ”, säger Maritha Sedvallson, ordförande i Astma- och Allergiförbundet. Det Maritha Sedvallson och hennes kollegor kämpar för är att hela samhället behöver anpassa sig bättre till de många personer som lever med astma och allergi. Målsättningen från det att förbundet startades för 60 år sedan…