Författare: Hälsorapporten

I ett unikt samarbete mellan smärtforskare på Karolinska Institutet startar nu ett tre år långt forskningsprogram med målet att nå ökad kunskap och nya behandlingsmetoder mot långvarig smärta i rörelseapparaten.  Långvarig smärta i rörelseapparaten drabbar cirka 10-20 procent av befolkningen och är den näst vanligaste orsaken till långvariga sjukskrivningar. Även om den ursprungliga orsaken framgångsrikt behandlas fortsätter många människor att ha ont under lång tid. När smärtan dröjer sig kvar byter den skepnad och blir en sjukdom i sig, som idag saknar effektiv behandling, konstaterar forskarna, som fått möjlighet till att genomföra projektet. Smärtsignalerna förstärks av nervsystemet och hjärnan –…

Barn med medfödda och svårbehandlade sjukdomar i mage-tarm ska nu få bättre vård på Akademiska barnsjukhuset i Uppsala. Genom att specialister samarbetar och att bland annat använda sig av videomöten ska alla barn med magsjukdomar kunna erbjudas lika god vård och uppföljningar. – Ja, målsättningen är att vi ska kunna erbjuda barn och ungdomar en bra och effektiv vård oavsett var man bor. Tillsammans med regionens barnkliniker har vi utvecklat telemedicinska lösningar som möjliggör effektiv distanssjukvård. Till exempel gör vi upprepade uppföljningar med hemsjukhusen i form av videomöten, berättar Niklas Nyström, överläkare och ansvarig för barngastroenterologi. På Barngastrocentrum behandlas barn…

”Vi blir sjuka därför att våra egna bakterier mår dåligt”. Det säger den amerikanska forskaren Martin Blaser. Han tror att många av de goda och nödvändiga bakterier som lever i våra kroppar hotas av utrotning på grund av hög användning av antibiotika, överdriven hygien och dålig mat. Martin Blaser är professor i mikrobiologi vid New York University och har skrivit boken ”Maktlös medicin” som nyligen gavs ut på svenska. Han menar att vi är på väg att störa den ekologiska balansen i kroppens bakterieflora mer eller mindre permanent. – Många av de sjukdomar som blivit vanligare sedan efterkrigstiden beror på…

Hur påverkas relationen med närstående om man drabbas av förmaksflimmer? Tomas Dalteg på Hälsohögskolan i Jönköping forskar på omvårdnad och föreslår i sin doktorsavhandling att den drabbades partner får ökad delaktighet i vårdaktiviteterna för att dämpa den oro som ofta uppstår. Personer som lever med diagnosen förmaksflimmer kan uppleva symtom som hjärtklappning, andfåddhet, bröstsmärtor och yrsel. Detta kan i sin tur kan begränsa personens styrka, uthållighet och livsstil. Det skapar också en betydande oro, såväl hos den drabbade som hos partner och andra närstående. Omkring 300 000 personer i Sverige har diagnosen. – Det motsvarar omkring tre procent av befolkningen…

Det nationella målet i Sverige är att personer som drabbats av stroke ska få proppupplösande behandling senast 40 minuter efter ankomst till sjukhus. Men universitetssjukhuset i Malmö (SUS) har lyckats komma ned i åtta minuter. Målet för strokepatienter vid SUS är istället att behandling startar inom tio. Strokepatienter som kommer till SUS behandlas sedan i höstas via ultrasnabbspåret. Det är ett samarbete över specialitetsgränserna som ger strokepatienter möjlighet till snabbare diagnos och behandling och har gjort strokevården vid SUS i Malmö till en av världens snabbaste. Viktigt att minimera skadorna vid stroke Ultrasnabbspåret är ett samarbete mellan akuten, röntgen, den…

Hälsoundersökningen Northpop, som lanserades i maj 2016 av Umeå universitet och Västerbottens läns landsting, är en studie med fokus på risk- och friskfaktorer hos barn. Genom att bjuda in alla blivande föräldrar i Västerbotten att bidra till projektet att samla hälsodata byggs ett material för forskning med målet att förebygga kroniska sjukdomar som astma, fetma och ADHD. Nu har man just rekryterat den 500:e deltagande familjen. – Ja, det är en första milstolpe för Northpop. Genom att samla in denna unika och rika mängd hälsodata bygger vi en blivande guldgruva för framtida medicinsk forskning kring sjukdomar som är vanliga hos…

Anna Palm är överläkare vid kvinnokliniken och ungdomsmottagningen i Sundsvall. Hon har genomfört en studie som visar att över hälften av de unga kvinnor som kommer till ungdomsmottagningen har utsatts för någon typ av våld. Studien visar också en tydlig koppling till psykisk ohälsa bland dem som utsatts. Studien utgör Anna Palms doktorsavhandling som hon disputerade med den 12 januari i år. Studien har genomförts vid ungdomsmottagningarna i Västernorrland och totalt 1 051 kvinnor mellan 15 och 22 år har deltagit. Alla som kom till mottagningen tillfrågades att delta under studieperioden och 73 procent tackade ja. De flesta sökte inte…

Enligt Barncancerfondens senaste medlemsundersökning upplever familjer med barn som drabbats av cancer ett bristande psykosocialt stöd. Nu gör man en ny satsning och erbjuder dessa familjer ett nationellt samtalsstöd dygnet runt, i samarbete med vårdorganisationen S:t Lukas. Nästan varje dag insjuknar ett barn i Sverige i cancer. Sjukdomen drabbar inte bara barnet – även syskon och föräldrar påverkas, både känslomässigt och socialt. Majoriteten av de drabbade familjerna upplever att det saknas ett psykosocialt stöd såväl under som efter barnets vårdtid, och inte minst i de fall där barnet har dött. 64 % av medlemmarna anser att det psykosociala stödet för…

Man brukar utgå ifrån att s.k. ”duktiga flickor” och andra som ställer höga krav på sig själva är svårare att behandla för ätstörningar. Men psykologen och Lundaforskaren Suzanne Petersson har kommit fram till att inte finns något samband alls mellan hög perfektionism och framgångsrik behandling av dessa personer. Suzanne Petersson vill nu tona ner betydelsen av perfektionistiska anlag i behandlingen av ätstörningar. Under de snart 20 år hon arbetat med patienter med ätstörningar har sjukdomens koppling till perfektionism intresserat henne. Under sin forskning förbryllade det henne henne bland annat att många patienter som skattade sig själva som perfektionister inte framstod som…

Ett vanligt läkemedel mot leukemi har visat sig återställa följderna av stroke och minska andelen drabbade med bestående funktionsnedsättningar eller död med nästan dubbelt så mycket som trombolys. Det har Nils Wahlgren, professor i neurologi vid Karolinska Institutet, konstaterat i en studie. – Vid en stroke utsätts hjärnan för läckage av celler och ämnen från blodet. I vår studie har vi lyckats förhindra läckagets skadliga inverkan på hjärncellerna, med markant minskade symptom som förlamning och talsvårigheter, berättar Nils Wahlgren. Helt ny behandlingsstrategi i sikte Enligt Hjärtrapporten från Hjärt-Lungfonden är stroke den enskilda kroppsliga sjukdom som svarar för flest vårddagar på…