Barn till kvinnor som genomgår fetmaoperation före graviditeten löper lägre risk för allvarliga missbildningar än barn till kvinnor med svår fetma vid graviditetens början. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet och Örebro universitet.
Resultaten av studien, som publiceras i tidskriften JAMA, tyder alltså på att viktnedgång och förbättrad blodsockerkontroll kan minska risken för missbildningar och borde dämpa tidigare farhågor om att fetmakirurgi skulle öka denna risk.
Fetma och bristande blodsockerkontroll har även i tidigare studier kopplats till ökad risk för komplikationer som kan påverka både mammans och barnets hälsa negativt. Samtidigt har studier också visat att fetmakirurgi ökar risken för brist på olika näringsämnen, inklusive järn och folsyra som är viktiga för fostrets utveckling. Det har funnits misstankar sedan 1980-talet om att fetmakirurgi ökar risken för missbildningar hos barnet. Fetmakirurgi har ökat kraftigt på senare år och idag står fetmaopererade kvinnor för cirka 1,5 procent av alla förlossningar i Sverige.
Den här studien visar dock att risken för allvarliga missbildningar var drygt 30 procent lägre bland barn till fetmaopererade mammor jämfört med barn till mammor med fetma. Risken för allvarliga missbildningar var 3,4 procent hos barn till kvinnor som fetmaopererats, vilket är i linje med risken hos barn till normalviktiga kvinnor (3,5 procent). För kvinnor som vid inskrivning i mödravården vägde lika mycket som de opererade kvinnorna gjorde före fetmakirurgi var risken för allvarliga missbildningar 4,9 procent.
– Studien visar att viktnedgång och förbättrad blodsockerkontroll hos mamman faktiskt kan leda till lägre missbildningsrisk hos barnet. Den borde också dämpa farhågor om att fetmakirurgi skulle öka risken för missbildningar vid framtida graviditet, given att man som opererad tar sina rekommenderade kosttillskott, säger Martin Neovius, professor och forskare vid institutionen för medicin i Solna och en av studiens huvudförfattare.
För att jämföra de två grupperna studerade forskarna data från fler än 33 000 barn födda i Sverige mellan 2007 och 2014. Av dessa var 2,921 barn till mammor som genomgått fetmakirurgi av typen gastric bypass och 30,573 barn till kvinnor som hade samma grad av fetma och diabetesförekomst som de fetmaopererade mammorna hade före behandling. De opererade kvinnorna tappade i genomsnitt 40 kg och vägde drygt 82 kg vid deras första besök på mödravården. Andelen som tog diabetesmedicin minskade till 1,5 procent från 9,7 procent.
– Även om fetmakirurgi har många positiva effekter på graviditet så bör opererade kvinnor få särskild omsorg från mödrahälsovården, inklusive extra ultraljud för att kontrollera fostertillväxt och detaljerade kostråd som inbegriper kontroll av intag av kosttillskott som är nödvändiga efter fetmakirurgi. Mödrahälsovården bör också kunna kontrollera näringsbrister utöver järn, som exempelvis folsyra, kalcium, och vitamin B12, berättar Olof Stephansson, förlossningsläkare och forskare vid institutionen för medicin i Solna, och en av studiens huvudförfattare.
Studien finansierades av amerikanska National Institutes of Health, samt svenska Vetenskapsrådet och FORTE.
Källa: Pressinformation från Karolinska Institutet
