Författare: Hälsorapporten

Diagnosen diabetes typ 1 var att betrakta som en dödsdom för 100 år sedan. En 10-åring med diagnosen i början på 1900-talet beräknades leva i ett år med sjukdomen. 100 år senare lever samma 10-åring i 57 år till, men fortfarande dör fem personer i Sverige varje dag, som en direkt följd av sin diabetes. Det konstaterar man hos stiftelsen Diabetesfonden i samband med Internationella diabetesdagen den 14 november. Tack vare forskningen har vi idag både upptäckter och hjälpmedel som gör det lättare att leva med diabetes. 1921 upptäcktes insulinet vilket dramatiskt ökade livslängden bland personer med diabetes, men sjukdomen…

På grund av att behandlingen påbörjas för sent blir många patienter med allvarliga sjukdomar inte bättre av sina mediciner. Ett internationellt forskarteam lett från Linköpings universitet lanserar nu en unik strategi för att upptäcka ett sjukdomsförlopp i dess allra tidigaste fas. ”Vi angriper ett av sjukvårdens största problem”, säger professor Mikael Benson vid Centrum för individualiserad medicinering. Studien publicerades i Science Translational Medicine den 11 november och har letts av Mikael Benson och universitetslektor Mika Gustafsson vid Centrum för individualiserad medicinering. – Problemet leder till stort lidande och enorma kostnader för mediciner och läkemedelsutveckling. En viktig orsak är att behandling…

Efter att han tvingats fly från Iran och själv levt som hemlös i Sverige under flera år startade Kavian Ferdowsi Homeless Foundation och hemsidan hemlösa.se i samband med att han fick uppehållstillstånd 2011. Idag arbetar han nästan dygnet runt med att hjälpa de cirka 600 hemlösa i Stockholmsrådet att behålla sin hälsa genom att ge dem mat för dagen, mediciner, kläder, rådgivning och stimulerande aktiviteter. Att i så ung ålder bestämma sig för att ägna resten av sitt liv åt hjälpverksamhet, och att dessutom arbeta med detta ideellt från fyra på morgonen till sent på kvällen, måste vara något unikt…

Efter att världshälsoorganisationen WHO nyligen klassat rökta och processade köttprodukter som grupp 1-carcinogener, dvs. samma grupp som bland annat tobak och alkohol, står det högt på livsmedelsforskares önskelista att göra förädlade köttprodukter hälsosammare. Ett EU-finansierat forskningsprojekt ska göra detta möjligt. Det är Lunds Tekniska Högskola, Sveriges lantbruksuniversitet och ytterligare fyra europeiska forskningsinstitutioner som har startat ett gemensamt projekt som ska minska risken för tjocktarmscancer, som är Sveriges vanligaste cancerform i mag-tarmkanalen. ”Borde ha avvaktat med köttlarmet” Grupp 1-klassificeringen innebär att WHO nu anser att det finns lika mycket bevis för att processat kött är cancerframkallande som det finns för att…

Ett nytt test för prostatacancer är bättre på att hitta farliga cancerformer än dagens diagnostik med PSA-prov. Det nya så kallade STHLM3-testet kan enligt forskare på Karolinska Institutet upptäcka farlig cancer tidigare, samtidigt som det minskar antalet falsklarm och onödiga biopsier. – PSA kan inte skilja mellan farlig och ofarlig cancer. Det leder till att män som inte har cancer, eller som har en cancerform som inte behöver behandlas får onödig, plågsam och i vissa fall farlig vård. Dessutom missar PSA många farliga cancrar. Det har därför varit nödvändigt att försöka utveckla ett mer träffsäkert test som kan ersätta PSA,…

Styrketräning på en medelhård intensitetsnivå är en lämplig träningsform under graviditeten. Det har sjukgymnasten och forskaren Karolina Petrov Fieril kommit fram till i en avhandling vid Sahlgrenska akademin. Rekommendationer kring intensitet, varaktighet och typ av träning under graviditeten varierar över hela världen men tidigare forskning har främst undersökt effekterna av konditionsträning och det finns få studier som tittat på styrketräning under graviditeten. I sin avhandling har Karolina Petrov Fieril undersökt effekterna av styrketräning under graviditeten, både genom intervjuer med kvinnor som styrketränat under graviditeten och genom kvantitativa studier. Gravida rekommenderas ofta lättare träning som simning och promenader, och brukar undvika…

Det finns en tydlig trend som innebär att vi äter allt mer vegetarisk mat och säger att vi på sikt ska minska vårt köttätande, främst av miljö-och klimatskäl men även av hälsoskäl. Det visar en undersökning TSN-Sifo gjort på uppdrag av Axfood om svenska folkets ändrade matvanor. Undersökningen visar att mer än var tredje svensk äter vegetarisk mat en eller flera gånger i veckan – och 22 procent planerar att äta mindre kött det närmaste året. Kvinnor är mer inställda på att äta mera grönt framöver (25 procent), medan det bland de yngre är ännu fler (31 procent). – Kött…

Sahlgrenska akademin: Varför en kostbehandling fungerar för vissa men inte alls för andra tycks bero på samspelet mellan tarmfloran och dieten. En ny studie visar att de personer som fick en bättre kontroll på blodsockret av att äta bröd med kornkärnor även hade en annan balans i tarmfloran. Kosten är ett viktigt verktyg för att förbättra ämnesomsättningen hos människor, men har också en stor påverkan på tarmfloran. Tidigare studier vid Sahlgrenska akademin har visat att tarmfloran är förändrad vid ämnesomsättningsrelaterade sjukdomar som till exempel typ 2 diabetes, samt att tarmfloran är en faktor som kan bidra till fetma, diabetes och…

Ett bättre system behövs för att stödja människor på flykt. Framför allt måste mer resurser tillsättas, då hjälpbehoven ökar. Det sade Elhadj As Sy, generalsekreterare för Internationella rödakors- och rödahalvmånefederationen (IFRC) vid ett besök i Grekland tidigare i veckan. – Den försämrade hälsan som ofta följer en flykt är ett stort bekymmer. Den livsviktiga kedjan av vaccinering för barnen bryts, medan vuxna drabbas av en rad hälsoproblem. Vi har därför en dubbel uppgift att se till att grundläggande hjälpbehov tillfredsställs och att åtgärder för att förbättra hälsan sätts in, sa Elhadj As Sy. I år har mer än 600 000…

Det räcker med några få minuters högintensiv intervallträning för att få lika bra effekter som vid vanlig uthållighetsträning. Det har forskare vid Karolinska Institutet kommit fram till. Högintensiv träning har också blivit populärt bland både idrottare och motionärer och även för patienter med dålig muskelfunktion. Men en hittills obesvarad fråga har varit: Hur kan några minuters högintensiv träning vara så effektiv? Enligt forskarna finns en cellulär mekanism bakom de förvånansvärt goda effekterna av kortvarig, högintensiv intervallträning träning (HIT) och deras fynd ger också en ledtråd till svaret på frågan varför antioxidanter försämrar effekten av uthållighetsträning. För att undersöka vad som…