Författare: Hälsorapporten

En undersökning i 18 länder visar att antalet blodgivare har minskat med nära en tredjedel under de senaste tio åren. Därför skapades kampanjen Missing Type av NHS Blood and Transplant i England och North Wales 2015. Den fick stor uppmärksamhet och nådde över två miljarder människor. Nu genomförs kampanjen för första gången globalt. 21 länder medverkar i den globala kampanjen, som inleds den 16 augusti. Grundidén är att bokstäverna A, B och O (blodgruppsbeteckningarna) tas bort ur namn, logotyper och skyltar. Detta för att påminna om att A, B och O behövs i blodbanken. Bokstäverna A, B och O tas…

I september inför Akademiska sjukhuset ett snabbspår för patienter i Uppsala län. Syftet är att minska patienternas väntan till diagnos och behandling. Snabbspåret gäller patienter med ospecifika symtom som kan bero på cancer. Primärvården ska kunna remittera direkt till medicinmottagningen för snabbutredning. – Ja, med ett standardiserat vårdförlopp kan vi säkra att även patienter med ospecifika symtom som kan vara cancer utreds utan medicinskt omotiverad väntetid, berättar Anette Skoglund, verksamhetschef för akutsjukvård och internmedicin. – Vi räknar med att ta emot den första remissen 1 september. Snabbspåret är ett led i vårt arbete med standardiserade vårdförlopp som syftar till korta…

Svenskar som ingriper vid plötsligt hjärtstopp blir allt fler. I dag får hela 70 procent av alla som drabbas av hjärtstopp hjärt-lungräddning innan ambulansen kommer. Den positiva utvecklingen beror på att så många svenskar utbildas i hjärt-lungräddning, enligt Hjärt-Lungfonden. Men ännu fler behöver utbilda sig. Under Almedalsveckan tidigare under sommaren genomförde Hjärt-Lungfonden därför massutbildningar i hjärt-lungräddning för att uppmärksamma frågan. – Det är oerhört glädjande att så många lär sig hjärt-lungräddning och vågar ingripa när något händer. Men ännu fler behöver lära sig hjärt-lungräddning och det finns fortfarande ett stort behov av fler hjärtstartare runt om i landet, säger Kristina…

Personer med högt BMI har inte en högre risk att drabbas av hjärtinfarkt. Det visar en uppmärksammad studie som är genomförd av forskare vid Umeå universitet. Studien innefattade 4 046 genetiskt identiska tvillingpar med olika mängd kroppsfett och visar alltså att tvillingar med högre Body Mass Index (BMI), som ett mått på fetma, inte har högre risk att drabbas av hjärtinfarkt och död. Däremot visade sig ett högra BMI vara förenligt med en högre risk för typ 2-diabetes. Studien publicerades igår i JAMA Internal Medicine. – Resultaten talar för att livsstilsförändringar som minskar graden av fetma inte har någon effekt…

Tillgången till nya metoder att undersöka hjärna och ryggvätska ökar möjligheten att tidigt diagnostisera Alzheimers sjukdom. Detta framgår i en stor europeisk studie som har letts av forskare vid Karolinska Institutet och publiceras i den medicinska vetenskapliga tidskriften BRAIN . Fynden kan få stor betydelse för tidig upptäckt av sjukdomen, val av läkemedelsbehandling och vid inkludering av patienter till kliniska läkemedelsprövningar, enligt forskarna. Trots många års intensiv forskning finns i dag ingen effektiv behandling vid Alzheimers sjukdom, som är den vanligaste demenssjukdomen. Det har blivit allt tydligare att om sjukdomen ska kunna behandlas framgångsrikt måste den upptäckas tidigt, kanske redan…

Regelbunden dansträning utan prestationskrav hjälper tonårsflickor med stressrelaterade problem till en bättre hälsa. Bland annat genom att öka upplevelsen av grupptillhörighet och stärka självkänslan. Det har forskaren och fysioterapeuten Anna Duberg nyligen doktorerat på. Nu utbildar hon löpande nya instruktörer i ”Dansprojektet”, som redan spritt sig över hela landet. I sin studie vid Universitetssjukvårdens Forskningscentrum i Örebro har Anna Duberg undersökt effekter och upplevelser av tonårstjejers dansträning två gånger i veckan under två terminer. Resultaten visar bland annat att dansen upplevdes som en fristad från vardagens stress för de deltagande flickorna och därmed kan motverka psykisk ohälsa. Att hennes avhandling…

”Det räcker inte att bara investera i nya moderna journalsystem i vården. Vi måste även ta ansvar för att städa bort många av de ålderdomliga och osäkra IT-system som varje dag stjäl tid och skapar onödig stress för vårdpersonalen.” Det konstaterar innovationslandstingsrådet Daniel Forslund (L) angående att en extra budget på 216 miljoner avsätts under åren 2017-2020 för att gallra i vårdens IT-flora. Bara i Stockholms läns landsting finns det över 1600 IT-system och applikationer, dessutom ofta i flera olika versioner. Målet är att halvera antalet IT-system i vården för att förbättra arbetsmiljön, stärka patientsäkerheten – och på sikt spara…

”Har man allergi eller annan överkänslighet mot mat är det ett absolut krav att man kan lita på innehållsförteckningen”. Det säger Astma- och allergiförbundets ordförande Maritha Sedvallson, angånde att vart tionde undersökt livsmedel är felmärkt när det gäller ingredienser som många är allergiska mot. Undersökningen som genomförts under 2015 i Sverige, Danmark, Finland och Norge presenterades nyligen av Livsmedelsverket. – Detta visar hur viktigt det är att våra myndigheter är engagerade och har rutiner för att göra stickprovskontroller. Allt annat är oacceptabelt, fortsätter Maritha Sedvallson. I det nordiska projektet kontrollerades märkningen av allergener i totalt 351 produkter. Allergenerna mjölk, hasselnöt,…

Nu ska möjligheten att göra medicinsk abort förbättras. Stockholms läns landsting satsar 10 miljoner kronor på att öka tillgängligheten till medicinska aborter. I framtiden ska alla gynekologimottagningar erbjuda detta. ”Aborträtten handlar inte bara om vad som är tillåtet, utan också vad som är möjligt”, säger hälso- sjukvårds och jämställdhetslandstingsrådet Anna Starbrink (L) . – I delar av världen ser vi hur aborträtten utmanas, ofta genom att tillgången till vård i praktiken försvåras. I Sverige och i Stockholms läns landsting slår vi vakt om kvinnors rätt till sin egen kropp och därför är det viktigt att stärka tillgängligheten till medicinska aborter,…

I dagarna delar Hjärnfonden 50 miljoner kronor till 78 svenska forskningsprojekt. En av forskarna är David Engblom vid Linköpings universitet som ska ta reda på vad som ligger bakom de mekanismer som gör att vi uppfattar smärta, illamående och inflammation som så obehagligt. Resultatet hoppas han kan ligga till grund för nya behandlingar men också skapa större förståelse för psykiatriska sjukdomar. Känslor som smärta, illamående och obehagskänslor är ett stort problem vid många sjukdomar, som till exempel vid MS, hjärntumörer, depressioner eller efter en stroke. Men också psykiatriska åkommor som depression ger ett sänkt stämningsläge med obehagskänslor. Dessa störningar orsakar…