Spelmissbruk har kommit allt mer i fokus under senare år, inte minst genom spelbolagens aggressiva marknadsföring. Men ökar spelandet totalt sett? Får spelbolagen verkligen göra den här typen av reklam, och har det här blivit ett samhällsproblem? Vi träffade psykolog Jakob Jonsson, som specialiserat sig på just spelmissbruk och beroendeproblematik.
Som psykolog inriktade sig Jakob tidigt på spelmissbruk.
– Ja, under min utbildning skrev jag en uppsats om anhöriga till spelberoende personer och jag har även arbetat på beroendecentrum med fokus på anhöriga till spelberoende. Jag har också under många år deltagit i forskningsprojekt kring spelberoende och sedan 2006 fokuserat helt och hållet på detta område, berättar han.
Spelbolag misstänks medverka till spelmissbruk
På senare tid har media rapporterat mycket om spelmissbruk som ett samhällsproblem och spelbolag som är registrerade på Malta har varit under lupp. Det har bland annat gällt bolagens officiella policy att inte motivera spelare att fortsätta om man misstänker en risk för spelberoende.
Det här kan man lätt uppfatta som att spelandet ökar drastiskt och spelmissbruk är ett växande problem. Stämmer det?
Faktum är att det är färre som spelar idag jämfört med för 20 år sedan. Samtidigt har omsättningen och nettoförlusten ökat så det är ett färre antal som står för en större andel. Problemen som vi har mött är ganska konstanta men det har också blivit mer uppmärksamhet kring spelandet. De flesta av oss har nog slagits av den ökande och hårda marknadsföringen med de här bolagen som avsändare.
Varför har det blivit så?
– Det handlar mycket om pengar och politik. Man kan som spelbolag i stort sett göra det här fritt fram utan att råka illa ut. Vi har under flera år haft ett s.k. främjandeförbud, något som vi fortfarande har men för ett par år sedan kom en dom som innebar att det inte blir någon påföljd vid sådana här överträdelser även om det bryter mot lagen.
Men enligt uppgift är en omreglering av spelmarknaden på gång?
– Det stämmer. Från och med januari 2019 kommer ett licenssystem införas i Sverige vilket innebär att man räknar med att åtminstone 90 procent av de här bolagen kommer att vara registrerade i Sverige i framtiden. Tanken är att man ska få en bättre kontroll på spelmarknaden jämfört med nu, när bolagen av juridiska skäl är registrerade utomlands, bland annat på Malta.
– Det här är fortfarande ett förslag men där ryms bland annat central självavstängning, dvs. att man ska kunna stänga av sig själv på alla spelsajter på en gång. Det kommer också att införas en omsorgsplikt som gör att bolagen inte kan ringa kunder och medverka till att spelandet går överstyr på samma sätt som idag.
Spelberoende skrivs in i socialtjänstlagen
– En annan mycket positiv förändring är att spelmissbruk, eller spelberoende som diagnos kommer att skrivas in i socialtjänstlagen från januari 2018. Det innebär att om du går till din till en kommun och berättar att du har problem så är de skyldiga att erbjuda dig hjälp.
– Det är en jättebra förändring. Inte minst eftersom spelberoende personer per definition har ont om pengar vilket gör det nästintill omöjligt att söka privat vård för sitt beroende.
Vem riskerar att bli spelberoende? Är det samma mekanism och/eller typ av människor?
– Vem som helst kan bli beroende. Jag har svårt att se någon direkt personlighetstyp som extra riskbenägen. I stor utsträckning handlar det om vad man har man varit med om i sitt spelande. Har man exempelvis vunnit mycket i början så ökar givetvis risken. Eller om man uppfattar spelandet som väldigt positivt och roligt.
Det har också betydelse vem beroendet landar hos. Mår man bra i övrigt, såväl fysiskt som socialt, är risken mindre men man kan åka dit ändå. Det är lätt att börja överkonsumera.
Tre huvudgrupper med störst risk att hamna i spelmissbruk
– Det finns dock tre huvudgrupper som är mest representerade bland de vi behandlar: Den första och största är de tidigare problemfria, som alltså spelar sig till ett problem och tänker ”jag behöver det här”. De får ett sug och spelandet känns positivt laddat. Efter ett tag motiveras de av att vinna tillbaka sina förluster.
– Den andra gruppen kallar vi den emotionellt sårbara. De här personerna har ofta haft det tufft uppväxtmässigt och redan tidigare haft andra psykiska problem som till exempel ångest. Då blir spelande framförallt en flykt. Till sist har vi den minsta gruppen, de biologiskt avvikande, dvs. de som framförallt triggas av spänningen och i många fall har en annan diagnos i grunden som påverkar impulskontrollen. ADHD är ett vanligt exempel här.
Kortfattat, hur läggs behandlingen upp när du träffar redan spelberoende patienter?
– Första fasen handlar om kartläggning av situationen men också om motivation. ”Varför ska jag göra det här?” är en fråga man måste ställa sig. Det gäller att skapa en vilja hos patienten till att göra en förändring. Ibland vill personen innerst inne inte och då kan det bli fel.
– I nästa skede tar vi reda på vilka funktioner spelandet fyller och vad det finns för andra saker som skulle kunna fylla samma funktion. Därefter jobbar vi med att få spelandet under kontroll, vilket vanligtvis innebär att sluta helt, men vissa väljer att exempelvis börja med stryktips istället och då gäller det att ha kontroll på detta.
”Det finns många tankefällor gällande spel”
En grundläggande frågeställning är också hur det kommer sig att den som är beroende behöver göra det här. Kan det vara av ångest på grund av arbetet eller relationer? Då måste man jobba med de bitarna alternativt lära sig acceptera situationen.
– Det finns också många tankefällor, dvs. idéer om spel som inte stämmer. Man måste också identifiera känslor och hantera dem bättre än genom att spela. Ta reda på vad som triggar en till återfall. Får du till exempel återfall varje gång du dricker alkohol? Hur ska du i så fall göra annorlunda nästa gång?
Behandlingen är som ett smörgåsbord
Jakob sammanfattar behandlingen av spelberoende som ett smörgåsbord, då det finns så många olika saker att ta tag i för den som drabbats och den som behandlar.
– Det stämmer. Men ska man knyta ihop säcken så handlar det i slutändan om att komma igång med livet, att ha ett allmänt bra liv. Det innefattar även att få hjälp med att paketera ekonomin och kan ofta innebära att leva på existensminimum i fem år. Du behöver ta tag i ekonomin annars är det en enorm återfallsfaktor.
Våga ta hjälp av andra
Till sist handlar det om att våga ta hjälp av andra, att våga berätta hur man mår och visa sig svag, samt att stegvis bygga upp sin självkänsla. Att involvera anhöriga i behandlingen ger bäst resultat och vill man prata med andra i samma situation så finns det organisationer i Sverige som möjliggör detta. Det kan vara väldigt förlösande att dela både problem och framsteg med likasinnade.
– Det finns hjälp att få för den som är spelberoende, så ta chansen om du känner att du behöver få kontroll på ditt spelande, säger Jakob Jonsson.
Text: Mats Holmström
