I september inför Akademiska sjukhuset ett snabbspår för patienter i Uppsala län. Syftet är att minska patienternas väntan till diagnos och behandling. Snabbspåret gäller patienter med ospecifika symtom som kan bero på cancer.
Primärvården ska kunna remittera direkt till medicinmottagningen för snabbutredning.
– Ja, med ett standardiserat vårdförlopp kan vi säkra att även patienter med ospecifika symtom som kan vara cancer utreds utan medicinskt omotiverad väntetid, berättar Anette Skoglund, verksamhetschef för akutsjukvård och internmedicin.
– Vi räknar med att ta emot den första remissen 1 september. Snabbspåret är ett led i vårt arbete med standardiserade vårdförlopp som syftar till korta ledtiderna vid misstanke om cancer. I dag saknas en remissinstans för patienter som inte har symtom från ett specifikt organ. Det gör att väntan till diagnos och behandling kan bli oskäligt lång eller att patienten tvingas söka vård akut och då måste läggas in på sjukhuset för utredning som egentligen skulle kunna skötas i öppenvården.
I Uppsala län har cirka 175 patienter per år ospecifika symtom som kan bero på cancer. För ungefär en femtedel handlar det om en cancersjukdom, men flertalet har andra sjukdomar, meddelar man.
– Det här är ett sätt att göra vården mer tillgänglig så att den som har cancersymtom snabbare får ett besked. Ingen ska behöva vänta i onödan, kommenterar Vivianne Macdisi (S), sjukhusstyrelsens ordförande.
Standardiserade vårdförlopp är en nationell satsning av regeringen och SKL för perioden 2015-2018. Syftet är att korta ledtider och minska de regionala skillnaderna så att cancervården blir mer jämlik. I dag omfattas 18 diagnoser. Bland annat bröstcancer, bukspottkörtelcancer, prostatacancer, lever- och lungcancer. Hittills har fem vårdförlopp införts nationellt och ytterligare 13 ska införas under 2016, bland annat allvarliga, ospecifika symtom som kan bero på cancer. Akademiska har redan infört flera av dessa 13 vårdförlopp, berättar man.
För medicinmottagningen innebär standardiseringen att målet från en välgrundad misstanke om cancer tills patienten har avslutande samtal med läkare och erbjuds behandling på berörd klinik ska ta maximalt 22 dagar. En speciell enhet inom internmedicin ska bildas med ansvar för remisshantering och snabbutredning.
– Med en gemensam remissingång blir det tydligt både för läkare i primärvården och patienterna vem man ska vända sig till. Vårt ansvar blir att säkerställa att patienten inom tre veckor genomgår relevanta undersökningar i syfte att fastställa en diagnos, berättar Sofia Bosdotter Enroth, specialistläkare i internmedicin.
Charlotta Hagström blir kontaktsköterska med ansvar för att informera och stötta patienterna under utredningstiden.
– Många patienter har haft symtom länge och mår dåligt av ovissheten. Det betyder mycket att ha någon att ringa och samråda med, berättar hon.
Källa: Pressinformation från Akademiska sjukhuset
