Under de senaste tio åren har drygt hundra MS-sjuka framgångsrikt behandlats med blodstamcellstransplantation. Två tredjedelar har blivit stabila och klarar sig utan medicinering. Det är en stor framgång för vården av en diagnos som tidigare sågs som en livslång obotlig sjukdom som ledde till ökande funktionshinder och en för tidig död.
Akademiska sjukhuset tillhör pionjärerna och genomförde den första transplantationen 2004.
– Blodstamcellstransplantation syftar till att nollställa immunförsvaret så att det upphör att skada hjärnan, förklarar Joachim Burman, överläkare i neurologi på Akademiska sjukhuset, som sedan flera år arbetat med att utveckla behandlingsmetoden.
Trots framgången med de transplantationer som gjorts betonar Joachim Burman att behandlingen inte passar alla patienter. Det är alltså viktigt att väga nytta mot risker.
– Målgruppen är framförallt de som har aggressiv MS som kommer i täta skov; dessa patienter har mycket att förlora. Vid lindrigare sjukdom är det däremot bättre med bromsmedicinering. Samma gäller för äldre patienter som haft sjukdomen länge och fått funktionshinder. För dem är också riskerna större, fortsätter han.
MS är en autoimmun sjukdom som innebär att kroppens immunförsvar börjat angripa den egna hjärnan. Cirka tusen drabbas per år. I första stadiet skadas myelinet, ett slags isolering mellan nervbanorna. Detta leder till svagare nervsignaler på grund av läckage från nerverna. I ett senare skede skadas nervbanorna så att inga impulser går fram. Om till exempel nerver som kontrollerar benen drabbas kan man förlora förmågan att gå. MS utvecklas i skov, vilket innebär att symtomen kommer plötsligt och sedan går tillbaka efter en tid.
Vid aggressiv MS kommer skoven fortlöpande. Då blir funktionsnedsättningen allt allvarligare och i högre grad bestående. Det är denna typ av MS som framgångsrikt kan behandlas med blodstamcellstransplantation om behandlingen sätts in i ett tidigt skede. Men endast ett 30-tal patienter per årfår sådan behandling. Joachim Burman uppskattar att åtminstone tio procent skulle ha nytta av den.
Enligt en artikel som publicerats i tidskriften Journal of Neurology, Neurosurgery and Psychiatry 2014 upphörde all MS-aktivitet för två tredjedelar av de transplanterade patienterna. Men trots att metoden visat sig effektiv, är väl dokumenterad och resultaten är betydligt bättre än de som uppnås med bromsmedicinering, så är den fortfarande kontroversiell. Orsaken är att det saknats jämförande studier. En sådan pågår nu där patienter som fått blodstamcellstransplantation jämförs med en kontrollgrupp som fått traditionell behandling med bromsmediciner.
En stor fördel är att behandlingen görs vid ett enda tillfälle, och den stora majoriteten av patienter som genomgått blodstamcellstransplantation har ingen annan behandling efteråt. Andra behandlingar måste ges kontinuerligt. Det innebär att man till exempel måste ha med sig läkemedel när man reser eller blir bunden till infusioner som ges på sjukhuset med regelbundna intervall.
– Jag tror att transplantationen ger MS-drabbade en helt annan frihet än traditionell behandling. Till stor del syftar det vi gör till att patienterna ska bli självständiga, säger Joachim Burman.
Fakta: Blodstamcellstransplantation genomförs vid alla svenska universitetssjukhus. De flesta har hittills genomförts vid Akademiska sjukhuset, Karolinska Sjukhuset och Skånes universitetssjukhus. Framstegen inom MS-behandling uppmärksammas med anledning av internationella MS-dagen 25 maj med temat självständighet. MS-fonden arrangerar olika aktiviteter på Fyrishov i samarbete med Akademiska sjukhuset.
