Författare: Hälsorapporten

Patienter ställer allt större krav på tillgänglighet i vården. Det är utgångsläget för området telemedicinsk utveckling på Innovationsplatsen vid Karolinska Universitetssjukhuset. Kristina Groth, docent i människa-datorinteraktion, är ansvarig för området. Innovationsplatsen har varit en del av Karolinska i Solna och Huddinge sedan 2012 och uppstod utifrån behoven av att vården behöver fler redskap för att bli effektivare. – Grunden lades egentligen redan 2004 då man började sträva efter en sammanhållen vårdprocess och kommunikationsteknik för att kunna genomföra så kallade multidisciplinära rondmöten bland läkare en dag i veckan för att förbättra vården av patienterna, berättar Kristina Groth. Idag drivs många projekt…

Var femte svensk lägger nästan en timme på att laga middag under vardagarna – men nära hälften skulle vilja få ner det till 30 minuter eller mindre. Det visar en Sifo-undersökning som ViktVäktarna låtit genomföra bland 1 134 svenskar. De vanligaste strategierna för att spara tid är att storhandla inför veckan samt att laga storkok. Betydligt färre väljer att utnyttja gårdagens rester och endast 5 procent har testat förberedda matkassar för att effektivisera matlagningstiden. Var femte svensk lägger alltså nästan en timme, det vill säga 40-60 minuter, på att laga middag under vardagarna – men 42 procent skulle vilja effektivisera…

Läkarnas förskrivning av läkemedel som är olämpliga för ålderskategorin 80+ har minskat från 31 procent till 17,9 procent från 2010 till 2015. Det är en stor framgång för PRO, SPF Seniorerna och Apoteket AB som i projektet ”Koll på Läkemedel” arbetat för att minska andelen olämpliga läkemedel hos äldre sedan 2008. – 245 av de 290 kommunerna (83,8%) har lägre andel användning av olämpliga läkemedel till äldre 2015 än de hade 2014. Det visar tydligt att man arbetar aktivt med att minska användningen av olämpliga läkemedel, kommenterar Gunnar Sandell, PRO. I projektet har man arbetat med opinionsbildning kring äldre och…

Enligt statistik från Socialstyrelsen står malignt melanom och övrig hudcancer för den snabbaste ökningstakten av alla cancerformer. Nu har Fritzi Töpfer, forskarstuderande på avdelningen för mikro- och nanosystem vid KTH, tagit fram ett diagnosverktyg som ska kunna hjälpa till att lösa denna utmaning genom att ställa en snabb diagnos. Sommaren är en period på året då många människor passar på att befinna sig i solen. Skönhetsideal och allt fler utlandsresor till soligare breddgrader bidrar till de ökande hudcancersiffrorna. Enligt Cancerfonden drabbas 40 000 personer årligen av hudcancer, och detta leder i sin tur till 500 dödsfall per år i malign…

Forskare från USA och Europa har identifierat en gen som förklarar varför vissa personer lättare drabbas av stroke än andra. Studier på möss, som utförts av en forskargrupp i Göteborg, visar att genen FoxF2 är nödvändig för normal funktion hos hjärnans blodkärl. Stroke är en hjärnskada som uppstår då delar av hjärnan drabbas av syrebrist, antingen som resultat av en blodpropp, eller ett brustet blodkärl. Högt blodtryck, rökning och stress är exempel på faktorer som ökar risken för stroke, men även ärftliga faktorer spelar stor roll. I tidskriften Lancet Neurology publiceras nu en studie baserat på ett stort internationellt samarbete…

Den svenska vården har blivit mer jämställd under de senaste 10 åren och allt tyder på att det fortsätter i rätt riktning. Det visar Jämställdhetsutredningen som överlämnade sitt betänkande till regeringen i december 2015. Men det är också tydligt att det fortfarande finns mycket kvar att göra. Ett exempel är att män fortfarande har större chans än kvinnor att få vård på en strokeenhet när de drabbats av stroke. Inom cancervården och hjärtsjukvården finns också fortfarande könsskillnader. En betydande orsak till det anses vara att kvinnor och män reagerar olika på behandling, samtidigt som experimentell forskning till största delen sker…

Många gravida kvinnor upplever att de får otillräcklig och motsägelsefull kostinformation inom mödravården, enligt en avhandling vid Umeå universitet. Samtidigt har nästan en tredjedel av gravida kvinnor lägre blodnivåer av D-vitamin än rekommenderat. Bristen på D-vitamin beror delvis på antalet soltimmar, men går att åtgärda genom ökat intag av D-vitaminrika livsmedel eller kosttillskott. Anette Lundqvist, som är barnmorska och doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, har undersökt hur gravida kvinnor upplever kostrådgivning inom mödravården. I en studie intervjuades 23 kvinnor i mitten av graviditeten om sina erfarenheter av kostrådgivning och hur de hanterat sina kostförändringar. – Gravida kvinnor…

Effektiva nya metoder för att diagnosticera, förebygga och behandla sjukdomar utvecklas i snabb takt. Men trots potentiellt stor nytta tar det ofta lång tid för evidensbaserade metoder att omsättas till praktik i hälso- och sjukvården. Det visar en ny avhandling vid Umeå universitet. Linda Richter Sundberg, doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, har undersökt hur evidensbaserade kunskapsunderlag produceras, sprids och tas emot inom det svenska hälso- och sjukvårdssystemet. Hon visar i studien att de nationella aktörerna med ansvar för att främja evidensbaserad vårdkunskap, till exempel Socialstyrelsen och Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU), står inför en…

Det finns en uppfattning att man inte ska konditionsträna innan styrketräning då det kan hämma muskeltillväxten, men så är inte fallet. Det visar studier som genomförts vid Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH. Muskelmassan är beroende på förhållandet mellan uppbyggnaden och nedbrytningen av muskelprotein – två processer som pågår konstant. Syftet med doktorand Marcus Mobergs avhandling var att förstå de bakomliggande mekanismerna som styr muskeltillväxten och hur dessa processer påverkas av olika typer av träning och aminosyror. – Förutom att det går att kombinera styrketräning med konditionsträning med bibehållen muskeltillväxt ser vi också att ett tillskott av essentiella aminosyror ger kraftigast förstärkning…

I december 2015 meddelades att regeringen satsar 150 miljoner kronor på olika insatser för bättre vård till personer med kroniska sjukdomar. Hälsorapporten ställde några frågor om satsningen till Gabriel Wikström, Folkhälso- sjukvårds- och idrottsminister. Satsningen görs genom en överenskommelse med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och att ge uppdrag till Socialstyrelsen och Livsmedelsverket. Framförallt vill man främja en utveckling av primärvården, en överenskommelse med SKL där 78 miljoner avsätts och varav 48 miljoner kronor går till landstingen. – Ja, vi höjer ambitionerna för arbetet med en vård anpassad till personer med kroniska sjukdomar. Det handlar bland annat om att få…