Författare: Hälsorapporten

Cancerfonden har låtit genomföra en stor studie av socioekonomiska skillnader i cancervården. Studien, som presenteras i årets Cancerfondsrapport, visar att patienter med låg utbildning dör av cancer i betydligt högre grad än patienter med högre utbildning i Sverige. Ojämlikheten motsvarar 2900 liv om året, menar man. Sett till all cancer sammantaget är det ungefär lika stor risk att få cancer oavsett socioekonomisk status. Men den nya granskningen från rådgivningsföretaget EY visar att cancerpatienter med låg utbildning har 35–40 procent högre dödlighet än högutbildade patienter. ”Att hälsoklyftorna är så stora i Sverige är oacceptabelt” – Om överlevnaden för cancerpatienter med låg…

Ett biobaserat material ska i framtiden kunna hjälpa personer med tarmsjukdomar som ulcerös kolit. Dessutom hoppas forskare vid KTH att framstegen kan resultera i ett preventivmedel som inte är hormonbaserat. Det handlar om mänskliga slemhinnor. Det är med dessa som Thomas Crouzier, forskare vid avdelningen på Skolan för kemi, bioteknologi och hälsa vid KTH, och hans kollegor jobbar. Tillsammans har de utvecklat ett biobaserat material bestående av polymerer som kan förstärka och förbättra slemhinnornas förmåga att utgöra en barriär. ”Man måste förstå slemhinnornas funktioner” – Utgångspunkten för oss har varit att betrakta slemhinnor som ett eget material som man kan…

Efter två kokböcker, en brödbok och en faktabok om maghälsa släpper IBS-experten och Belly Balance-grundaren Sofia Antonsson nu en vegetarisk kokbok för alla med IBS och orolig mage: Lugn mage med grön mat (Bonnier Fakta). ”Boken fungerar som en hjälpande hand, bland annat för den som följer FODMAP och samtidigt vill äta mer vegetariskt och mindre kött”, berättar hon. Att dra ner på köttet genom att välja vegetariskt har blivit allt vanligare. Trots att grönsaker innehåller mycket näring och är hälsosamma kan det dock bli knepigt om man har IBS eller av andra anledningar drabbas av uppblåst och orolig mage.…

Genom att undersöka ögats hornhinna med ett specialmikroskop kan det bli möjligt att på tio minuter ställa diagnos om en person med typ 2-diabetes har fått nervskador. Det visar en studie bland diabetespatienter i Skellefteå. – Även om det för närvarande inte finns någon botande behandling, är det alltid en fördel att tidigt kunna upptäcka förändringar i nerverna. Därför är det värdefullt med en snabb och säker diagnosmetod, berättar professor Olov Rolandsson, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet, som var ansvarig för studien. Typ 2-diabetes ger ofta sämre nervfunktioner Typ 2-diabetes kan leda till nedsatt nervfunktion. Hälften…

Barn med astma kan på sikt komma att erbjudas förbättrad diagnostik och behandling. En internationell studie visar nämligen att dessa barn har s.k. epigenetiska DNA-förändringar i vissa celler i immunförsvaret. Studien, som är omfattande och genomförd av bland annat forskare vid bland annat Karolinska Institutet, presenteras i The Lancet Respiratory Medicine. Astma beror på att luftrören är kroniskt inflammerade och yttrar sig i svårigheter att andas. I Sverige är uppskattningsvis 800 000 personer drabbade av sjukdomen, varav cirka 50 000 har svår astma som ger stora problem i vardagen. Orsaken till astma tycks vara en kombination mellan arv och en…

Funktionen hos våra muskler försämras i takt med att vi blir äldre. Men en ny studie från Karolinska Institutet visar hur ett oväntat högt antal mutationer i musklernas stamceller försämrar cellernas reparationsförmåga. Upptäckten kan leda till nya läkemedel som bygger starkare muskler även i högre åldrar. Att naturligt åldrande följs av nedsatta funktioner hos våra skelettmuskler är känt sedan tidigare. Även att musklernas stamceller minskar i antal och aktivitet. Vad detta beror på har tidigare inte varit känt. I en ny studie har forskare vid Karolinska Institutet undersökt hur många mutationer som samlas i musklernas stamceller (satellitcellerna). Tusentals mutationer i…

Forskare vid Lunds universitet har funnit en ny länk mellan tarmbakterier och fetma. Det handlar om vissa aminosyror i blodet som kan kopplas till både fetma och till tarmbakteriernas sammansättning. Kunskapen om våra tarmbakterier och tarmflorans betydelse är fortfarande relativt låg då en stor del av forskningen är baserad på djurstudier, vilket inte alltid går att översätta till mänskliga förhållanden. Det är också individuellt band oss människor vad som är en bra tarmflora. Men att våra tarmbakterier spelar en viktig roll för vår hälsa blir allt mer uppmärksammat. De påverkar vår ämnesomsättning och kan kopplas till såväl fetma som hjärt-kärlsjukdomar…

Forskare har testat en immunterapi med så kallade NK-celler på patienter med svår behandlingsresistent leukemi. Studien visar att den nya terapin är effektiv mot flera olika former av leukemi. NK-celler är en speciell typ av vita blodkroppar som upptäcktes vid Karolinska Institutet på 1970-talet och som har en förmåga att känna igen och döda cancerceller. Under de senaste åren har mycket kunskap genererats kring cellernas biologi och deras förmåga att känna igen tumörceller. Även forskningen inom immunterapi, där immunförsvaret aktiveras för att bekämpa cancerceller, har tagit stora steg framåt. NK-cellernas potential som immunterapi har dock inte fullt ut studerats. ”Cellbaserad…

Socialstyrelsen meddelade nyligen att myndigheten inte rekommenderar ett nationellt screeningprogram för prostatacancer. Socialminister Annika Strandhäll berättar att regeringen därför väljer att stärka de regionala cancercentrumens arbete mot tidigare upptäckt av cancerformen. – Prostatacancer är den vanligaste formen av cancer i Sverige. För regeringen är det centralt att göra vad vi kan för att stärka arbetet och ger därför de regionala cancercentrumen ett extra tillskott för att stärka sitt arbete med tidig upptäckt och diagnostik av prostatacancer, förklarar Annika Strandhäll. Inte en politisk bedömning Det är Socialstyrelsen som ger ut rekommendationer om vad som ska vara nationella screeningprogram. Det är en…

Barn med leukemi kommer inom kort, för första gången i Sverige, behandlas med en ny form av genterapi. Akademiska sjukhuset kommer inom ramen för en klinisk studie utgå från så kallade så kallade T-celler som finns i kroppens immunförsvar. Målgruppen är patienter som inte svarat tillräckligt bra på en botande behandling med cytostatika. – Vi är mycket stolta och glada över att kunna erbjuda denna möjlighet till svårt sjuka barn och ungdomar med leukemi, berättar Britt-Marie Frost, sektionschef för barnonkologi på Akademiska barnsjukhuset. 2014 var Akademiska först i Europa med att erbjuda vuxna med leukemi och lymfom denna nya sorts…