Författare: Hälsorapporten

Cirka en tredjedel av alla barn med epilepsi svarar inte tillräckligt bra på läkemedelsbehandling. På Akademiska barnsjukhuset finns sedan ett år ketogen kostbehandling som ett behandlingsalternativ. Det handlar om en diet med mycket fett och väldigt lite kolhydrater och protein. Ketogen kost syftar till att ändra kroppens energiomsättning och därmed i det här fallet att minska anfallen hos barn med epilepsi. Behandlingen lyfts fram med anledning av internationella epilepsidagen 11 februari. – Just nu behandlas åtta barn med så kallad ketogen diet på barnsjukhuset och de flesta har fått en tydlig förbättring med färre anfall. I vissa fall kan man…

En tydlig ökning av antalet hjärtinfarkter vid kallt väder har uppmärksammats av svenska forskare. Med stöd av Hjärt-Lungfonden har en studie som omfattar samtliga 274 000 hjärtinfarkter som inträffade i Sverige mellan 1998 och 2013 genomförts. Nu behövs ytterligare forskning för att ta reda på orsaken. – Vår forskning visar en klar relation mellan risk för hjärtinfarkt och dagar med låg temperatur. Vi behöver forska mer om vad det här beror på. En möjlig förklaring är att det skapas ett större motstånd i hjärtat när blodkärlen i huden drar sig samman vid kyla, berättar David Erlinge, överläkare och professor i…

Efter stora globala framgångar i bekämpningen av malaria avstannade den positiva utvecklingen kring år 2015. Undantaget är Zanzibar i Östafrika, där endast en bråkdel av sjukdomen återstår. I en ny studie förklarar forskare vid Karolinska Institutet varför. Forskarna visar att nya strategier behövs för att utrota sjukdomen. Bland problemen finns ett förändrat beteende hos myggorna och en selektering hos parasiterna. Tiden kring år 2000 beskriver professor Anders Björkman som ett katastrofläge vad gäller utbredningen av malaria i världen. Detta triggade en stor global insats som fick skjuts av nya former av läkemedel samt en bred utdelning av impregnerade myggnät och…

Det sker en väldigt begränsad nybildning av celler i hjärnan hos patienter med sjukdomen multipel skleros (MS). Fynden stöder vikten av att behandla MS tidigt i sjukdomsförloppet då de angripna cellerna kan reparera skador, men inte ersättas av nya, enligt ny forskning från Karolinska Institutet och Uppsala universitet. Nervceller i hjärnan kommunicerar med varandra genom nervfibrer som bildar ett komplext nätverk. Många nervfibrer är isolerade av ett hölje som kallas myelin, som bidrar till att nervimpulser kan ledas väldigt snabbt. Myelin bildas inte av nervcellerna själva utan av en annan celltyp som kallas oligodendrocyt. MS är en sjukdom som orsakas…

Endometrios är en sjukdom som innebär att livmoderslemhinnan växer utanför livmodern. Ungefär var tionde kvinna drabbas av diagnosen och många får problem med långvarig smärta som behandlas med morfinpreparat. Dessa preparat kan i sin tur skapa beroende och leda till långa perioder av sjukskrivning. I en ny studie på Akademiska sjukhuset prövas mer aktiva rehabiliteringsinsatser för att möjliggöra för fler att komma tillbaka i arbete. – Dagens rehabiliteringsstöd räcker inte för en stor grupp kvinnor med endometrios. Vi ser att många faller tillbaka i sjukskrivning. Vår förhoppning är att läkemedelsbehandling i kombination med en mer långsiktig, arbetsinriktad rehabilitering ska minska…

Enligt Heidi Stensmyren, ordförande i Sveriges läkarförbund, välkomnar förbundet den fyrparti-överenskommelse som ser ut att bli resultatet av den långdragna regeringsfrågan. ”Överenskommelsen innebär flera steg framåt för Läkarförbundets politik”, menar hon. Överenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet som ligger till grund för den nya regeringen innebär en enligt Stensmyren en framgång för Sveriges läkarförbund. Detta på grund av den innefattar en primärvårdsreform, att rätten till fast läkare säkras och att tillgängligheten och valfriheten ska öka. Den innebär också satsningar på kompetensförsörjningen i vården, menar hon. – Den innebär, som vi tolkar den, att befolkningen ska få rätt att lista…

Embolektomi innebär att en kateter förs in via ljumsken, leds upp till hjärnan och tar bort blodproppen med ett sugverktyg. Samhällsvinsterna för varje embolektomi är stora – strokevården på Sahlgrenska Universitetssjukhuset sparade över hundra miljoner kronor åt samhället bara i fjol. Stroke är den tredje vanligaste dödsorsaken i Sverige och för dem som överlever är vägen tillbaka i regel lång och mödosam. Risken är stor att man drabbas av funktionsnedsättningar, men med moderna behandlingsmetoder förbättras oddsen att slippa besvär. Sahlgrenska sjukhuset var först med metoden Sahlgrenska Universitetssjukhuset var först i landet med embolektomier, även kallade trombektomier. Det är ett ingrepp…

Forskare vid Karolinska Institutet visar i en studie hur ett ökat intag av nitrat, som förekommer naturligt i flera typer av grönsaker, minskar fettinlagringen i levern. I dag finns inget godkänt läkemedel för behandling av sjukdomen, som kan utvecklas till livshotande tillstånd som skrumplever och levercancer. Fettlever, leversteatos, är en vanlig leversjukdom som drabbar cirka 25 procent av befolkningen. De vanligaste orsakerna är övervikt eller hög alkoholkonsumtion. Än så länge saknas ett läkemedel för att behandla sjukdomen, men nu har forskare från Karolinska Institutet visat hur ett ökat intag av oorganiskt nitrat kan förebygga fettinlagringen i levern. – När vi…

Efter årsskiftet ska team med akutläkare, sjuksköterska och undersköterska arbeta klinikobundet på akutmottagningen vid Akademiska sjukhuset. Syftet är att höja kompetensnivån och gynna arbetsmiljö, utbildningsklimat och omhändertagande av patienter. Det är måndag-torsdag som akutteamen kommer att vara på plats, dvs. då patienterna är som flest och behoven som störst. – Fler akutteam med specialiserade akutläkare anställda på akuten kan bidra till att förbättra arbetsmiljö och patientsäkerhet. Utöver övriga yrkeskategorier behövs akutläkare i den inledande bedömningen av patienterna, berättar Susann Järhult, akutläkare och ST-studierektor i akutsjukvård på Akademiska sjukhuset. Klinikoberoende team Susann Järhult berättar vidare att nya arbetssätt testats under tre…

Användning av liraglutid, ett läkemedel för behandling av typ 2-diabetes, är kopplad till lägre risk för hjärtinfarkt, stroke eller död i hjärtkärlsjukdom. Det visar en stor, nordisk studie. Antalet patienter med typ 2-diabetes ökar snabbt i världen. Hjärtkärlsjukdom utgör en allvarlig komplikation till diabetes och är en vanlig dödsorsak i patientgruppen. Diabetesläkemedlet liraglutid började användas kliniskt 2009. Det tillhör läkemedelsklassen GLP1-receptoragonister, sänker blodsockret och kan minska kroppsvikten. En tidigare klinisk studie har visat att liraglutid minskar risken för allvarliga hjärtkärlhändelser hos patienter med diabetes och etablerad hjärtkärlsjukdom eller hög hjärtkärlrisk. Det har dock varit oklart om dessa fynd också innebär…