Författare: Hälsorapporten

En i Sverige nyligen godkänd metod för att leta efter tidiga tecken på Alzheimers sjukdom med s.k. amyloid PET-kamera visar sig i en ny studie från Lunds universitet fungera lika bra som ryggvätskeprov. Nu hoppas forskarna på ett lyft för forskning och tidig behandling. De vanligaste verktygen som används i den svenska vården för att undersöka tecken på Alzheimers sjukdom är olika kognitiva minnestester samt datortomografi. Sedan några år finns även möjligheten att göra ett ryggvätskeprov som ökar chansen till tidig upptäckt. Än så länge är det dock bara patienter på minneskliniker som erbjuds testet. Det har länge funnits olika…

Ett internationellt forskarlag lett från Karolinska Institutet har för första gången kartlagt alla de gener som aktiveras under de första dagarna efter befruktningen av ett mänskligt ägg. ”Våra resultat sprider nytt ljus över hur den tidigaste utvecklingsfasen hos ett mänskligt embryo regleras”, berättar Outi Hovatta, professor vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik vid Karolinska Institutet. Studien, som publicerats i vetenskapstidskriften Nature Communications, ger en fördjupad förståelse för den embryonala utvecklingen hos människa – och forskarna hoppas att resultaten på sikt ska kunna leda till behandling mot bland annat infertilitet. 23 000 mänskliga gener En individs liv börjar med…

Leif Swärd, docent vid Göteborgs universitet och svenska fotbollslandslagets läkare, har forskat om tillväxt i höftleder och rygg sedan 1984 och tror själv att det faktum att det inte finns så mycket internationell forskning inom området kan vara en bidragande orsak till att han tilldelas SCIF:s pris på 100 000 kronor. – Så är det nog men jag är inte desto mindre väldigt hedrad och glatt överraskad över priset, kommenterar Leif Swärd, som är en av landets främsta idrottsortopeder, specialiserad inom området artroskopisk kirurgi, och som hjälpt flera framstående elitidrottare i Sverige och internationellt med sin idrottsforskning. Swärds forskning har…

Tidigare psykiatrisk forskning har identifierat ett antal ”riskgener” hos ungdomar som i kombination med svåra uppväxtförhållanden ökar risken för till exempel kriminellt beteende, depression eller alkoholmissbruk. Professor Kent Nilsson vid Centrum för klinisk forskning forskar i projektet SALVe kring hur dessa gener, vid rätt uppväxtmiljö, också kan vara av godo. De aktuella riskgenerna bärs enligt forskarna av omkring 20-30 procent av befolkningen. – Ja, och det nya är att vi nu kan se det omvända. Alltså hur de här generna ger en positiv effekt i bra uppväxtmiljö. Låt ett barn med ”riskgenerna” växa upp i en trygg och kärleksfull familj…

Efterfrågan på ekologiska livsmedel fortsätter öka, inte minst av hälso- och hållbarhetsskäl. Men bristen på råvaror gör att den svenska livsmedelsindustrin får allt svårare att möta konsumenternas ökade sug. – Allt fler företag inom den svenska livsmedelsindustrin strävar efter att bredda sitt sortiment av ekologiska livsmedel, men utvecklingen hotas av en ökande brist på råvaror, kommentar Carl Eckerdal, chefekonom på Livsmedelsföretagen. Enligt en enkät som Livsmedelsföretagen genomfört bland medlemsföretagen har ekologiskt blivit ett allt viktigare nischsegment för den svenska livsmedelsindustrin. Åtta av tio företag arbetar nu med att försöka bredda sitt ekologiska sortiment och vart tionde företag som i dag…

ViktVäktarna har låtit genomföra en Sifo-undersökning som visar att tre av tio svenskar dricker mindre nu än för tre år sedan. Endast åtta procent dricker mer. Anledningen är enligt Viktväktarna att man valt att bara dricka vid speciella tillfällen och att man tänker på sin hälsa. Undersökningen visar dessutom att drygt var tionde svensk är nykterist idag. Därmed konstaterar man att alkohol på flera sätt blivit en icke-trend i Sverige, inte minst bland de yngre. Det är framförallt de som är mellan 15-35 år som minskat sin alkoholkonsumtion: 42 procent i den åldersgruppen dricker mindre mot 23 procent av de…

I rapporten ”Hur mycket dricker svensken?”, som Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) presenterade i veckan, framgår att alkoholkonsumtionen sjönk med fyra procent 2014 jämfört med året innan. Under 2014 uppgick konsumtionen till 9,4 liter ren alkohol per invånare 15 år och äldre. Efter en viss nedgång under 2012 och en uppgång under 2013 är konsumtionen nu alltså tillbaka på 2009-2011 års nivåer. – Vi ser en stabilisering av alkoholkonsumtionen. Men sett över en tioårsperiod har konsumtionen minskat med elva procent. Det är framförallt resandeinförsel, smuggling och hemtillverkning som har minskat under den perioden, kommenterar Björn Trolldal, forskare vid CAN.…

Allt fler fysioterapeuter utgår från ett beteendemedicinskt förhållningssätt i behandling av patienter. Nyligen beviljades forskare vid Mälardalens högskola 4,6 miljoner kronor för att införa och utvärdera arbetssättet på kliniska verksamheter i Mälardalsregionen. Metoden är evidensbaserad och tar hänsyn till människors tankar kring skador och tillfriskande. – Målet med forskningsprojektet är att hitta systematik i införandet av ett beteendemedicinskt arbetssätt vid behandling av patienter med långvarig smärta, berättar Anne Söderlund, projektledare och professor i fysioterapi vid MDH. Beteendemedicin handlar om både den fysiska och psykosociala delen i undersökning och behandling och kan underlätta livet för människor med långvarig smärta. Träning av…

Akademiska sjukhuset införde nyligen en ny, minimalt invasiv metod för hjärtklaffbyte. Metoden innebär att en ny sorts aortaklaffprotes sätts in i hjärtat via hjärtspetsen utan hjärt-lungmaskin. Enligt Akademiska är målgruppen patienter som är alltför sköra för öppen kirurgi med hjärt-lungmaskin och där kärlsjukdom försvårar klaffinläggning via ljumsken. På sikt kan metoden användas även för andra hjärtkirurgiska ingrepp. På Akademiska är byten av hjärtklaffar den enskilt vanligaste hjärtoperationen. Drygt 300 patienter får en ny aortaklaff varje år via öppen kirurgi. – Sedan 2009 har även ett hundratal aortaklaffbyten gjorts via ljumsken i samarbete mellan thoraxkirurgi, kardiologi och radiologi. Vi ser en…

Ett forskarlag från Sverige och Frankrike har konstaterat att de benmärgsceller som normalt ger upphov till röda och vita blodkroppar även kan bilda fettväv. Resultaten har nyligen publicerats i vetenskapstidskriften Cell Metabolism. Alla röda och vita blodkroppar utvecklas från stamceller i benmärgen. Forskningsvärlden har dock länge varit oense om huruvida benmärgsceller även kan utvecklas till andra celltyper. I studien ville forskarna veta om celler från benmärgen skulle kunna utvecklas till fettceller. Problemet är enligt forskarna att det inte finns någon experimentell metod med vilken man kan bestämma ursprunget till en människas fettceller. Forskarna drog istället nytta av att det på…