Ny metod för behandling av lymfödem

0

En ny, mer skonsam behandling av lymfödem har införts av Akademiska sjukhuset. Förutom potentiell lindring av besvär finns en chans att patienterna botas från sin sjukdom.

Behandlingen innebär att man gör en koppling från de skadade lymfbanorna till mycket små vener (mindre än 0,8 mm stora) så att lymfan kan passera förbi stoppet. Man gör en så kallad ”lymfaticovenös bypass”.

Kan bota patienter med lymfödem

– Skillnaden jämfört med traditionell behandling med fettsugning eller kompressionsstrumpor är att man försöker återskapa funktionen i lymfsystemet och att behandlingen potentiellt kan bota patienter. Det är en klar fördel att behandlingen kan ges i dagkirurgi och på sikt utan att patienten behöver sövas, säger Maria Mani, plastikkirurg på Akademiska sjukhuset.

Målgruppen för behandlingen är i första hand personer med lymfödem i armar eller ben efter cancerbehandling, framförallt kvinnor som genomgått behandling för bröstcancer där lymfkörtlar opererats bort eller strålats. Ett kriterium är att lymfsystemet inte är helt skadat.

Vanligt efter cancerkirurgi

Lymfödem är en relativt vanlig komplikation efter bröstcancerkirurgi och strålning som både kan vara smärtsam och begränsa rörligheten. När man i samband med diagnostik eller behandling av bröstcancer tar bort bortlymfkörtlar i armhålan kan en komplikation bli att lymfflödet däms upp bakom skadade eller blockerade dränagevägar. När vätska samlas i omgivande vävnad uppstår en svullnad.

Efterhand bildar stillastående lymfa en så kallad fibros och fettomvandling som kan leda till en kraftig, bestående svullnad i armen. Lymfödem kan även uppstå i armar efter exempelvis behandling för malignt melanom eller i ben efter behandling för gynekologisk cancer eller trauma.

Internationellt etablerad metod

Den nya metoden för så kallade lymfatikovenösa anastomser innebär i korthet att plastikkirurgen kopplar om små, knappt millimeterstora lymfbanor till vener och bypassar området där det är stopp i lymfsystemet. Internationellt är metoden etablerad på flera håll i världen. För att ta hit metoden har man haft ett nära samarbete med universitetet i Maastricht som också deltog vid de första operationerna på Akademiska.

– Det gjordes försök med liknande metoder för 10–15 år sedan, men instrumenten var fortfarande för grova då. På senare tid har det utvecklats nya finare instrument, mikroskop och specialkameror som höjt precisionen avsevärt, berättar Maria Mani.

Källa: Akademiska sjukhuset

Om författaren

mm

Hälsorapporten är ett forum för hälsointresserade. Vi belyser vården och hälsofrågor ur alla synvinklar och lyfter fram starka personligheter som kan göra skillnad. Kontakta oss gärna på [email protected] om du har frågor eller vill tipsa oss om något.