”Nationell screening för prostatacancer behövs”

0

2 400 män dör i prostatacancer varje år. Det är sju gånger fler än antalet människor som dör i trafiken. Men om organiserad prostatacancerscreening införs nationellt uppskattar Prostatacancerförbundet att cirka 1 000 av dessa liv kan räddas varje år.

Prostatacancer ger inte några symtom innan den är långt framskriden, vilket gör sjukdomen förrädisk. Enligt Prostatacancerförbundet upptäcks 1 800 män för sent varje år i Sverige och dessa kan då endast erbjudas bromsande behandling. Förvisso finns numera nya läkemedel som förlänger livet för de drabbade, men de är fortfarande mycket dyra.

Medan det för exempelvis bröstcancer finns ett nationellt screeningprogram för kvinnor i åldrarna 40 till 74, finns fortfarande inget motsvarande för prostatacancer. Förklaringen till detta har traditionellt varit att metoderna för att upptäcka allvarlig prostatacancer hittills varit osäkra.

Proaktiv strategi hjälper fler med prostatacancer

– Införande av ett nationellt program för prostatacancertestning skulle inte bara förebygga onödigt lidande och för tidig död utan också bidra till att minska de höga kostnaderna för de nya läkemedlen. En mer proaktiv strategi med PSA-prov tillsammans med nya metoder skulle kunna minska dödligheten med 30–40 procent, berättar Calle Waller, vårdpolitisk talesperson för Prostatacancerförbundet.

Enligt förbundet går utvecklingen snabbt framåt just nu och man konstaterar att regeringen driver på genom att rekommendera regionerna att se över och utveckla prostatacancertestningen.

Calle Waller, på vilka sätt går utvecklingen snabbt framåt på vägen mot ett nationellt screeningprogram för prostatacancer?

– ”Snabbt” är kanske inte rätt uttryck. Allt är relativt, snarare hände ingenting tidigare. Alla var emot, även professionen. Numera förordar allt fler inom professionen screening men med bredare verktyg än PSA. Proppen sitter nu framförallt i administration och politik.

– Regeringen utmanande regionerna med pengar för att se över prostatacancer-diagnostiken och inleda försöksverksamheter. Politiska beslut har nu tagits i regionerna Skåne, Västra Götaland och Blekinge om att börja informera männen. Värmland driver sedan några år en egen modell med information till alla män i vissa åldrar. Trögt för övrigt.

Prostatacancercentrum vid S:t Göran i Stockholm har enligt uppgift lyckats förbättra diagnostiseringen av prostatacancer avsevärt genom användning av MR-kamera i kombination med andra tester. Exempel på fler nya metoder och tester att komplettera PSA-prov med vid en sådan screening?

– Man brukar använda uttryck som riskkalkylator eller algoritm. Det innebär att man väger samman olika faktorer för att öka precisionen i diagnostiken. Det Socialstyrelsen sagt är att man inte bedömer att PSA ensamt duger, vilket är rätt. En banbrytande metod är Sthlm3, som inledningsvis görs vid förhöjt PSA och är en sammanvägning av persondata, bloddata och gendata. Liknande finns i flera länder men används inte så vitt jag vet i Sverige.

– MR, som du nämner, eller rättare sagt bpMRT (biparametrisk magnetresonanstomografi) har i internationella studier visat sig vara en bättre förstametod än biopsi. Om man inte ser någon misstänkt förändring med sådan MR sätts ingen cancerdiagnos. Om man ser något så biopseras just det misstänkta området. I Stockholm har ett stort arbete lagts ned för att bygga en strategi med kombination av Sthlm3 och MR. Mycket lovande! Men enligt färska uppgifter har man kört fast i beslutsprocessen.

– De modeller som kommer att användas i försöksverksamheterna kommer att finnas på skalan från i stort sett bara PSA sammanvägt med kända faktorer som hur prostatan känns vid palpation, ålder, och släktskap till alltmer sofistikerade algoritmer. MR rekommenderas redan i nationella vårdprogrammet men bromsas lite på grund av varierande tillgång på kompetens och teknik.

När tror du att målet att rädda 1 000 liv varje år är uppnått, dvs. när har vi ett nationellt screeningprogram för prostatacancer?

– Min optimistiska prognos är att Socialstyrelsen tar beslutet att rekommendera screening 2025. Full effekt på dödligheten kommer att dröja ytterligare några år eftersom sjukdomen, även den mer aggressiva, utvecklas rätt långsamt. Men, som vi säger, dödligheten är redan nu sakta på väg nedåt som en följd av den betydligt högre diagnostiska aktiviteten sedan PSA-testet började användas brett i slutet av 90-talet.

– Inströmningen av nya livsförlängande läkemedel är också hög, vilket förstås har samma effekt, dvs. minskad dödlighet. Trots allt detta är sjukdomen fortfarande den cancerform som tar flest mäns liv, säger Calle Waller.

Fakta från Prostatacancerförbundet:

I Sverige får var sjunde man prostatacancer före 75 års ålder och idag lever 110 000 män med diagnosen. Det gör prostatacancer till Sveriges vanligaste cancersjukdom, vanligare än bröstcancer och lungcancer. De flesta har inga symptom alls i sjukdomens tidiga skede. Ju tidigare cancern upptäcks desto större är möjligheten att den kan botas.

Om prostatacancer upptäcks sent hinner cancern sprida sig i kroppen. Spridd prostatacancer innebär att metastaser bildas på andra ställen i kroppen, i första hand benstommen. Om det införs en nationell prostatacancertestning beräknar Prostatacancerförbundet att antalet som dör i prostatacancer kommer minskas med 30–40 procent, vilket betyder att 1 000 liv skulle kunna räddas varje år.

Läs tidigare intervju med Calle Waller här

Text: Mats Holmström

Om författaren

mm

Hälsorapporten är ett forum för hälsointresserade. Vi belyser vården och hälsofrågor ur alla synvinklar och lyfter fram starka personligheter som kan göra skillnad. Kontakta oss gärna på [email protected] om du har frågor eller vill tipsa oss om något.