Bort med skärmarna från sovrummet. Detta råd vill Pernilla Garmy ge till barn och föräldrar. Nu ska hon och kollegorna på Högskolan i Kristianstad kartlägga det eventuella sambandet mellan barns medievanor och deras sömn.
Barn får allt färre timmars nattsömn. För hundra år sedan sov barn i genomsnitt en timme längre än i dag. Pernilla Garmy är lektor i vårdvetenskap vid Högskolan Kristianstad och har en bakgrund som skolsköterska. Hon har på nära håll sett hur bristen på nattsömn kan påverka barn och ungdomar.
– Övervikt, sämre skolresultat, svårigheter att hänga med i den sociala interaktionen, sämre immunförsvar. Det finns många negativa sidor som kan associeras med minskade sömnlängder. Samtidigt är det individuellt, vissa är mer robusta än andra, säger hon.
Behovet av sömn sitter i våra gener
Även om sömnbehovet sitter i våra gener påverkas vi också av bland annat ljusinflöde. Vi behöver utsättas för ljus på dagen. Det pressar ner nivån av melatonin, som reglerar dygnsrytmen. På natten hjälper mörkret oss att få högre halt av detta hormon.
På senare år har dock nya ljuskällor trängt ända in i våra sovrum, i form av lysande skärmar och blinkande mobiler.
– Om man har en sådan skärm framför sig vid läggdags sänks nivån av melatonin. Likadant om man vaknar och kollar sms eller Facebook. En del ungdomar har mobilen under kudden för att alltid vara tillgänglig för sina vänner. Men varje gång den plockas upp förlängs vakenheten och det blir svårare att komma tillbaka till djupsömnen.
Fragmenterar sömn
Pernilla Garmy har under många år intresserat sig för hur den nya tekniken påverkar barns sömnvanor. Hon har nu inlett ett samarbete med Peter Hagell, professor i vårdvetenskap och Ann-Christin ”Lollo” Sollerhed, universitetslektor i idrott och hälsa, båda vid Högskolan Kristianstad. De ska inom ramen för forskningsplattformen Hälsa i samverkan följa upp en enkätstudie genomförd bland skolbarnen i Lunds kommun åren 2008 och 2009. De kommer också låta skolsköterskor i sex kommuner i nordöstra Skåne förmedla enkäter till sina åttondeklasser.
– Det blir en longitudinell studie, där vi bland annat vill undersöka om de skärm- och sömnvanor som eleverna har idag, påverkar deras hälsa om tre år.
Pernilla Garmy betonar dock att detta inte bara handlar om barn och ungdomar.
– Hela befolkningen fragmenterar sin sömn genom att spela, skicka sms eller kolla sociala medier. Vi vuxna behöver ta ansvar och sätta gränserna, men vi måste också försöka vara goda förebilder.
Själv är hon försiktig med att ge definitiva rekommendationer vad gäller skärmtider. Hon har själv barn och vet att vardagen inte är svart eller vit.
– Det kan vara stor skillnad mellan att spela ett blinkande dataspel, göra sina skoluppgifter och att läsa en e-bok i sängen. Man kan snarare tillämpa den klassiska tallriksmodellen: om man varit ute och rört på sig, så är det inte skadligt att tillbringa en stund vid skärmen. Däremot brukar jag uppmana såväl barn som vuxna att försöka ha det så skärmfritt som möjligt i sovrummet.
Text: Kerstin Weman Thornell
