”Det är tyvärr inte förvånande att bara 11 procent uppger att de kan vara helt öppna med sin hiv”. Det konstaterar Christian Antoni Möllerop, vice förbundsordförande i RFSL, i samband med att Folkhälsomyndigheten i dagarna släppte rapporten ”Att leva med hiv” där cirka 1000 personer har deltagit i en studie kring livskvalitet och stigma.
Trots att många av respondenterna skattar sin livskvalitet som hög, återstår ett flertal problem som stigma, okunskap och en smittskyddslagstiftning som inte svarar till den kunskapen vi har om överföringsrisker, enligt rapporten.
Enbart 11 procent av studiens respondenter anger alltså att de kan vara helt öppna med att de lever med hiv och 42 procent skulle vilja vara mer öppna med sin hiv-status än vad de är idag. Den gruppen som skulle vilja vara mer öppna hade också en lägre livskvalitet än övriga respondenter. En stor majoritet av alla män som har sex med män tyckte även att deras sexliv hade försämrats efter hiv-diagnosen. En stor andel av de som inte har någon fast partner uppgav enligt studien att de hade blivit avvisade sexuellt på grund av sin hiv.
– Det är inte heller förvånande att så många uppger att deras sexliv har försämrats. Detta vittnar om den enorma okunskapen som fortfarande finns kvar om hiv, säger Christian Antoni Möllerop.
Den gällande smittskyddslagen från 2004 innehåller ett antal olika förhållningsregler som delges personer som nyligen fått hiv. En av dessa regler är den så kallade informationsplikten. Ett av regeringens argument för att behålla en informationsplikt i lagstiftningen 2004 var att man ansåg att det oavsett medicinsk behandling och säkrare sex-praktiker alltid kvarstod en risk för att överföra hiv till någon annan i ett sexuellt möte.
I oktober 2013 lanserade Folkhälsomyndigheten kunskapsunderlaget ”Smittsamhet vid behandlad hivinfektion”. Där slår myndigheten fast att risken för att överföra hiv genom sexuell kontakt vid välfungerande behandling, när kondom används, är närmast obefintlig. Risken bedöms även som mycket liten om kondom inte används.
– I Sverige har över 95 procent av de som fått en hiv-diagnos en välfungerande behandling. Forskning visar däremot att det kan leva över 1 500 personer i Sverige som inte vet om sin hiv-status. De som inte vet om sin status går heller inte på någon behandling och i de flesta fall är det dessa som överför viruset till någon annan. För dessa gäller förstås heller inte någon informationsplikt då de inget vet och därför heller inget har att berätta, konstaterar Christian Antoni Möllerop.
Folkhälsomyndighetens studie indikerar att informationsplikten påverkar personer som lever med hiv avsevärt. RFSL anser att låg kunskap om överföringsrisker bland befolkningen och en lagstiftning som representerar den kunskap man hade om hiv på början av 2000-talet bidrar till försämrade levnadsvillkor, men även till att upprätthålla stigma.
– Att ständigt leva med en oro över att bli polisanmäld, hotad eller avvisad påverkar självklart en människas välmående negativt. RFSL har i ett flertal år arbetat för en översyn av lagen och att den så kallade informationsplikten för personer som lever med hiv måste avskaffas. Ett av skälen är det faktum att de som lever med hiv i Sverige, och som vet om sin status i princip inte kan överföra viruset till någon annan. Förhållningsreglerna motsvarar inte verkligheten, säger Christian Antoni Möllerop.
