Psykologen, författaren och föreläsaren Titti Holmer gjorde succé med debutboken Lycka nu. Hon brinner för att motivera personer att undvika stress och psykisk ohälsa genom ökad medvetenhet i nuet och att prioritera det som är viktigast för att hitta rätt balans. Hon är både en pionjär och en auktoritet inom mindfulness, som idag är ett etablerat begrepp inom psykologin.
Intresset för psykologi, andlighet och mindfulness hade Titti redan som barn.
– Det stämmer. Jag har alltid haft ett intresse av att samtala med människor och lyssna på deras livshistorier. Det tror jag är anledningen till att jag har valt att jobba med det här. Jag har också flera i släkten som har yrken där samtal är ett betydande inslag. Jag jobbar lösningsorienterat med att ge människor konkret och tydlig kunskap som vägleder till ett rikare liv med bättre förmåga att hantera stress.
”Mindfulness har spritt sig explosionsartat”
Sedan 2005 arbetar Titti Holmer deltid som psykolog på vårdcentral i Göteborgstrakten. Under våren börjar ett nytt kapitel då hon lämnar primärvåren för att istället börja arbeta deltid inom företagshälsovården.
– Det blir jättespännande, här har jag ju möjlighet att påverka även arbetsgivare och den arbetsmiljö där människor tillbringar en stor del av sina liv. Det känns hoppfullt, säger hon.
Resten av tiden ägnar hon åt sin egen verksamhet som innebär att hålla kurser i mindfulness för företag och att föreläsa i hela landet. Men även Titti hade en period av sökande innan hon bestämde sig för att läsa till psykolog.
Jag funderade mycket under tiden efter gymnasiet i mitten på 90-talet. Jag började läsa religionsvetenskap och senare bland annat socialpsykologi och litteraturvetenskap. Jag bestämde mig till slut för att läsa till psykolog och var färdigutbildad 2003. Med tanke på mitt intresse för andliga frågor är det ganska logiskt att jag redan under den tiden intresserade mig för mindfulness, som då fortfarande var ett ganska okänt begrepp. Det var under 90-talet som intresset för mindfulness och acceptans började sprida sig inom psykologin.
Personlig utveckling för att minska psykisk ohälsa och stress
– Idag har begreppet mindfulness spritt sig explosionsartat. Det finns hur mycket forskning och publicerade artiklar som helst om mindfulness och dess effekter. Så när jag startade på allvar i Göteborg var min inriktning högaktuell vilket gjorde att jag hade lätt att få fram mina budskap.
Idag har Titti alltså tre yrkesmässiga roller men mindfulness är ett viktigt inslag i samtliga.
– Ja, jag jobbar dels med personlig utveckling men också med psykoterapi. Mindfulness använder jag som en röd tråd mellan dessa delar för att hjälpa människor att skapa en förändring i nuet och må bättre. Jag försöker motivera dem att göra medvetna val i livet. Vi människor är unika men också väldigt lika genom att vi på många sätt har samma behov. Vi behöver exempelvis relationer som fungerar och vi behöver klara av att hantera konflikter.
Mindfulness är att fokusera på nuet
Många är också belastade av stress, distraherade och ständigt uppe i varv. Dessa personer försöker jag lära att göra en sak i taget, att sortera ut det som är viktigt och att lära sig säga nej till mindre viktiga aktiviteter.
– Det är också vanligt att drabbas av ångest eller att de tappar glädjen i livet. Människor behöver ofta lära sig att lugna sig själva både i kropp och tanke. Eller om man är nedstämd och passiv blir det viktigt att tillsammans hitta det som en tänder en gnista i dessa personer. Det som gör att man vill gå upp på morgonen och känna glädje istället för att låta tiden gå och tycka allt är mörkt, berättar Titti.
Enkelt uttryckt, vad är mindfulness?
– Det handlar om att kunna fokusera på det som är just nu, till exempel att du just nu lyssnar på min röst. Att inte låta inre tankar ta över. Samt att kunna avgöra vad som är viktigt, lära sig tacka nej till det som inte är viktigt och inte gå på högvarv hela tiden.
Varför har så många problem med det?
Idag är vi ständigt uppkopplade, kan alltid nås och vi tenderar att göra som vi uppfattar att andra gör och förväntas lägga upp bilder på sociala medier som bevis. Vi får för lite motion och planerar in för lite vila. Trycket på arbetsplatser ökar, vi förväntas göra mer arbete på kortare tid och tar inga riktiga pauser. Resten av dagen och kvällen fyller vi sedan med aktiviteter. Det är inte alla människor som klarar detta i längden.
– Det vi behöver är att komma ner i varv för att komma på vad som egentligen är viktigt för oss. När man lyckas planera sin tid och se till att få vila under dagen, det är då man kommer i kontakt med sina värderingar och vad som är viktigast. Det kan vara bättre att ta en promenad med barnen än att stressa iväg på någon annan aktivitet. Därför är det viktigt att lära sig säga nej till saker.
– Det är populärt med ”att göra-listor” men man borde istället skriva en lista på vad man inte ska göra för att i slutändan känna mindre stress och mer glädje. Det är sådana saker jag hjälper till med, både i min praktik som psykolog och som kursledare och föreläsare.
2010 släppte du succéboken ”Lycka nu” och tre år senare kom uppföljaren ”Förändringskoden”. Vad skiljer böckerna åt och har du planer på fler?
– ”Lycka nu” handlar om grundläggande sätt att använda mindfulness till att känna mer glädje i livet. ”Förändringskoden” går mer in mer konkret på hur du skapar och motiverar dig själv till en förändring och sedan genomför den. Den boken gav jag ut på eget förlag så den har inte spritts lika mycket som debuten. Jag skulle gärna skriva en bok om barn och föräldraskap eller om ledarskap och arbetsliv kopplat till mindfulness också. Det känns som viktiga ämnen så jag hoppas att det blir av i framtiden.
Hur ska vi få den ökande trenden med stress och psykisk ohälsa i samhället att vända?
– Jag tycker att det finns positiva indikationer. Om kroppen mår bra, mår själen bra och jag ser idag ett ökande intresse för hälsa, yoga och mindfulness samt en stigande medvetenhet om hur vi äter och vikten av att vi rör oss. Jag tror också att vi kommer utveckla nya smartare sätt att arbeta på och metoder för att minska den arbetsrelaterade stressen. Ibland måste det bli värre för att bli bättre men jag vill ändå tro tror att utvecklingen går åt rätt håll, säger Titti Holmer.
