”Sköldkörtelsjukdomen Hypotyreos orsakas oftast av autoimmunitet vilket betyder att det egna immunförsvaret angriper kroppens organ. Förutom att hitta rätt medicinering är det därför av stort värde att själv söka efter grundorsaker till sin sjukdom för att få hjälp att må bättre”, säger Sköldkörtelföreningens ordförande Nadja Öström.
Grundorsaken till diagnosen hypotyreos kan man bland annat hitta genom att ha koll på blodvärden, kosten, eventuella brister och stressfaktorer. Nadja Öström berättar också att det i många fall är krångligt och tar lång tid att få diagnoserna Hypotyreos och Hashimotos sjukdom.
Antikroppar säger mer om din sjukdom
Det beror bland annat på att spannet på sköldkörtelhormonet som man mäter, TSH, är så pass brett. Friska personer ligger egentligen mycket lägre i TSH-värde än gränsvärdena för misstänkt hypotyreos. Vid infektioner kan värdet öka men det tar lång tid innan det syns. Eftersom det är så vanligt att diagnosen orsakas av autoimmun sjukdom så behöver man därför snarare kontrollera nivån av antikroppar redan vid lätt förhöjt TSH-värde .
– Det man då undersöker är ur hur förhållandet mellan lagringshormonet T4 och det aktiva hormonet T3 ser ut. Kroppen omvandlar T4 till T3 vilket innebär att om T3 är för lågt så har man svårt med den omvandlingen. Det kan t.ex. bero på brist på järn, magnesium eller kortisol, förklarar Nadja Öström.
Letade orsaker till sin Hypotyreos – blev kostrådgivare
För Nadja själv tog det 10 år att få diagnoserna Hypotyreos och Hashimotos sjukdom. Under de kommande åren efter diagnos, då hon till slut kom fram till rätt medicinering, hann hon också med att utbilda sig till kostrådgivare. Ett resultat av att hon själv började leta orsaker till sin sjukdom.
– Ja, eftersom min kropp inte svarade på standardbehandlingen Levaxin började jag desperat söka efter information. Jag köpte böcker i ämnet och hittade bland annat exempel på personer som ”ätit sig friska” från sin sjukdom. Genom att lägga om min kost till mer naturlig mat gick jag ner de 10 kg jag hade gått upp av Levaxin-behandlingen och intresset växte. I samma veva gick jag också över till att ta medicin som höjde mitt T3-värde vilket gjorde att jag mådde mycket bättre.
Många svar finns i tarmen och dess bakterieflora
– I mitt och många andras fall har det alltså varit en lång process. Lösningen för mig har varit en kombination av att individuellt anpassad kost och träning, stresshantering, medicinering och att ständigt vara påläst och uppdaterad om min sjukdom. Medicineringen har varit otroligt viktig men jag har också hittat den kostsammansättning som passar mig bäst vilket har varit till stor hjälp!
Fler och fler forskningsrapporter tyder på att grunden till en rad folksjukdomar och andra besvär finns i tarmen. Detta är något som Nadja tagit fasta på.
Ja, otroligt mycket handlar om tarmen och dess bakterieflora, det fördjupar jag mig mycket i just nu. Det handlar t.ex. om intolerans mot proteiner som gluten, kasein och vassle, inflammationer i tarmen, bakterier och/eller parasiter. Här handlar det mycket om att testa sig fram. Plocka bort ingredienser och se hur man reagerar om man lägger till dem i kosten igen. Stress är också en otroligt viktig faktor, precis som att ligga på rätt nivå vad gäller rörelse och träning.
