Hur påverkar arbetsmiljön de skolanställda psykologiskt, hur uppfattar de i slutändan sitt yrkesval och kan de utnyttja sina rättigheter för att känna sig trygga med gällande lagar och med de stora förändringar som sker? Det är några av de frågor som projektet ”Hot och våld i skolan – är lärare rättslösa?”, lett av sociologiprofessor Antoinette Hetzler vid Lunds Universitet, ska ge svar på.
Antoinette Hetzler disputerade i sociologi vid University of California, Santa Barbara, och genom ett tidigare forskningsprojekt där hon studerade de sociala förändringsprocesserna i Sverige blev hon rekryterad till Sverige och Lunds Universitet i slutet av 70-talet. 1993 utnämndes hon till professor i sociologi och är idag en av landets främsta experter på socialpolitik och det svenska välfärdssamhället.
– Sverige är väldigt spännande när det gäller den här typen av frågor, inte minst i jämförelse med USA och det finns också en hel del likheter mellan länderna. Mitt nuvarande projekt har också sitt ursprung i en jämförande undersökning av konflikter i skolan i Sverige, i ett ”US Rights”-projekt som genomförts av kollegor vid University of California, Berkeley, berättar Antoinette Hetzler, och fortsätter:
– Det handlar både om migration och konflikter i skolan samt hur lärare och andra skolanställda hanterar de stora förändringar som sker och har skett, inte minst under senare år. Många gånger förstår man inte hur vardagslivet på skolorna är idag, det vill säga ur ett psykosocialt perspektiv. Precis som i USA så råder det också en stor osäkerhet bland lärare kring hur man ska hantera problem som hot och våld i skolan, inte minst för att man är rädd för att bli anmäld då den här typen av ärenden, som hanteras av Skolinspektionen, riskerar att vändas mot läraren själv som i sin tur inte vill bli utpekad.
Studerar åtta skolor
Forskningsprojektet finansieras av Riksbankens Jubileumsfond och innefattar såväl rättssociologi som organisationssociologi och syftar till att besvara frågeställningar som vilken roll rätten spelar i skolorganisationen och hur arbetsmiljön mellan skolor i olika socioekonomiska miljöer varierar.
– Ja, och kanske framförallt hur arbetsmiljön påverkar de skolanställda psykologiskt och hur de i slutändan uppfattar sitt yrkesval. Osäkerheten blir större om man inte utnyttjar sina rättigheter och då blir också arbetsmiljön svår att hantera. Traditionellt sett kan man också konstatera att det är tydligt organiserat inom skolan hur man ska lära ut men det finns få riktlinjer kring de skolanställdas arbetssituation.
– I projektet studerar vi åtta olika skolor och analyserar 1200 rapporter om hot och våld som inlämnats till Arbetsmiljöverket mellan 2012-2014, och vi genomför follow-along-studier vid miljöinspektioner på utvalda skolor. Forskningen är både teoretisk och praktisk och syftet är förstås att i förlängningen förbättra skolornas arbetsmiljö, berättar Antoinette Hetzler.
Ökande sortering bland elever och lärare
De åtta skolor som forskarna följt är grundskolor, jämnt fördelade efter olika socioekonomiska förutsättningar och med olika grad av förändringsprocesser och integrationsbehov. Antoinette Hetzler ser stora skillnader beroende på respektive skolas grundförutsättningar gällande förändringsprocesser och integrationsbehov, men samtidigt likheter vad det gäller lärarnas uppfattning av sitt yrkesval.
– Ja, oavsett förutsättningar så är det få lärare som skulle göra om sitt yrkesval enligt våra studier vilket givetvis är oroväckande. Det sker en deprofessionalisering vilket bland annat gör att man har svårt att se en framtid för sitt yrke. Osäkerheten och en många gånger tuff arbetsmiljö kan också medföra att man som lärare börjar ifrågasätta sin egen kompetens och därmed också sin framtid. Det är ett tydligt resultat av forskningen som vi har noterat.
– Ett annat är att en ökande sortering bland elever sker och skolorna efterfrågar mer stödpersonal, personal som många gånger inte är utbildad att ta hand om dessa barn på bästa sätt. Idag har vi många barn med bokstavsdiagnoser och ett ökande antal som vänder sig till BUP. Det är också mer sannolikt för outbildad personal att utsättas för olika typer av våld eller olyckor. Sorteringen sker i förlängningen också bland lärarna på så sätt att de som har kompetensen att ta hand om klassen inte alltid delar med sig av kunskapen till andra kollegor, berättar Antoinette Hetzler.
Strategiskt våld
I analysen av forskningsmaterialet såg Antoinette Hetzler en annan typ av hot och våld riktat mot lärare. Detta våld utgick från den psykosociala organiseringen av arbetsplatsen, exempelvis känslan av att ha en trygg anställning och möjlighet till personlig utveckling under det ömsesidiga samspelet kollegor emellan och det vardagliga arbetet inom skolan. Analysen av lärares beskrivning av arbetsrelaterade sjukdomsbesvär som rapporterats till Arbetsmiljöverket visade ofta att de i slutändan ifrågasatte sin kompetens som lärare och den egna yrkesidentiteten.
– Begreppet ”strategiskt våld” har utvecklats för att beskriva det icke-fysiska våld kollegor använder mot varandra i skolan och hur arbetsplatsens organisation används i processen. Det handlar om en psykosocial skada, men detta är lika illa för en lärare som en fysisk skada då strategiskt våld slår mot lärarens yrkesidentitet, förklarar Antoinette Hetzler.
Forskningsprojektet har kommit halvvägs och fortlöper fram till 2017.
– Men redan nu vill vi bidra med våra on-going forskningsresultat till ett internationellt samtal, inte minst med tanke på att den integrationssituation vi har gör frågorna än mer viktiga. Vi har kommit långt och ämnet är angeläget och aktuellt, konstaterar Antoinette Hetzler.
