Facebook Twitter Instagram
    Aktuellt
    • Övervikt vid 20 ökar risken för åderförkalkning
    • Våldsutsatta kvinnor får tidigare hjälp i Skåne
    • Jasmines dubbelliv gav PTSD – posttraumatiskt stressyndrom
    • Är så kallad ofarlig fetma en myt?
    • 82 av 88 operationsköer borta på Karolinska
    • Vegokött visar bristande upptag av viktiga näringsämnen
    • Cellterapi kan bevara insulinproduktionen vid typ 1-diabetes
    • Alzheimers kan diagnostiseras innan symtom uppstår
    Hälsorapporten
    • Hem
    • Senaste nytt
    • Kategorier
      • Vården
      • Kost och näring
      • Forskning
      • Psykologi
      • Fysioterapi
      • Träning & Fysiologi
      • Debatt
      • Krönikan
    • Om Hälsorapporten
    • Experterna
    • Föreläsare
    • Kontakt
    Hälsorapporten
    You are at:Home»Forskning»Effektivare behandling mot SLE i sikte
    ELE
    Niklas Hagberg, forskare. Foto: Akademiska sjukhuset

    Effektivare behandling mot SLE i sikte

    0
    By Hälsorapporten on 11 maj, 2018 Forskning

    Personer med den autoimmuna reumatiska sjukdomen SLE kan även ha arvsanlag som ökar risken för svår njursjukdom och stroke. Ny forskning vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet visar hur dessa arvsanlag påverkar funktionen hos immunceller, vilken man hoppas kan leda till nya alternativa läkemedel för patienter med en viss riskgenvariant.

    Forskningen uppmärksammades med anledning av internationella SLE-dagen 10 maj.

    – Detta är den första studie som visar att patienter som bär på en viss riskgenvariant i STAT4, har en ökad känslighet för överaktivering av T-celler som driver på inflammationsprocessen vid sjukdomen. Förutom en ökad risk att utveckla sjukdomen och få ett svårare förlopp, löper dessa personer ökad risk för akut njurinflammation och stroke, berättar Niklas Hagberg, forskare inom reumatologi vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet.

    SLE drabbar främst kvinnor

    I studien har forskarna även funnit att T-celler från SLE-patienter med denna specifika riskgenvariant svarar bra på en substans som är kandidat till nya läkemedel, en så kallad selektiv Januskinashämmare.

    – Bättre förståelse av hur riskvarianter i gener i immunsystemet påverkar cellulära funktioner kan förhoppningsvis leda till att vi i framtiden kan dela in patienterna i flera grupper som svarar på olika behandlingar och därmed erbjuda effektivare terapier, fortsätter Niklas Hagberg.

    SLE (Systemisk lupus erythematosus) är en autoimmun reumatisk sjukdom som till 90 procent drabbar kvinnor. Vid sjukdomen uppstår inflammation i flera organ och vävnader. Hos vissa kan till exempel njurar, hjärta och lungor angripas, medan andra främst har symtom från hud, leder och benmärg.

    Arvsanlag har betydelse

    Interferon spelar en nyckelroll i sjukdomsprocessen. Proteinet produceras av kroppens celler som svar på attacker av virus, cancerceller och parasiter. Vid SLE sker en överproduktion som stimulerar immunsystemet och underhåller sjukdomsprocessen. Det är däremot oklart hur den onormala immunaktiveringen ska brytas utan att patienten drabbas av biverkningar.

    Att arvsanlag har betydelse är numera också känt. Forskare i Uppsala har bidragit till att identifiera mer än 25 av de drygt 100 gener som är kopplade till ökad risk för SLE. Dessa gener kan dock endast förklara mindre än 30 procent av den totala ärftliga sjukdomsrisken och det är ännu okänt hur majoriteten av riskgenerna påverkar immuncellerna.

    FAKTA: SLE

    • En autoimmun reumatologisk sjukdom som leder till smärta och ledinflammation i flera organ och vävnader.* SLE (Lupus erythematosus) betyder ”rött vargbett”. Ett vanligt kännetecken är röda, fjärilsformade utslag över näsan och kinderna.
    • Sjukdomen börjar ofta med ledsmärtor (artrit), förstorade lymfkörtlar, njurpåverkan, muskelsmärtor, kronisk trötthet och feber.
    • Sjukdomen är vanligare hos kvinnor (90 procent av de drabbade). För kvinnor i 35-44 årsåldern är risken 50 gånger högre än i befolkningen i stort.
    • De vanligaste dödsorsakerna vid SLE är hjärtsjukdomar och åderförkalkning i hjärtats kranskärl eller hjärnan. De senaste årens forskning har visat att SLE-patienter löper tio gånger högre risk att drabbas av hjärtinfarkt.

    Källa: Akademiska sjukhuset

    • Facebook
    • Twitter
    • Google+
    • LinkedIn
    mm
    Hälsorapporten
    • Website

    Hälsorapporten är ett forum för hälsointresserade. Vi belyser vården och hälsofrågor ur alla synvinklar och lyfter fram starka personligheter som kan göra skillnad. Kontakta oss gärna på [email protected] om du har frågor eller vill tipsa oss om något.

    Related Posts

    Övervikt vid 20 ökar risken för åderförkalkning

    Är så kallad ofarlig fetma en myt?

    Alzheimers kan diagnostiseras innan symtom uppstår

    Våra samarbetspartners:
    Våra samarbetspartners:
    • Aktuellt
    11 mars, 2023

    Våldsutsatta kvinnor får tidigare hjälp i Skåne

    Senaste inläggen
    • Övervikt vid 20 ökar risken för åderförkalkning
    • Våldsutsatta kvinnor får tidigare hjälp i Skåne
    • Jasmines dubbelliv gav PTSD – posttraumatiskt stressyndrom
    • Är så kallad ofarlig fetma en myt?
    • 82 av 88 operationsköer borta på Karolinska
    Följ oss på Facebook
    • Facebook
    • Forskning
    13 mars, 2023

    Övervikt vid 20 ökar risken för åderförkalkning

    24 januari, 2023

    Är så kallad ofarlig fetma en myt?

    22 november, 2022

    Alzheimers kan diagnostiseras innan symtom uppstår

    18 september, 2022

    ADHD ger högre risk för hjärt-kärlsjukdomar

    Om oss

    Hälsorapporten är ett forum för alla hälsointresserade och ska ta upp ämnet ur alla dess synvinklar. Eftersom alla är intresserade av sin egen och/eller någon annans hälsa på ett eller annat sätt så riktar sig Hälsorapporten till alla läsarkategorier och åldersgrupper vilket gör att vi skiljer oss från andra publikationer inom hälsoområdet som ofta har en specifik målgrupp och läsarkrets. Välkommen!

    Senaste inläggen
    • Övervikt vid 20 ökar risken för åderförkalkning
    • Våldsutsatta kvinnor får tidigare hjälp i Skåne
    • Jasmines dubbelliv gav PTSD – posttraumatiskt stressyndrom
    • Är så kallad ofarlig fetma en myt?
    • 82 av 88 operationsköer borta på Karolinska
    Kontakta Hälsorapporten

    För att kontakta redaktör Mats Holmström, övriga skribenter, gästskribenter eller experter, maila: [email protected]

    Vid frågor direkt till experterna, maila redaktionen med expertens namn i ärenderutan. Redaktionen vidarebefordrar frågan till respektive expert som återkommer med svar så fort denne har möjlighet.

    Copyright &copy Hälsorapporten
    • Tipsa redaktionen
    • Samarbeta

    Type above and press Enter to search. Press Esc to cancel.