Vården kräver resurser för att klara av utmaningarna

0

”Regeringens statsbudget för 2018 innehåller flera lovvärda satsningar ur ett läkarperspektiv. Bland annat satsningar på förlossningsvården, psykiatrin, en utbyggd läkarutbildning, en patientmiljard för att korta väntetiderna i vården och två miljarder årligen för att förbättra arbetsvillkoren för vårdanställda. Men det finns grus i maskineriet.” Det skriver Heidi Stensmyren, ordförande i Sveriges Läkarförbund, i ett debattinlägg.

Det tydliga budskapet är att det går bra för Sverige. Statsfinanserna är stabila, det är högkonjunktur och hjulen snurrar på. Men ja, det finns grus i maskineriet. Vården har stora problem med finansiering, samordning, tillgänglighet och kontinuitet. Utmaningar som budgetpropositionen varken ger långsiktiga eller tillfredsställande svar på.

”Att vården måste fungera är inte rocket science”

Det är vare sig en hemlighet eller rocket science att ett land som ska fixa detta behöver en välfungerande primärvård. Men i 50 år har primärvården varit underdimensionerad och i 50 år har Läkarförbundet påtalat detta. Läkar-patientkontinuiteten saknas och arbetsförhållanden är så pressade att runt hälften av läkarna verksamma inom primärvården har gått ner i arbetstid för att orka med. Det är tydligt att regeringen delar bilden av att primärvården behöver stärkas, men i budgeten märks detta tyvärr desto mindre.

Att kurera primärvården kommer kosta – läs pengar! Att ytterligare medel avsätts är helt nödvändigt. Därför välkomnar vi den aviserade Patientmiljarden. Men vi ska ha klart för oss att detta är småpengar i sammanhanget. Vårdens problem löses inte med en enstaka miljard, som dessutom ska användas till att ta fram kontrakt. Vad som krävs är en genomgripande reform som garanterar befolkningen en tillgänglig primärvård. Och det finns inga genvägar utan här krävs läkare av kött och blod som kan arbeta på riktiga tjänster.

Vårdanställda behöver en bättre arbetsmiljö

Vårdens arbetsmiljö är tyvärr stressig, med stort ansvar och ofta små möjligheter att påverka vår vardag. Detta vidkänns i regeringens budget som tillsätter två miljarder årligen mellan 2018–2021 för att förbättra arbetsvillkoren för vårdanställda. De två miljarderna är öronmärkta för att förbättra personalsituationen, utveckla arbetsmiljön och vidareutbilda personalen. Denna satsning måste verkligen omsättas till åtgärder som ger konkreta resultat och inte försvinner in i ett svart hål.

Därför är det viktigt att läkarföreningarna i hela landet blir inbjudna till bordet för att vara med i diskussionen om vart behoven är som störst. Vi behöver en bättre arbetsmiljö så att vi kan ge en bättre vård till de som behöver det.

Ansvar för välfärdens finansiering

Budgeten innehåller även en satsning på att bygga ut läkarutbildningen med 440 platser till 2023. Under 2018 tillkommer 40 nya helårsplatser. Det är positivt och välkomnas av Läkarförbundet – under förutsättning att kvaliteten i grundutbildningen upprätthålls. Det löser dock heller inte vårdens problem eftersom de riktiga flaskhalsarna som skulle behöva lösas är antalet AT och ST-platser, och där saknar budgeten åtgärder.

Slutligen är det flera faktorer, där den demografiska utvecklingen är särskilt betydelsefull, som innebär att finansieringen av hälso- och sjukvården står inför stora utmaningar. Detta är ett sedan länge välkänt faktum för våra folkvalda, men när jag läser budgeten saknar jag besked om hur finansieringen av den svenska välfärden ska lösas på längre sikt. Därför vädjar jag än en gång till regeringen att tillsätta en parlamentarisk kommitté för välfärdens framtida finansiering och landets partier från höger till vänster att ta sitt ansvar.

Text: Heidi Stensmyren, ordförande i Sveriges läkarförbund

Om författaren

mm

Hälsorapporten är ett forum för hälsointresserade. Vi belyser vården och hälsofrågor ur alla synvinklar och lyfter fram starka personligheter som kan göra skillnad. Kontakta oss gärna på [email protected] om du har frågor eller vill tipsa oss om något.