Forskare vid Linköpings universitet har hittat ett enzym som inte produceras i tillräcklig mängd i framlobernas celler hos alkoholberoende människor. ”När för lite av detta enzym produceras skickas inga effektiva signaler från de celler som ska stoppa impulsen att dricka alkohol”, berättar professor Markus Heilig, som har varit forskningsledare i projektet.
Bristen på enzymet, som kallas PRDM2 leder alltså tilll att impulskontrollen bryts ner hos dessa personer. Upptäckten, som nu publiceras i Nature-tidskriften Molecular Psychiatry, rankad som nummer ett inom psykiatrin, kan innebära helt nya möjligheter att behandla alkoholism, menar forskarna.
– Vi har arbetat hårt för det här. Enzymet PRDM2 har man tittat på inom cancerforskningen, men vi har inte vetat att det fyller en funktion i hjärnan, fortsätter Markus Heilig som är professor i psykiatri och föreståndare för Centrum för social och affektiv neurovetenskap, CSAN, vid Linköpings universitet.
Heilig och hans forskargrupp kopplar samman forskning om alkoholism och andra beroendesjukdomar med avancerad hjärnforskning. Man har länge misstänkt att alkoholberoende människor har en försämrad funktion i hjärnans framlober, men har inte vetat vilka biologiska mekanismer det är som styr. Det är just den molekylära mekanismen forskargruppen, där såväl forskare vid Linköpings universitet som amerikanska universitet ingår, nu har identifierat.
Om vår frontalfunktion är nedsatt har vi svårt att reglera impulser. En person med funktionen intakt kan gå förbi ett ölställe en varm dag och tänka att ”det vore gott, men jag kan inte ta en öl nu för jag ska tillbaka till arbetet”. En alkoholberoende människa har inte tillräcklig impulskontroll för att låta bli – ”det är varmt och jag är törstig”.
– PRDM2 styr aktiviteten i ett flertal gener som är nödvändiga för en effektiv signalering mellan nervceller. När för lite enzym produceras skickas inga effektiva signaler från de celler som ska stoppa impulsen, berättar Markus Heilig.
Det är flera års forskning som ligger bakom genombrottet, berättar forskarna. Forskningen, där Estelle Barbier, förste forskningsingenjör vid CSAN, haft en central roll, har visat att alkoholberoendet hos råttor leder till att produktionen av enzymet PRDM2 stängs av och att det i sin tur leder till att impulskontrollen försvinner. Försöksdjuren fortsätter därför att konsumera alkohol, även när det är obehagligt. Utsätts de för stress återfaller de också snabbt till att dricka alkohol.
I nästa steg slog forskarna ut produktionen av PRDM2 i framloben hos råttor som inte är beroende och även då såg de samma beteende – impulskontrollen försvann.
– Vi ser hur en enda molekylär manipulation framkallar viktiga delar av en beroendesjukdom. När vi nu börjar förstå vad det är som händer hoppas vi också kunna gripa in. Långsiktigt vill vi bidra till att få fram verksamma läkemedel, men det viktiga på kort sikt är kanske att få bort stigmatiseringen kring alkoholism, säger Markus Heilig.
Fakta: Arbetet har LiU-forskarna bedrivit tillsammans med bland andra professor Claes Wahlestedt och hans medarbetare vid Miami University. Artikeln ”Dependence-induced increase of alcohol self-administration and compulsive drinking mediated by the histone methyltransferase PRDM2”. Länk till artikeln här
Källa: Pressinformation från Linköpings universitet
