För att stötta sjukvården skapades så kallade barnskyddsteam i Region Skåne för några år sedan. Under senare år har uppdraget vidgats till att även handla om våld i nära relationer. En satsning som hjälpt våldsutsatta kvinnor, och som blivit möjlig tack vare statsbidrag som infördes 2021.
Våld i nära relationer drabbar förvisso både kvinnor och män, men våldsutsatta kvinnor är vanligare, och dessa drabbas av mer allvarligt våld. Åsa Gustafsson, samordnare för barnskyddsteamen, berättar att ökad kunskap gjort det vanligare att sjukvården ställer frågor om ett av våra stora folkhälsoproblem.
Våldsutsatta kvinnor och barn
– Barnskyddsfrågorna och våld i nära relationer är nära sammanlänkade. Det är oftast samma metoder man behöver använda. Man behöver ställa frågor kring hur familjer har det. ”Hur har du det i ditt liv?” ”Hur fungerar det med relationer?” Det är ett knippe av öppna frågor man behöver ställa till föräldrar och barn, konstaterar hon.
Av barnskyddsteamets 649 konsultationer 2022 handlade 12 procent om våld i nära relationer. För att uppmärksamma både våldsutsatta kvinnor och barn som far illa är det första steget att i vården ställa frågor kring våld i nära relationer. Allt fler verksamheter arbetar systematiskt med att ställa frågor.
Vid kvinnoklinikernas akutmottagningar är detta numera rutin. Fler är också i startgroparna. Men sedan behöver man som medarbetare i vården veta hur man hanterar frågorna rent administrativt.
– Vi vet att det är vanligt att anhöriga eller en partner kan tvinga en person som är våldsutsatt att logga in via 1177 för att läsa journalen, berättar Ylva Bergman, som är en del i barnskyddsteamen.
Anmälningarna ökar för varje år
Idag är det fler inom hälso- och sjukvården som använder den särskilda journalmallen för ”Våld i nära relationer” som döljer vissa uppgifter så att de inte går att läsa från 1177.se.
– Det är glädjande att se att användandet av mallen ökar. Med tanke på vilket folkhälsoproblem våld mot utsatta kvinnor är önskar jag också att ännu fler hade ringt oss. Vi i vården kan göra skillnad, fortsätter Ylva Bergman.
Med ökad kunskap om våld i nära relationer vågar fler ställa frågor och anmäla oro för barn. Anmälningarna till socialtjänsten om misstanke om att barn far illa ökar också för varje år.
– Ju fler verksamheter vi kontaktat, fortbildat eller skickat ut information till, desto fler är det som kontaktar oss när de hamnar i svåra frågeställningar. Vi märker att antalet som ringer oss och konsulterar oss ökar för varje år. Det är en väldig skillnad från när barnskyddsteamen startade, avslutar kurator Lotta Jönsson, med uppdrag i barnskyddsteamen.
Källa: Region Skåne
