Sjukdomskostnaderna för behandling av typ 2-diabetes fördubblades i Sverige mellan åren 2006 och 2014. Aktiv och förebyggande information till patienter med riskfaktorer och tidig diagnos är en del i att vända denna trend. Det anser David Nathanson, överläkare på Södersjukhuset och medförfattare till studien DAISY.
Studien DAISY presenterades på den europeiska diabeteskonferensen EASD i München i september förra året. Den visade förutom fördubblade kostnader att läkemedel för att behandla diabetes endast stod för 4 procent av de totala kostnaderna. Men antalet patienter med typ 2-diabetes som behandlades med glukossänkande läkemedel under perioden ökade med 77,8 procent. Medelåldern för dessa patienter 2014 var 67 år och 43 procent var kvinnor.
Typ 2-diabetes ökar och därmed dess följdsjukdomar
Kostnadsökningen tros framförallt vara en följd av att antalet patienter med typ 2-diabetes ökat och att därmed också kostnaderna för behandlingen av följdsjukdomar som stroke och hjärtinfarkt ökat. Antalet patienter i Sverige som behandlas för typ 2-diabetes har nyligen rapporterats omfatta 4,4 procent av befolkningen. Det är en ökning i förekomst som följaktligen kan innebära ökade kostnader för sjukvården. Över 80 procent av dessa har också övervikt och/eller fetma som bidrar till högt blodsocker, blodfettsrubbningar och högt blodtryck.
David Nathanson tycker att det är av största vikt att vården fokuserar på att stävja denna utveckling. Inte minst av hälsoekonomiska skäl.
Diabetes är ett globalt hälsoekonomiskt problem som belastar sjukvården och samhället i en allt större omfattning. Det är därför oerhört viktigt att arbeta aktivt med tidig diagnos, förebyggande åtgärder som kost och motion samt effektiv behandling och uppföljning för att förebygga komplikationer och för tidig död till följd av diabetes
Aktiv information till patienter med riskfaktorer
Vad behöver enligt dig göras för att uppnå tidigare diagnoser?
– Svår fråga men jag skulle vilja förespråka den amerikanska diabetesassociationen ADA:s rekommendationer att screena riskgrupper. Exempel på riskgrupper är överviktiga personer som är över 45 år och personer med stark ärftlighet för diabetes.
Den viktiga aspekten kost och motion är en folkhälsofråga. Hur kan vården i framtiden nå fler av de många personer som är i riskzonen för typ 2-diabetes eller dem som redan har fått diagnosen med denna information?
– Genom aktiv information till alla patienter med riskfaktorer som söker för andra orsaker, och även genom att företrädare för diabetessjukvården driver diabetesfrågor i samråd med myndigheter som arbetar med diabetesprevention. Skolorna har också en viktig roll både att göra barnen medvetna om kosten och motionens betydelse. Även skolsjukvården har en viktig roll i att tidigt identifiera barn och ungdomar som har risk för att utveckla diabetes.
”Det saknas ett helhetsgrepp”
Finns det några sådana projekt som du känner till?
– Exempelvis Stockholms läns Landstings (SLL) ”4D-projekt” som stöder forskning på prediabetes (förstadier till diabetes). Folkhälsomyndigheten bedriver en del diabetespreventivt arbete och de nationella specialistföreningarna för vårdgivare (SFD, nationella programrådet) arbetar aktivt för att sprida kunskap om vikten av ett aktivt preventivt arbete.
– Dock så saknas ett helhetsgrepp som man exempelvis har i Finland.
Forskningen kring typ 2-diabetes har gjort framsteg
Hur ser framtiden för diabetesvården ut i allmänhet? Finns det hopp om att vända trenden?
Det som ser hoppfullt ut är att forskningen kring farmakologisk behandling har gjort stora framsteg. Vi har nu läkemedel som på utvalda grupper visats ha signifikanta effekter på död i hjärt- och kärlsjukdom. Även behandlingen för typ 1-diabetes har utvecklats de senaste åren med nya insulinpumpar och möjlighet till kontinuerlig glukosmätning. Det som inte är bra är att andelen överviktiga ökar, vilket i sin tur ökar risken för diabetes, att patienter med diabetes fortfarande har en överrisk att drabbas av komplikationer.
– Antalet personer som lever med typ 2-diabetes har ökat markant de senaste åren, och kommer att fortsätta öka vilket kommer att sätta press på våra beslutsfattare att prioritera diabetesvård och prevention, säger David Nathanson.
Fakta: DAISY är en nationell så kallad cost-of-illness-studie och har genomförts av läkemedelsbolaget AstraZeneca i samarbete med forskare vid Karolinska Institutet, Södersjukhuset, Stockholm och Uppsala universitet. Det är den första studien i sitt slag som har beräknat de samlade sjukdomskostnaderna för typ 2-diabetes i Sverige.
