Ett nytt verktyg för att kunna ta cellprover vid misstanke om cancer i bukspottskörteln har utvecklats av forskare vid bland annat KTH. Då denna cancerform oftast passerar obemärkt till dess att sjukdomen spridit sig i kroppen, hoppas forskarna att verktyget ska bli en viktig vapen i kampen mot diagnosen.
Det finns en god anledning till varför ett bra diagnosverktyg behövs. Cancer i bukspottskörteln drabbar omkring 1 200 – 1 300 personer i Sverige varje år. Då färre än tio procent av de drabbade överlever denna cancerform är det av yttersta vikt med en så tidig diagnos som möjligt, menar forskarna.
– Sjukliga förändringar i bukspottskörteln är en förvarning om cancer, och en viktig markör för tidig cancerdiagnos. Tjugo procent av de cellprover som tas i vätska från en cysta innehåller försumbara mängder cancerceller, eller inga celler alls, berättar Wouter van der Wijngaart, professor på avdelningen för Mikro- och nanoteknik vid KTH.
Symtom relaterade till sjukdomen utvecklas normalt inte förrän den nått ett senare eller avancerat stadium. Vid tidpunkten för diagnos har cancerceller ofta spridit sig till andra delar av kroppen. I ett försök att komma till rätta med detta har forskare från bland annat KTH tagit ett steg framåt när det gäller tidig diagnosticering av cancer i bukspottskörteln.
En nål styrd av ultraljud
De har skapat en liten borste i miniatyr, inte helt olik en snara, som kan skrapa loss celler från en cysta i bukspottskörteln. Om forskarna kan bevisa att verktyget kan användas på ett säkert sätt kan mängden celler tillgängliga för canceranalys öka rejält, att jämföra med dagens provtagning med enbart en nål då antalet celler som medföljer är betydligt färre.
Det nya verktyget har forskarna konstruerat genom att modifiera en nål styrd av ultraljud, som förs in i kroppen via endoskopi. Inuti nålen finns sedan borsten, som förs in i cystan via nålen,
– För att kunna bestämma om en cysta är elakartad cancer i bukspottskörteln måste celler från den inre väggen i cystan plockas ut och analyseras. Det händer att celler frigörs och återfinns i vätskan inuti cystan på naturlig väg, men det kan också vara så att du inte hittar några trots att cystan är malign. Det är därför vi måste borsta, skrapa av cellerna, förklarar Wouter van der Wijngaart.
Vapen i kampen mot cancer i bukspottskörteln
För att utvärdera verktyget har forskarna testat det framgångsrikt i plastmodeller av cystor, i modeller av cystor byggda med tarmar från grisar och i cystor på äggstockarna från kor. Cellinnehållet ökade upp 54 gånger när verktyget testades i trögflytande vätska i mjukvävnad, och upp till 174 gånger när lättflytande propantriol. Minst tio gånger så högt cellinnehåll kunde ses vid tester i cystor på äggstockarna från kor.
Fakta: En artikel om forskningsarbetet publicerades nyligen i den vetenskapliga tidskriften Medical Devices & Sensors, och forskningsprojektet initierades av medförfattaren Francisco Baldaque Silva, kirurg på Karolinska universitetssjukhuset.
Det experimentella arbetet har utförsts av forskarstudenten Filipe Marques. Förutom Wouter van der Wijngaart har även forskarna Niclas Roxhed (KTH) och Urban Arnelo (KI) bidragit. Arbetet har finansierats av Region Stockholm.
Källa: KTH
