Karl-Olov Fagerström är docent och internationellt erkänd expert inom beroendeforskning och rökavvänjning. I en intervju berättar han bland annat om sin forskning, om hur vi i Sverige traditionellt har varit duktiga på att hålla nere antalet rökare, hur vi kan bli ännu bättre, om skillnader mellan rökning och snusning samt ger tips om vad man ska tänka på när man bestämt sig för att sluta.
Karl-Olov kommer från Rättvik i Dalarna och började intressera sig för rökning och tobaksberoende direkt efter sina grundstudier i psykologi och medicin i Uppsala.
– Ja, mitt första jobb efter grundstudierna var med narkomaner. Det här var i mitten av 70-talet då behandling med metadon hade börjat testats inom narkomanvården. Jag uppmärksammade snart att i stort sett alla narkomaner även rökte vilket jag frågade dem om. De berättade för mig att det var lika svårt att sluta röka som att sluta med knarket. Så hade jag inte sett på det tidigare. Som många andra på den tiden hade jag sett rökningen mer som en dålig ovana men de här samtalen väckte mitt intresse och jag började fördjupa mig i ämnet.
Hjälpte rökare att sluta på heltid
– Jag kom fram till att tobaksrökning är ett mycket svårt och starkt beroende och mitt ökade intresse gjorde att jag skulle komma att ägna mig helt och hållet åt ämnet rökning och tobaksanvändning. Jag öppnade en rökavvänjningsklinik under landstingets vingar och gjorde min doktorsavhandling i ämnet 1981, berättar Karl-Olov Fagerström.
Karl-Olov arbetade också som konsult år läkemedelsindustrin under den här tiden och -83 tog han steget fullt ut genom att flytta till Helsingborg och börja arbeta på ett läkemedelsföretag som bland annat hade nikotinersättningsmedel i sin portfölj.
– Jag fungerade som forskningschef gällande den typen av produkter och jobbade även på en klinik vid lasarettet samtidigt som jag fortsatte forska. -97 öppnade jag en egen klinik och då handlade det inte bara om rökning utan även narkomani. Här genomförde jag olika kliniska prövningar, även på snusare.
Nikotin är inte det mest skadliga för hälsan
– I början av 2000-talet startade jag också ett eget företag, Niconovum, som sysslade med tillverkning och försäljning av rök- och nikotinavvänjningsprodukter. Vi hade bland annat ett munspray, ett tuggummi och ett icke-tobaksbaserat snus i påsform. Snuset innehöll nikotin, bundet till mikrocellulosa, men inte de övriga tusentals ämnen som tobak består av, dvs. de som kan vara mest skadliga för hälsan. förklarar Karl-Olov.
Efter att Niconovum blivit uppköpt av ett amerikanskt bolag 2009 har Karl-Olov stegvis dragit ner på det operativa. Men som 70-åring är han en minst sagt aktiv pensionär som sedan dess suttit i forskningsråd, varit redaktör för en vetenskaplig tidskrift och fortfarande fungerar som rådgivare och föreläsare inom rök- och tobaksanvändning och avvänjning. Han berättar att det var just kring 2009 som tobaksindustrin själv började inse att rökningen var ett stort problem.
– Ja, det var vid den tiden som de här bolagen på allvar började försöka hitta och utveckla mindre skadliga produkter. Idag har nästan alla tobaksbolag den här typen av produkter i sin portfölj.
Karl-Olov, är det skillnad på vilka som röker idag jämfört med när cigaretterna började komma på marknaden?
– Definitivt. Dagens rökare har i allmänhet en svårare, mer problematisk livssituation än icke-rökarna. Det fungerar ju så att nya vanor kommer via de övre klasserna så när rökningen kom så var andelen rökare stor bland exempelvis läkare och akademiker medan det idag är sjukvårdsbiträden som röker mest om vi tar vården som exempel. Det finns alltså en socioekonomisk aspekt i det här med tobaksanvändning. Information om vad som är dåligt för oss sätter sig först bland dem med resurser och som satsar på att leva ett längre och friskare liv.
– På 50- och 60-talet visste man ju inte hur farligt rökning är så då testade ”alla” och sedan bestämde man sig om det var något som passade eller inte. När sedan upplysningarna om skadeverkningarna började komma så blev det normalt att man inte ville röka längre samtidigt som det är svårt att sluta. Men har man resurser, ett gott liv, utbildning och vill investera i framtiden är det lättare att sluta och man har också mer stöd av sin omgivning. Är man däremot i en tuffare socioekonomisk situation så lever man i allmänhet mer för dagen och har mindre stöd från omgivningen.
– Det är egentligen ganska naturligt att vissa har lättare för det här än andra, framförallt med tanke på att nikotinet faktiskt har en del ”positiva” effekter på t.ex. smärta och depression som kan lindras och vid diagnoser som ADHD kan det vara något lättare att koncentrera sig.
Hur ligger vi till i Sverige jämfört med andra EU-länder gällande att hålla nere antalet rökare?
– Mycket bra, rent av världsbäst jämfört med andra utvecklade länder. Snittet inom EU ligger mellan 20–25 procent rökare. I Sverige ligger vi på 8–9 procent och närmaste land ligger på 15 procent.
Vad beror detta på?
– Dels beror det på att vi snusar, vilket samtidigt betyder att vi inte ligger lika bra till när det gäller tobaksanvändning totalt. Den andra anledningen är att rökningen bland män i många länder har varit uppe i så mycket som 80 procent. Detta i krigets spår då man på vissa håll delade ut cigaretter gratis i perioder. Vi svenskar var inte med i krigen och toppade på 60-talet med ca. 45 procent rökare bland män. Det har nog också bidragit till att vi ligger så lågt nu.
Många påstår att det är svårare att sluta snusa än att sluta röka. Stämmer det?
– Nej. Den teorin kommer oftast från personer som använt snuset för att lyckas sluta röka och därefter fastnat i snuset. Men går man från att röka till ingen tobak alls så är det minst lika svårt. Min egen kliniska studie 2008 kring detta visade tvärtom en högre frekvens av att lyckas sluta bland snusare. Där såg vi en effekt av medicinen vi testade mot placebo. Men skillnaden på effekten mellan placebo/sockerpiller och aktiv medicin var inte lika stor bland snusarna. 10 procent av rökarna lyckades sluta i placebogruppen samtidigt som 20 procent av snusarna lyckades.
– När man skriver ihop en sådan här studie måste man samtidigt jämföra med tidigare studier och här fanns några amerikanska studier att jämföra med. Vårt traditionella snus finns ju inte i USA med väl en liknande produkt, smokeless tobbacco. Även i dessa studier var resultatet detsamma i jämförelse med rökare.
– Den här skillnaden beror också på att rökning är ett mer komplext beroende jämfört med snusning. Det finns många ritualer och psykosociala komponenter som spelar roll här. Man kan säga att tomheten blir större när man tar bort cigaretten.
Hur fungerar vården i Sverige när det gäller tobaksrelaterade besvär?
– Sverige är ett homogent samhälle med bra kontakt och tillgång till vården jämfört med många andra länder. Regeringen erkände redan 1964 att rökning är farligt och medel gavs till NTS (Nationalföreningen för upplysning om tobakens skadeverkningar) som jobbade mot befolkningen men även mot vården. Vi har varit duktiga på att upplysa om detta så vi fick tidigt en nedgång av rökningen i Sverige.
Vi ligger alltså bra till i Sverige när det gäller att hålla nere antalet rökare. Kan vi komma ner ännu lägre?
– Nöjda ska vi inte vara, det går att komma ner ännu lägre. Regeringen har också välsignat ett hälsoprojekt som innebär att Sverige ska vara rökfritt 2025. Här bör dock påpekas att rökfritt i dessa sammanhang innebär mindre än 5 procent.
– Precis som med illegala droger går det aldrig att komma ner på noll men vi kan se till att komma nära med bättre behandling, mindre skadliga produkter, mer information och insatser. Det skulle heller aldrig gå att få till ett förbud mot snus. Snus är självklart ingen bra och hälsosam produkt men eftersom snuset inte inhaleras eller injiceras är det mycket mer skonsamt och jag anser att det exempelvis är värre att ge stora mängder läsk till barn, särskilt av typ Coca Cola. Socker och koffein är ingen bra kombination för barn.
Till sist, har du några konkreta tips kring hur man enklast kan sluta röka?
1. Om du försökt att sluta tidigare men misslyckats bör du absolut testa de läkemedel för rökavvänjning som finns på marknaden. De som finns är rigoröst testade och gör det lättare. De mest effektiva är receptbelagda men jag törs lova att din läkare gärna hjälper till med att skriva ut dem om du söker hjälp.
2. Det är alltid bra om du försöker göra någonting mer i samband med att du slutar, det ökar motivationen. Det kan exempelvis vara att ändra din kost, börja motionera, stressa av med avslappningsövningar som yoga. Att ändra sin livsföring kan underlätta att ”glömma bort” att man är röksugen!
3. Det är väldigt bra om man har bekanta som man kan göra detta tillsammans med. Man sporrar varandra och vill inte vara den som ger upp. Men även de som inte röker kan vara med och stötta, det är också en viktig komponent!
