Forskare vid Linköpings universitet har försökt att bromsa immunförsvarets attacker på insulinproducerande celler vid typ 1-diabetes. Det handlar om en liten pilotstudie men den tyder på en mycket lovande effekt.
Typ 1-diabetes är en autoimmun sjukdom som innebär att kroppen förlorar sin förmåga att producera insulin. Under utvecklingen av sjukdomen attackerar immunsystemet de insulinproducerande betacellerna i bukspottskörteln, vilket märks av att det ofta finns antikroppar riktade mot kroppsegna proteiner i betacellerna. Ett av dessa proteiner är GAD65 (glutamic acid decarboxylase). Flera kliniska prövningar av ett läkemedel baserat på GAD65, GAD-alum, pågår, enligt forskarna.
I den aktuella studien, DIAGNODE, har forskarna provat att spruta GAD-alum direkt i lymfkörtlarna i ljumsken, i stället för under huden, för att se om immunförsvaret blir mer tolerant mot kroppens eget GAD-protein. Tillvägagångssättet liknar det som används vid allergibehandling för att inducera tolerans mot ett allergiframkallande ämne, så kallad allergivaccination.
Patienter med typ 1-diabetes fick Gad-alum och D-vitamin
Sex patienter i åldrarna 20–22 år, som haft typ1-diabetes i upp till ett halvår, deltar i studien. De har fått injektioner med en låg dos GAD-alum vid tre tillfällen och under tiden tagit tillskott av D-vitamin, som kan dämpa immunsystemets inflammatoriska svar.
På de sex patienter som vi har behandlat ser det mycket lovande ut. Det traditionella förloppet vid typ 1-diabetes är att man gradvis förlorar sin insulinproduktion, men det har inte våra patienter gjort än.
Långtidsblodsocker och insulinbehov sjönk
– Vi behöver följa dem under längre tid och inkludera fler patienter innan vi säger något om effekten, men resultatet hittills är väldigt spännande, säger Johnny Ludvigsson, senior professor vid Linköpings universitet och ansvarig för studien.
I pilotstudien finns ingen obehandlad kontrollgrupp. I sin rapport jämför forskarna resultatet med obehandlade patientgrupper från egna och andras tidigare studier. Hos deltagarna i den aktuella studien sjönk patienternas långtidsblodsocker (HbA1c) och insulinbehov. Kroppens egen insulinproduktion höll sig stabil. De sex patienterna har följts minst sex månader, och fyra av dem har följts minst 15 månader.
Förloppet vid typ 1-diabetes är individuellt
Nu vill forskarna gå vidare med fynden genom att utöka till fler och även yngre patienter.
– Om det visar sig att resultatet står sig när vi testar på fler patienter så vore det ett mycket stort framsteg. Förloppet vid typ 1-diabetes skiljer sig åt mellan olika individer av många skäl, så man måste inte nödvändigtvis hitta en metod som har utmärkt effekt på alla. Om det hjälper hälften av patienterna så vore det väldigt bra, säger Johnny Ludvigsson.
Fakta: Studien av forskare vid Linköpings universitet publiceras i tidskriften New England Journal of Medicine. Forskningen har finansierats med stöd av Barndiabetesfonden, Diabetesfonden, FORSS och ett anslag utan restriktioner från Diamyd Medical, som utvecklar diabetsvaccinet Diamydâ baserat på GAD-molekylen.
Källa: Pressinformation från Linköpings universitet
