Giulia Ferrannini är specialistläkare i internmedicin och forskare på Karolinska sjukhuset med fokus på screening av diabetes och andra glukosstörningar. Hon berättar om vikten av att dessa tillstånd upptäcks tidigare hos personer som har eller riskerar att få en kardiovaskulär sjukdom. ”En screeningmetod som sällan används i Europa idag kan göra stor skillnad”, berättar hon.
Giulia är läkar- och specialistutbildad i hemlandet Italien och gjorde sin ST-tjänstgöring på universitet i Turin. Efter examen 2019 kom hon direkt till Sverige och här delar hon nu sin tid mellan att forska och att hjälpa äldre, ofta multisjuka patienter på den slutna geriatrikavdelningen på Karolinska.
– I forskningen tittar vi på olika screeningmetoder för diabetes. Bakgrunden är att det finns nya läkemedel för behandling av diabetes typ 2. Hos dessa läkemedel har man sett att de inte bara hjälper till att sänka glukosnivån utan även kan skydda patienten mot tillstånd som stroke, hjärtsvikt eller hjärtinfarkt. Det är därför viktigt att screena personer med hög kardiovaskulär risk. Om det visar sig att de har diabetes kan de nämligen behandlas med de nya läkemedlen och får i och med detta få ett skydd.
– Den vanligaste screeningmetoden idag i Europa är då HbA1c, ett prov som återspeglar glukosvärdet under tre månader (även kallat långtidsblodsocker). Vi har sett är att detta prov har nackdelen av att inte vara tillräckligt känsligt, bland annat för att fånga upp andra glukosstörningar. Exempelvis IGT (impaired glucose tolerance/nedsatt glukostolerans), även kallat prediabetes. Ett annat problem är att man i vissa länder inte har möjlighet att ta detta prov och att mätningsmetoderna inte är standardiserade, förklarar Giulia.
Upptäcker både diabetes och andra glukosstörningar
Efter att ha jämfört ett antal screeningmetoder har Giulia och hennes kollegor kommit fram till att det är effektivare med ett s.k. glukostolerans-test. Detta går till så att man ger sockervatten till patienten, och när denne druckit upp vattnet mäter man belastningen på glukosvärdet efter två timmar.
”Man hittar fler patienter med diabetes på det här sättet, och det går snabbt vilket är viktigt. Dessutom hittar man även de som har andra glukosstörningar, något man tidigare inte gjort. Den som ligger på sjukhus efter en stroke eller en hjärtinfarkt kan man med fördel göra en glukostolerans-test på. Dock måste man vänta några dagar innan man gör ett en screening på en patient som kommit in med ett så allvarligt och akut tillstånd.”
– Denna typ av screening kan göra stor skillnad. Den testas redan på några sjukhus i Sverige och vi försöker införa den även här på här på Karolinska. Det är jätteviktigt att screena diabetes hos de här personerna men även som sagt andra glukosstörningar. Förutom att de kan behandlas med de nya medicinerna om diabetes upptäcks, kan de också komma igång med nödvändiga livsstilsförändringar och därmed kanske i förlängningen slippa mediciner.
– Diabetes fortsätter öka i världen och vi vet en tredjedel av världsbefolkningen med diabetes typ 2 inte har fått någon diagnos. Jag anser att det beror på att man inte screenar dem i tillräcklig utsträckning, menar Giulia.
Livsstilsfaktorer har stor betydelse vid diabetes
De äldre på geriatrik-avdelningen är ofta multisjuka och diabetes är i många fall en av sjukdomarna. Giulia berättar att just kontroll av glukosvärdet dock är en av de största utmaningarna i hennes arbete på avdelningen, oavsett vilka sjukdomar patienterna har.
– Ja, största problemet med det är att de flesta äldre som är inlagda har en stor fallrisk. Att de lätt svimmar eller har balanssvårigheter. Man vill därför inte sänka glukos/blodsockervärdet allt för mycket, utan föredrar att ligga på lite högre värden på grund av detta. Vissa etablerade läkemedel rekommenderas heller inte för äldre vilket kan göra det mer komplicerat. Man måste hela tiden vara väldigt försiktig.
Eftersom de inlagda på geriatriken är i dåligt skick, menar Giulia att det även kan vara problematiskt med att förmedla viktiga livsstilsråd kring kost och fysisk aktivitet.
– Ja, det stämmer. Kosten är väldigt viktig men många som ligger på avdelningen har svårt att få i sig någon mat överhuvudtaget vilket gör det svårt att ge dem kostråd. Många har inte heller möjlighet att röra på sig men vi försöker naturligtvis mobilisera dem i möjligaste mån eftersom även det är oerhört viktigt. Vi har sjukgymnaster som pratar med dem och hjälper dem med detta, berättar Giulia.
Ger rådgivning under digitala vårdmöten
En sluten vårdavdelning innebär också att Giulia inte har någon klassisk mottagning av patienter. Därför tycker hon att det passar väldigt bra med den digitala specialistkliniken MediCheck, där hon är tillgänglig sedan sensommaren i år.
– Jag hade ingen digital erfarenhet innan, men jag tycker att det fungerar jättebra. Det är en utmärkt möjlighet att få rådgivning och hjälp kring diabetes eller andra sjukdomar inom mitt område. När man är inlagd är man ofta väldigt nervös och får massor av information på en gång. Information som man då kanske inte alltid kan ta till sig när man mår dåligt. Man är för påverkad av situationen helt enkelt.
– Där har digitala möten en stor fördel. Man kan sitta hemma och välja själv när man vill och behöver prata med någon om sina problem. Man kan naturligtvis även få medicin utskriven och det är också lättare att ta till sig viktiga livsstils- och kostråd. Därmed har digital vård också en proaktiv effekt, avslutar Giulia Ferrannini.
Text och foto: Mats Holmström
