Sahlgrenska Universitetssjukhuset har under det senaste året genomfört en rad åtgärder för att korta väntetiderna på akuten. Arbetet ger effekt: Väntetiderna har kortats med 15%, eller en dryg halvtimme i genomsnitt. Med stöd av en stor forskningsgenomgång tar sjukhuset nu nästa steg och fortsätter utveckla arbetssätt och organisation.
Långa vistelsetider och väntetider är ett problem inom akutsjukvården i hela landet. För ett år sedan satsade Sahlgrenska Universitetssjukhuset på att inrätta Akututvecklingscentrum för att strategiskt och långsiktigt utveckla akutsjukvården. Den nya enheten inledde ett intensivt arbete – tillsammans med akutmottagningarna på sjukhuset – som nu ger tydliga resultat.
– Vi arbetar bland annat med att ändra arbetssätten så att patienter som söker på akuten i så stor utsträckning som möjligt ska möta en erfaren läkare. En forskningsgenomgång som gjorts under våren av HTA-center inom Västra Götalandsregionen ger ett tydligt vetenskapligt stöd för att detta är precis rätt väg att gå, säger Tobias Carlson, chef för Akututvecklingscentrum.
”Vi kan bli ännu bättre”
Arbetssättet kallas primär teambedömning och är en vidareutveckling av triage, vårdens begrepp för den första riskvärderingen och prioriteringen av de patienter som söker akut. Metoden har testats i ett pilotprojekt på Östra Sjukhusets akutmottagning under våren med mycket goda resultat. Den genomsnittliga totala vistelsetiden har kunnat kortas med en fjärdedel och vissa veckor nådde Östras akut för första gången det regionala målet att >55% av alla patienter som söker skall träffa en läkare inom 60 min.
– Det är roligt att se, men vi vet att vi kan bli ännu bättre. Därför har Akututvecklingscentrum tagit fram en rapport med en handlingsplan om hur vi ska förbättra akutsjukvården ytterligare, säger Tobias Carlsson.
Specialistläkare på akuten
Akututvecklingscentrums rapport beskriver utvecklingen av akutsjukvården i Sverige och på Sahlgrenska Universitetssjukhuset samt de utmaningar och möjliga lösningar som väntar framöver för att säkra ett gott omhändertagande inom akutsjukvården. En tydlig trend är satsningen på särskilda akutläkare, där Sverige har legat efter internationellt sett.
– Akutsjukvård som specialitet är fortfarande relativt nytt i Sverige, medan det har funnits i USA länge. Idag har vi fyra specialister i akutsjukvård på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, och 40 ST-läkare är under utbildning. Det kommer ta tid innan vi är i hamn med denna satsning, men den är en av de viktigaste komponenterna i utvecklingen av akutsjukvården, säger Tobias Carlsson.
Fler bör specialisera sig
Och behovet av kompetenshöjning inom akutsjukvården gäller inte bara läkare:
– Även sjuksköterskor och undersköterskor bör kunna specialisera sig inom akutsjukvård och vi måste bli ännu bättre på att erbjuda arbetsplatser där medarbetarna stannar länge och blir erfarna. Vi har även utbildat särskilda behandlingssjuksköterskor som kunnat ta över vissa läkaruppgifter, som till exempel att sy sår eller bedöma lättare hjärnskakningar, säger Tobias Carlson.
I rapporten Akutsjukvården – utmaningar, utvecklingsmål och aktuella insatser, finns fler exempel på hur Sahlgrenska Universitetssjukhuset arbetar för att utveckla akutsjukvården på kort och lång sikt.
Fakta: Akutsjukvården vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Sahlgrenska Universitetssjukhuset har fyra stora akutmottagningar som bedriver akutsjukvård (Sahlgrenska, Östra, Mölndal och Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus) som årligen tar emot över 200 000 patienter.
Utöver det finns även specialistakutmottagningar för ögon, psykiatri, öron näsa hals, infektion, gynekologi och obstetrik.
Över tid ökar antalet patienter som söker akutsjukvård. Mellan 2010 och 2018 ökade antalet patienter med 18% på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Det senaste året har ledtiderna förbättrats på sjukhusets akutmottagningar:
Den totala vistelsetiden kortades 35 minuter i genomsnitt mellan maj -17 och maj -18.
Andelen patienter med en total vistelsetid på akuten under fyra timmar ökade från 59% maj -17 till 67% maj -18. Det motsvarar en förbättring på cirka 15%.
Källa: Sahlgrenska Universitetssjukhuset
