Allergisymtom går inte alltid att medicinera bort och de uppstår ofta på grund av någon annans förhållningssätt. Det handlar till stor del om matallergier men också om exempelvis dofter som vi möter i hela samhället. ”Vår största funktion är att sprida kunskap till allmänhet och myndigheter. Men också att stärka den enskilda individen som drabbats ”, säger Maritha Sedvallson, ordförande i Astma- och Allergiförbundet.
Det Maritha Sedvallson och hennes kollegor kämpar för är att hela samhället behöver anpassa sig bättre till de många personer som lever med astma och allergi. Målsättningen från det att förbundet startades för 60 år sedan har varit att sprida kunskap och information samt inte minst att främja forskningen för bättre vård av de som drabbats.
Det som skiljer oss från många andra funktionshinderorganisationer är att vi behöver finnas inom så många olika områden. Vi arbetar mycket med matallergier men även alla inne- och utemiljö i samhället. Exempelvis är pälsdjur, pollen och dofter något många reagerar på. Medan andra förbund eller patientföreningar har en specifik diagnos att fokusera på så måste vår information och kunskap spridas överallt. Inom vård, skola och det övriga samhället. Därför har vi också fördjupad kompetens inom alla de områden som vi berörs av.
”Felmärkta livsmedel är ett stort problem”
Nyligen gick Astma- och Allergiförbundet ut och kritiserade resultatet av en Nordisk undersökning som genomfördes förra året. Den visar att vart tionde undersökt livsmedel är felmärkt när det gäller ingredienser som många är allergiska mot.
– Det är upprörande och tyvärr har tidigare undersökningar pekat på liknande resultat. Det här borde naturligtvis få någon form av konsekvenser även för producenterna. Att det har konsekvenser för personer med födoämnesallergi är helt klart.
– I vissa fall handlar det om mycket små mängder som ger livshotande reaktioner medan andra får mer moderata reaktioner. Båda scenarierna påverkar individen och den närmaste omgivningen i hög grad. Får exempelvis ett barn en reaktion på ett livsmedel får man skala bort många livsmedel ur kosten under en längre tid för att långsamt införa ett i taget igen och hitta vad som gav reaktion. Detta är en lång process som många gånger sker i onödan på grund av att livsmedlen inte innehåller det de lovar. Det är helt oacceptabelt och går emot lagstiftningen, säger Maritha Sedvallson.
Ospecificerat mjölkprotein i 12 % av de testade produkterna
I den Nordiska undersökningen kontrollerades märkningen av allergener i totalt 351 produkter. Allergenerna mjölk, hasselnöt, jordnöt, ägg och gluten analyserades i produkter som inte angav dessa som ingredienser. Detta för att se om dessa fanns i produkterna trots att det inte står på förpackningen.
Mjölkprotein hittades i 12 procent av de produkter där mjölk varken angavs som ingrediens eller där det förekom varningsmärkning för möjliga spår av mjölk. Mjölkprotein kan leda till lika allvarliga reaktioner som jordnötter och nötter.
– Detta visar hur viktigt det är att våra myndigheter är engagerade och har rutiner för att göra stickprovskontroller. Har man allergi eller annan överkänslighet mot mat är det ett absolut krav att man kan lita på innehållsförteckningen. Allt annat är oacceptabelt, säger Maritha Sedvallson.
Men hur kan det ändå blir så här? Och vem ansvarar för att en förändring sker?
– Framförallt måste beslutsfattare gå in och styra upp med målet att företagen måste ha en kontroll som man kan lita på. Myndigheter, i detta fall framförallt Livsmedelsverket, måste ta tag i detta och skärpa lagar och regler. Regler som egentligen redan finns men vilka konsekvenser får det om de inte följs?
– Vi inom förbundet måste hela tiden ligga på och fråga vad man har gjort åt de olika ärenden som dyker upp. Och i det fall vi inte ser några tydliga svar eller konsekvenser så sprids informationen i våra nätverk att inte köpa de berörda produkterna. Men det är förstås omöjligt för oss att veta hur många felmärkta produkter som finns därute. Anledningen till att vi ständigt ligger på myndigheter är förstås att det inte borde finnas några felmärkta produkter alls. Det borde vara en självklarhet!
Hur ser det ut på forskningsfronten?
Det pågår mycket forskning och Sverige är i världsklass inom detta område. Det man fokuserar mycket på nu är förebyggande faktorer. Hur resan mot ett liv som allergiker börjar. Man tittar bland annat på hudens roll, såsom tarm- och bakteriefloran. Det forskas även på specialprodukter, diagnosticering och mycket annat.
– I våras kom också en rapport om uppföljningar inom vården. Det har visat sig att barn ofta inte får någon uppföljning efter diagnosen. Det är mycket oroväckande eftersom tillståndet kan se helt annorlunda ut några år senare och kräva helt annan vård eller medicinering. Eller tvärtom, att man då har börjat tåla många fler allergener så att livet blir mycket lättare.
Maritha Sedvallson anser att det behövs en mer övergripande strategi. Allergi börjar oftast i ung ålder och pågår resten av livet. Det innebär stora samhällskostnader, både på grund av vårdkostnader, läkemedel, specialkost, sjukdagar och så vidare. Därför finns ett stort allmänintresse i att göra det bättre för alla drabbade.
– Och som jag nämnde så är det inte bara innehåll i olika livsmedel vi behöver ha kontroll på. Hela samhällets inne- och utemiljöer inklusive offentliga platser behöver anpassas så att personer med astma och allergi också har tillgänglighet till våra gemensamma samhällsutrymmen, konstaterar Maritha Sedvallson.
”Rökning och starka dofter är ett stort problem”
Ett vanligt problem som man utsätts för är dofter. Många använder starka dofter och röker i anslutning till offentliga och allmänna platser som sjukhus, skolor, biografer m.m. I samma miljöer är även pälsdjur ett ökande problem.
– Ja, tidigare var det en självklarhet att inte behöva möta pälsdjur inom vård, äldreomsorg, skola, butiker, restauranger och caféer. I dag ser verkligheten annorlunda ut och det sätter krokben för dem som har kraftig allergi mot pälsdjur.
– På restauranger handlar det om mat som serveras. Många är väldigt känsliga för fisk, nötter, ägg och andra livsmedel. För vissa räcker det att bara vara i närheten av dessa för att få en reaktion. Hela miljön kan lätt bli kontaminerad. Det här kräver kunskap och bra rutiner. Det är exempelvis ovanligt att behöva ta bort ägg från hela skolmatsalen, om elever har allergi mot ägg. Men det krävs kunskap och just rutiner för att det ska fungera på ett bra sätt för vår stora patientgrupp.
Det tyngsta för många är annars det privata umgänget med släkt och vänner. Att man måste undvika att överhuvudtaget vistas i så många miljöer innebär en social exkludering som tar på alla plan.
Hur kommer man egentligen åt detta?
– Det är givetvis svårt. Det är helt upp till att man får kontakt med rätt person, någon som har förståelse för situationen. Det handlar till exempel om inköp av rätt produkter. Ofta finns en alternativ produkt som man kan köpa istället. Till exempel kan man byta ett livsmedel man har vid fikat eller den tvål man använder mot något annat. Eller avstå från att ta med sig hunden till mötesplatsen.
– Vi arbetar för ett bättre lagstöd just angående tillträde för pälsdjur. Det måste regleras på något sätt så vi inte skapar ett samhälle i första hand för sällskapsdjur istället för samhällsmedborgare. Vidare jobbar vi med tobakslagen och genomför olika kampanjer. Förra året fick vi mycket publicitet för just en kampanj som gällde dofter.
Vår största funktion är att sprida kunskap om astma och allergi på olika sätt. Men även att stärka den enskilda individen så att de själva kan ta till vara på sina rättigheter och ta upp frågan i olika sammanhang och miljöer. Att man ska kunna stötta varandra på detta sätt är en oerhört viktig del av vårt arbete. Förståelse och hänsyn klarar vi oss inte utan!
Intervjun med Maritha Sedvallson har tidigare publicerats bloggen Hjärta för vården
