Tidigare psykiatrisk forskning har identifierat ett antal ”riskgener” hos ungdomar som i kombination med svåra uppväxtförhållanden ökar risken för till exempel kriminellt beteende, depression eller alkoholmissbruk. Professor Kent Nilsson vid Centrum för klinisk forskning forskar i projektet SALVe kring hur dessa gener, vid rätt uppväxtmiljö, också kan vara av godo.
De aktuella riskgenerna bärs enligt forskarna av omkring 20-30 procent av befolkningen.
– Ja, och det nya är att vi nu kan se det omvända. Alltså hur de här generna ger en positiv effekt i bra uppväxtmiljö. Låt ett barn med ”riskgenerna” växa upp i en trygg och kärleksfull familj med bra omgivningar, och chansen är stor att det till och med går bättre än för dem som saknar den typen av gener, säger Kent Nilsson.
Professor Nilsson anser vidare att det är bättre att tala om dessa gener som känslighetsgener istället för riskgener.
– Den som saknar känslighetsgener löper mindre risk att utveckla kriminalitet i dåliga miljöer, men får inte heller samma positiva påverkan av en bra uppväxtmiljö, menar han.
Hjärnfonden stödjer nu professor Kent Nilsson och hans forskargrupp vid Centrum för klinisk forskning i Västerås med 500 000 kronor för forskningen om ungdomars hälsa i SALVe-projektet. Gruppen studerar alltså arv och miljö utifrån att de flesta av våra beteenden har en ärftlig grundläggande del, lagrad i våra gener, som utformas i samverkan med den miljö vi växer upp i.
Projektet ska följa västmanländska ungdomar födda 1997 och 1999 under 20 år.
– Vi är förstås jätteglada att Hjärnfonden ger oss förnyat förtroende genom att bidra ekonomiskt till vår spännande studie, konstaterar Kent Nilsson.
Vad är ditt huvudmål med forskningsprojektet?
– Om resultaten visar sig vara stabila i våra olika studiegrupper ger de stöd för en mer individualiserad vård, både vad det gäller mottagligheten för farmakologiska och psykoterapeutiska behandlingar för att motverka psykisk ohälsa bland ungdomar.
Forskare i bild (från vänster): Rebecka Addo, forskningsassistent, Susanne Olofsdotter, psykolog och doktorand, Sara Lövenhag, psykolog och Med Dr, Kent Nilsson, professor, Karin Sonnby, leg läk, Med Dr, Emmelie Condén sjuksköterska, Med Dr, Mattias Rehn, data manager.
Fakta CKF: Centrum för klinisk forskning i Västerås är en satsning där den patientnära forskningen sker i direkt kontakt med patienter, till exempel i form av läkemedelsstudier eller andra terapistudier. En annan typ av forskning, som bedrivs vid CKF-Västerås, är en så kallad översättningsforskning, vilket betyder att man överför de grundläggande kunskaperna, som oftast kommer från universiteten, till praktik vid kliniskt arbete.
