Genom att undersöka ögats hornhinna med ett specialmikroskop kan det bli möjligt att på tio minuter ställa diagnos om en person med typ 2-diabetes har fått nervskador. Det visar en studie bland diabetespatienter i Skellefteå.
– Även om det för närvarande inte finns någon botande behandling, är det alltid en fördel att tidigt kunna upptäcka förändringar i nerverna. Därför är det värdefullt med en snabb och säker diagnosmetod, berättar professor Olov Rolandsson, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet, som var ansvarig för studien.
Typ 2-diabetes ger ofta sämre nervfunktioner
Typ 2-diabetes kan leda till nedsatt nervfunktion. Hälften av personer som haft typ 2-diabetes i mer än tio år har någon nedsättning i nervfunktioner, som vanligen börjar i fötterna. Nedsättningen kan yttra sig som nedsatt känsel eller smärtor och ökar risken för sår. Ibland kan nedsättningen även leda till amputation. Det finns för närvarande ingen bot för nervskadan, och de metoder som idag finns tillgängliga på klinikerna för att diagnostisera tillståndet är inte helt optimala.
När typ 2 diabetes utvecklas börjar små nervfibrer i det perifera nervsystemet att förlora sin funktion, även innan symtomen blir uppenbara. Dessa små perifera nervfibrer finns i huden, men även i ögats hornhinna. Eftersom hornhinnan är genomskinlig är det ett idealiskt ställe att studera nervskador som uppstår vid diabetes.
Tidig upptäckt av låg nervtäthet
I studien med 82 personer från Skellefteå, med respektive utan typ 2-diabetes, undersöktes deltagarnas ögon med ett speciellt mikroskop. I studien fann man att nervtätheten i hornhinnan var lägre hos personer med typ 2-diabetes jämfört med friska personer. Hade man haft typ 2-diabetes en längre tid, var nervtätheten än mer reducerad.
Studien är den första i sitt slag i Sverige. Genom ett samarbete mellan en svensk forskargrupp och forskare i Tyskland, Italien och Norge har en metod utvecklats för att skapa bilder i tre dimensioner av hornhinnans nerver.
Metoden kan introduceras brett i sjukvården
Undersökningen tar bara tio minuter och medför inga obehag för patienterna. Gruppen har utvecklat ett automatiskt analysprogram som gör att metoden kan användas i den vanliga sjukvården.
– Det finns goda förutsättningar för att denna nya diagnosmetod ska kunna introduceras brett i sjukvården, säger Olov Rolandsson.
Källa: Pressinformation från Umeå universitet
