En svensk metod för att renovera donerade lungor som inte uppfyller traditionella kriterier för donation kan ge fler lungsjuka människor chansen att överleva. Nu bekräftar en studie finansierad av Hjärt-Lungfonden att metoden fungerar och är säker att använda vid lungtransplantationer.
– Vår forskning visar att patienter som fått renoverade lungor inopererade lever lika länge och förblir friska i samma utsträckning som patienter med vanliga donatorslungor. Det betyder att tillgången till lungor som kan transplanteras ökar, vilket kan leda till kortade köer och förhoppningsvis fler räddade liv, berättar Tobias Nilsson, överläkare i Region Norrbotten och studiens huvudförfattare.
Restaurerar lungor i specialbyggd maskin
Metoden, som kallas Ex vivo lung perfusion (EVLP), innebär att man utvärderar och restaurerar lungor som vid en första granskning ansetts vara av för dålig kvalitet. Lungorna placeras i en specialbyggd maskin där de får konstgjord blodcirkulation och kopplas till en respirator. Därefter testas lungorna utifrån flera kriterier. Om värdena anses bra nog sker operation direkt; det finns alltid en patient tillgänglig i samband med utvärderingen.
I studien, som finansierats av Hjärt-Lungfonden, jämfördes 54 personer som fått EVLP-behandlade lungor med 271 personer som fått vanliga donatorslungor. Patienterna i EVLP-gruppen behövde längre tid i respirator och någon extra dag på intensivvårdsavdelningen, men på fem års sikt var grupperna i övrigt fullt jämförbara. Forskarnas slutsats är att EVLP är en säker metod för att öka antalet lungor som är möjliga att transplantera.
Risk att avlida i väntan på lungtransplantationer
– Under de senaste tio åren har omkring 50 svenskar avlidit i väntan på lungtransplantation. Tack vare den här metoden kommer fler lungor att finnas tillgängliga för transplantation. Det är ett genombrott som kan få livsavgörande betydelse, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.
Fakta: Lungfonden stödjer löpande flera hundra forskningsprojekt vid landets universitet och universitetssjukhus, bland annat i syfte att förbättra prevention, diagnostik och behandling av lungsjukdomar. Till exempel pågår forskning för att utveckla kunskaperna om kopplingen mellan astma i barndomen och nedsatt lungfunktion, till exempel av KOL, i vuxen ålder samt utveckla nya och enklare sätt att diagnosticera KOL.
Källa: Hjärt-Lungfonden
