Akademiska sjukhuset införde nyligen en ny, minimalt invasiv metod för hjärtklaffbyte. Metoden innebär att en ny sorts aortaklaffprotes sätts in i hjärtat via hjärtspetsen utan hjärt-lungmaskin.
Enligt Akademiska är målgruppen patienter som är alltför sköra för öppen kirurgi med hjärt-lungmaskin och där kärlsjukdom försvårar klaffinläggning via ljumsken. På sikt kan metoden användas även för andra hjärtkirurgiska ingrepp.
På Akademiska är byten av hjärtklaffar den enskilt vanligaste hjärtoperationen. Drygt 300 patienter får en ny aortaklaff varje år via öppen kirurgi.
– Sedan 2009 har även ett hundratal aortaklaffbyten gjorts via ljumsken i samarbete mellan thoraxkirurgi, kardiologi och radiologi. Vi ser en stark utveckling inom hjärtklaffkirurgin, med nya, mer skonsamma metoder vilket är positivt för sköra patienter, berättar Fredrik Lennmyr, verksamhetschef för thoraxkirurgi och anestesi.
De fyra hjärtklaffarna fungerar som ventiler och hindrar blodet från att gå i fel riktning genom hjärtat. Sjukdomar kan leda till att en hjärtklaff blir alltför trång eller inte håller tätt, vilket gör att hjärtat får allt svårare att pumpa ut blod. Smärtor i bröstet, andfåddhet, trötthet eller svimning kan vara symtom på sjukdomar i hjärtklaffarna. Men klaffsjukdomar ger oftast inga eller ringa besvär till en början.
– Beroende på vilken klaff som drabbats ser symtomen olika ut. Graden av förträngning eller bakåtläckage kan också variera från mindre besvär till akuta tillstånd som kräver snabb behandling. Utan operation riskerar patienten att drabbas av hjärtsvikt som är ett potentiellt dödligt tillstånd.
Lennmyr ser flera fördelar med den nya metoden:
– Tekniken är ett bra komplement för de patienter som inte är lämpade för våra befintliga metoder. Här når man hjärtspetsen mellan revbenen och slipper den långa vägen från ljumsken via stora kroppspulsådern, vilket minskar risken för skador på redan sjuka kärl.
– Patienten återhämtar sig också snabbare än efter hjärt-lungmaskin och dessa nyare klaffproteser har visat sig ha bra tätningsförmåga med liten risk för kvarstående läckage och andra komplikationer. Det aktuella systemet är utöver förträngning även godkänt för klaffläckage och vi är glada att som första centrum i Sverige införa en transapikal protes med båda dessa indikationer.
